Hoppa till huvudinnehåll

EU-kampen om läkemedelsverket - mer spännande än Eurovisionen?

Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila lobbar för att Finland ska bli hem till det europeiska läkemedelsverket EMA.
Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila lobbar för att Finland ska bli hem till det europeiska läkemedelsverket EMA. Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila lobbar för att Finland ska bli hem till det europeiska läkemedelsverket EMA. Bild: Lehtikuva Pirkko Mattila

Höstens intressantaste EU-kamp handlar om vilket medlemsland som ska få stå värd för unionens läkemedelsmyndighet EMA, som måste lämna London efter brexit.

Den 20 november ska EU-ländernas ministrar vaska fram en vinnare i en omröstning som får Eurovision Song Contest att blekna.

Konkurrensen är stenhård. Hela 19 av 27 EU-länder vill locka till sig EU-myndigheten (EMA) som har sista ordet när läkemedelsföretag vill lansera nya mediciner på den europeiska marknaden.

För den nya värdstaden betyder EU-verket kling i kassan.

EMA med sina 900 anställda beräknas få nästan 40 000 besök varje år och skulle generera ett betydande uppsving i både hotell- och restaurangnäring liksom flygtrafiken.

Av EU-länderna är det bara de baltiska länderna samt Ungern, Slovenien och Cypern som inte deltar i tävlingen.

Helsingfors lobbar i London och Bryssel

De senaste månaderna har kandidatstäderna gjort marknadsföringsresor till både London och Bryssel.

En delegation från Helsingfors med social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) i spetsen besökte EU:s läkemedelverk i London tidigare i höstas och häromdagen lobbade Mattila och borgmästare Jan Vapaavuori i Bryssel.

- Vi är kända för vårt kunnande inom hälsovård och teknologi. Därför erbjuder vi ett tryggt och säkert nytt hem för EMA, konstaterade Mattila i ett tal hon höll i Bryssel.

Staten och Helsingfors stad är med i racet med en förhållandevis liten budget på 350 000 euro, dessutom inleddes kampanjen sent åtminstone i järmförelse med de nordiska huvudmotståndarna Stockholm och Köpenhamn.

- Jag kan inte bedöma om en lång kampanj nödvändigtvis är bättre, konstaterade Mattila till FNB.

Finland har redan en EU-myndighet

EU:s kemikalieverk har sitt säte i Finland. Att ett litet land skulle ha två EU-myndigheter anses osannolikt speciellt med tanke på att det finns länder som till exempel Slovakien som inte har en EU-myndighet.

Den finländska delegationen försöker ändå vända detta till sin fördel och menar att de erfarenheter man har med kemikalieverket skulle underlätta flytten av EU:s läkemedelsmyndighet till Helsingfors.

I ansökan betonas även att en flytt till Helsingfors inte skulle äventyra den europeiska läkemedelssäkerheten.

Man understryker också att de finns färdiga utrymmena som väntar i stadsdelen Vallgård och att Helsingfors har en av Europas största universitetssjukhus.

I den finländska ansökan nämns däremot inte den misslyckade flytten av läkemedelsmyndigheten Fimea till Kuopio. Man håller också givetvis tyst om höstens problem med läkemedelsleveranserna.

Kommissionen utvärder men rangordnar inte

På lördagen presenterade EU-kommissionen sin utvärdering av de olika kandidaterna.

Kommissionen rangordnar inte de olika länderna utan konstaterar enbart väldigt neutralt att det finns skillnader i ansökningarna och menar att alla ansökningar nödvändigtvis inte uppfyller samtliga kriterier

Läkemedelsverkets anställda: Vi vill inte flytta till vissa länder

Också EU:s läkemedelsverk i London har publicerat en bedömning av de olika kandidatstäderna, i bedömningen som utgår från en gallup med de anställda namnges ändå inte städerna.

Två tredjedelar av verkets anställda säger att sig vara beredda att flytta till 5 av 19 av kandidatstäderna. Däremot är bara en femtedel villig att flytta till 8 av kandidatstäderna.

EMA:s ledning varnar för att en flytt till någon av dessa städer skulle medföra stora problem för den europeiska läkemedelssäkerheten och förorsaka en kris inom den europeiska hälsovården.

Omröstningen i november är oförutsägbar

Kommissionens och EMA:s utvärderingar är tänkta att ge vägledning till medlemsländerna som i november i en komplicerad omröstningsprocedur ska fastställa det slutliga ödet för EMA.

Under den första omgången får varje EU-land ge tre poäng till sin favorit, två poäng till alternativ två och en poäng till tredje alternativet.

Eftersom kandidaterna i första omgången ger fulla poäng till sig själva är det poängen från de åtta medlemsländer som inte kandiderar som avgör.

De tre som får flest poäng i den första omgången går vidare till andra omgången där varje land sedan har en röst.

Förmodligen kommer det oförutsägbara valet att avgöras först i den tredje omgången eftersom det krävs majoritet för en seger.

De olika bedömningarna väger förmodligen ändå lätt när EU-länderna ska välja sin favorit.

Istället kommer valet, speciellt i den andra och tredje omgången, att präglas av en intensiv politisk kohandel.

Mycket talar för att grannländer gaddar ihop sig och det blir en kamp mellan olika grupperingars kandidater.

Räkna med att det går som i Eurovisionen, där också mindre bra låtar kan få ett överraskande gott resultat.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes