Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: "Extremhöger" används för lättvindigt – tyska AfD och Sannfinländarna är något helt annat

Poliser drabbar samman med Finska motståndsrörelsen
Finska Motståndsrörelsen är ett exempel på högerextremism. Partierna AfD och Sannfinländarna är det inte, anser forskare. Poliser drabbar samman med Finska motståndsrörelsen Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Finska motståndsrörelsen

Det började med den franska revolutionen – extremhögerns uppgång. Ordet innebar å andra sidan något annat då än vad det gör i dag, inte var man rädd för extremhögern heller.

I 1800-talets Frankrike syftade man med extremhöger på nationalförsamlingen, där högern satt till höger och vänstern till vänster. Extremhögerns plats var ute på den högra kanten.

Sedermera har begreppets innebörd varierat.

Extremhögern har alltid mer eller mindre motsatt sig internationell vänster eller bolsjevism― Tommi Kotonen

I dag syftar ordet på rörelser eller partier som håller hårt fast vid nationalism, främlingsfientlighet och rasism, och motsätter sig den liberala demokratins principer om jämlikhet och tolerans.

- Extremhögern har alltid mer eller mindre motsatt sig internationell vänster eller bolsjevism, säger forskarprofessor Tommi Kotonen vid Jyväskyläs universitet. Kotonen har forskat i extremhögern.

Enligt Kotonen är det inom extremhögerns rörelser en central uppfattning att internationella ideal och globalisering äter upp den nationella samhörigheten.

Begreppsförvirring i rapportering kring AfD

Diskussionen om extremhögern var på tapeten igen efter valet i Tyskland. Det tredje största partiet Alternative für Deutschland, AfD, beskrevs i många fall som ett högerextremt parti.

Enligt Kotonen och Niko Hatakka vid centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet, som forskat i populism och högerextremism, är högerextrem inte alltid det rätta ordet för att beskriva AfD.

I samma artikel kan partiet kategoriseras som såväl högerextremt och ytterhöger som högerpopulistiskt― Tommi Kotonen

- Det har varit förbryllande att följa med hur media behandlar AfD. I samma artikel kan partiet kategoriseras som såväl högerextremt och ytterhöger som högerpopulistiskt, säger Kotonen.

- Jag skulle tala om AfD som högerpopulistiskt. I Tyskland finns det andra rörelser som är högerextrema, konstaterar Hatakka.

Forskarna motiverar åsikten med att AfD strävar efter att verka inom det demokratiska systemet.

Partiet försöker med andra ord inte omkullkasta det liberaldemokratiska systemet där de som röstar väljer sina representanter till parlamentet.

Skillnad mellan extrem och radikal

Å andra sidan har partiets tidigare ordförande Frauke Petry jämfört invandrare med kompostskräp och i en intervju sagt att polisen borde använda sina vapen ifall flyktingar inte stannar utanför gränsen.

AfD:s partiledare Frauke Petry under en presskonferens i mars 2017 i Berlin.
Frauke Petry. AfD:s partiledare Frauke Petry under en presskonferens i mars 2017 i Berlin. Bild: EPA/CLEMENS BILAN Alternative für Deutschland,Frauke Petry

Det har också stormat kring partiet då ett utkast till valprogram läckte ut i offentligheten. Enligt utkastet borde skolornas historieundervisning i mindre omfattning betona landets nazistbakgrund, och istället för psykiatrisk vård borde alkoholister och drogmissbrukare fängslas.

Trots att kraven i jämförelse med andra partier kan tyckas vara radikala vill Kotonen inte kalla partiet högerextremt.

- AfD strävar till att påverka genom parlamentet. Det att det inom partiet kan finnas personer med revolutionära mål är en annan sak.

AfD strävar till att påverka genom parlamentet― Tommi Kotonen

Kotonen hänvisar i sitt svar till den tyska myndighet som skyddar grundlagen, som tydligt dragit en gräns mellan extremhöger och radikalhöger.

Med radikal avses radikala åskådningar inom ramen för grundlagen. Extrema åskådningar utmanar däremot hela statsskicket.

Såväl staten som delstaterna i Tyskland har ett hårt grepp om de extrema rörelserna i landet på grund av landets historia. Sedan år 1990 har Tyskland förbjudit över 40 organisationer.

En organisation kan förbjudas om dess mål eller verksamhet bryter mot lagen eller går emot grundlagen.

Kekkonen en av de första att använda "extremhöger" i Finland

Det är av olika orsaker svårt att exakt kategorisera partier och rörelser som höger eller vänster.

En orsak är att politiker använder begreppen för att stämpla sina motståndare, men använder sällan begreppen om sig själva. Enligt Kotonen står prefixet extrem alltid i förhållande till det allmänt rådande, det som är mainstream.

- De som strävar efter makten vill alltid vara mainstream, inte i marginalen, säger Kotonen.

I Finland blev extremhögern en stämplande term först på 1960-talet. Det var ändå inte yttervänstern som använde begreppet.

De som strävar efter makten vill alltid vara mainstream― Tommi Kotonen

- Yttervänstern använde på den tiden hellre begrepp som fascism och nyfascism. Extremhöger var inte ett starkt begrepp nog för dem, säger Kotonen.

Termen har traditionellt använts av politiker tillhörande den politiska centern eller liberala högern. En av de första att använda termen var president Urho Kekkonen som beskrev SFP:s riksdagsledamot Georg C. Ehrnrooth som högerextrem.

Georg C. Ehrnrooth
Högerextremisten Georg C. Ehrnrooth år 1983. Georg C. Ehrnrooth Bild: Pentti Palmu/ Yle georg c.

Ehrnrooth kritiserade under sin 20 år långa politikerkarriär hårt Kekkonens utrikespolitiska linje, kommunism och Sovjetunionen. Under hela sin karriär var han en nagel i ögat på den politiska eliten.

Enligt Kotonen måste man vara försiktig när man använder extremtermer, för att begreppen ska kunna användas för att beskriva rörelser som verkar mot liberala samhällen.

För dem är nationalism en extremt exkluderande verksamhet som har sitt direkta ursprung i raslära― Tommi Kotonen

En sådan grupp är Finska Motståndsrörelsen som representerar en nationalsocialistisk tolkning av nationalism.

- För dem är nationalism en extremt exkluderande verksamhet som har sitt direkta ursprung i raslära.

Sannfinländarna inte alltid ens radikala

Sannfinländarnas linje har ändrats sedan partidagarna i Jyväskylä och partiets splittring. Partiets nya ordförande Jussi Halla-aho jämför Sannfinländarna med Sverigedemokraterna och AfD.

- Jag anser det önskvärt att vi hör till samma grupper i de organ där gruppernas storlek är av betydelse och till fördel, sade Halla-aho i en intervju med Iltalehti om Sverigedemokraterna.

Jussi Halla-aho
Juss Halla-aho har ändrat Sannfinländarnas riktning en aning. Jussi Halla-aho Bild: AOP Jussi Halla-aho

Ett av de organen är Europaparlamentet, säger Halla-aho. Under tidigare ordförande Timo Soini samarbetade Sannfinländarna inte med Sverigedemokraterna. Det syntes bland annat i val av parlamentsgrupp i Bryssel.

Sannfinländarna är inte ens radikala i alla frågor― Tommi Kotonen

Halla-aho säger också att partiet bör koncentrera sig på sådan politik som skiljer det från övriga partier. Sådana teman är bland annat invandrings- och EU-frågor.

Sannfinländarnas linje har alltså förändrats en aning. Borde etiketten populist som partiet samtidigt fått bytas ut?

Åtminstone är de inte högerextrema, anser Kotonen.

- Sannfinländarna är inte ens radikala i alla frågor. Tittar man till exempel på den invandringspolitiska diskussionen inom regeringen kan man fråga sig om inte mainstreamen har närmat sig Sannfinländarna.

Populism är inte mot demokrati, vilket extremhögern i regel är― Niko Hatakka

Hatakka är inne på samma linje.

- Blå framtid är ett populistiskt parti och Sannfinländarna ett högerpopulistiskt parti. Populism är inte mot demokrati, vilket extremhögern i regel är.

Enligt Hatakka finns det inom Sannfinländarna individer och grupperingar som man kan kalla högerextrema. Enskilda sympatisörer definierar inte hela partiet.

- Sedan kan man tala om i vilken grad partier utnyttjar politiska agendor som tilltalar extremhögern och om det ur ett liberaldemokratiskt perspektiv är hälsosamt, säger Hatakka.

Texten är en översättning och bearbetning av Hannu Tikkalas artikel.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes