Hoppa till huvudinnehåll

Stå inte där som en saltstod - lär dig tala med hela kroppen

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Vad ska man göra med sina händer när man håller ett tal? Ha dem i fickorna? Låsa dem på ryggen? Eller vifta med dem?

Frågan dök upp i samband med Föredragsmaraton som gick av stapeln på Svenska Teatern häromsistens.

Många av de som kommenterade föredragen tyckte att det inte gjorde någonting om föredragshållarna stod på scenen med händerna i fickorna (mest män) eller händerna låsta bakom ryggen (både kvinnor och män).

Skall man stå och vifta med armarna eller? Vad är det för fel med att låsa händerna? Jag blir distraherad av talare som talar med händerna också. Händerna skall hållas still när man talar. Inget fel med att ha dem i fickan emellanåt.― Kommentar av signaturen "Patrick"

Det här stämmer tyvärr inte. Att låsa sina händer i en talsituation är som att köra bil utan att ha händerna på ratten.

Lika lite som du kan styra din bil utan att använda händerna kan du behärska ditt tal när du har händerna instuckna i fickorna eller knutna på ryggen.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge retorik,Fysiognomik,kroppsspråk (gester)

Den låsta kroppen

När du låser dina händer låser du nästan hela din kropp. Ditt kroppsspråk blir obefintligt. Du kan göra ett test: Försök göra någonting med kroppen när du har händerna i fickorna.

Vad kan du göra? Du kan på din höjd gå eller stå. Du kan skaka med huvudet.

Du kan också hoppa med händerna i fickorna eller låsta på ryggen, men vem vill göra det under ett tal eller ett föredrag? Ett tal är ingen riverdance.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Däremot kan du varken peka på någonting eller visa en bredd eller en längd eller en höjd.

Du kan inte höja händerna till skyn, du kan inte klappa med händerna och du kan inte heller öppna armarna till en symbolisk omfamning.

Du kunde inte vinka, räkna med fingrarna, visa långfingret eller ett victorytecken. Okej, du kunde knyta näven i fickan, men till vilken nytta?

Vad menar du att är fel med att hålla händerna bakpå ryggen då man talar? Det är väl bättre o öppnare än att ha dem i fickorna eller gestikulera allt för vilt.― Kommentar av signaturen "Tytti" på Föredragsmaratons chat

Rädslan regerar

Nervositet är den främsta orsaken till att en talare har händerna i fickorna. När man rör vid sig själv får man en känsla av trygghet.

Men det som känns bra för dig ser inte bra ut för den som tittar på dig. När du har händerna låsta framför dig ser det ut som om du skulle be.

När du har händerna låsta på ryggen ser du ut som den svarte riddaren ur Monty Pythons galna värld som vägrade ge sig trots att hans armar hade huggits av.

Och när du har händerna i byxfickorna ser det ut som om du skulle spela fickbiljard.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Flera kommentarer som vi fick efter Föredragsmaraton poängterade att det är bättre att ha händerna låsta än att vifta vilt med dem. Som om det här skulle vara ett problem?

Finländarna är inte kända för sitt alltför yviga kroppsspråk. Snarare tvärtom.

En finländare som är van med att tala med händerna på ryggen eller i fickorna börjar knappast vifta vilt med dem ifall de släpps fria.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Kroppsspråket inom den klassiska retoriken

Den klassiska retoriken betecknar en talares framförande som actio. Framförandet består i stort sett av tre delar: prosodi, mimik och gestik.

Till varje rörelse i människors sinnen hör av naturen ett särskilt uttryck i ansiktet, ett tonfall, en gest.― Cicero. Om talaren (55 f.Kr.)

Med prosodi menas allt det som har med rösten att göra: ljudstyrka, betoning, pausering, tonfall, klang

Med mimiken menas dina ansiktsuttryck och med gestiken främst dina hand- men också dina kroppsrörelser.

Plansch med gester ur John Bulwers bok Chirologia (1644)
Plansch ur John Bulwers bok Chirologia (1644) Plansch med gester ur John Bulwers bok Chirologia (1644) Bild: Yle / Peter Lüttge händerna,retorik,John Bulwer

Den grekiska statsmannen Demosthenes (384-322 f.Kr.) ansåg att framförandet är den viktigaste delen i hela talekonsten.

På frågan om vad som var näst och tredje viktigast svarade han: Framförandet och åter framförandet. Han blev sedermera sin tids största talare.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Praktiska tips

Vad kan du göra för att bli en bättre kroppstalare? Det finns några knep.

Du kunde försöka att bli du med din kropp. Titta i en spegel. En stor spegel. Titta på dig. På ditt ansikte, din kropp, dina händer.

Tala till din spegelbild. Börja med händerna i fickorna eller på ryggen. Men ta så småningom fram dem och börja använda dem. Utforska de nya möjligheterna det här för med sig.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Öva in ditt tal. Försök läsa det utantill till stora delar. Din kropp blir mycket friare om du inte behöver stirra på ett papper eller en skärm.

Stå upp när du talar. Titta framåt. Titta på publiken. Sök ögonkontakt.

En bra talare kan stå med händerna i fickorna under hela talet och ändå leverera ett hur briljant och hörvärt/sevärt tal som helst.― Kommentar av signaturen "Patrick"

Tala utan mikrofon när det är möjligt och situationen tillåter det. Du kan också försöka öva upp din röst om du tycker att den inte bär.

Ett besök hos en talterapeut kan vara en lönande investering om du vet att du måste hålla många tal inom ditt yrke.

När du sedan börjar tala med hela kroppen märker du efter en tid hur skönt det är. Hur kroppsspråket förser ditt tal, ditt föredrag eller din föreläsning med nyanser och finesser.

Du talar både audiellt och visuellt. Ditt självförtroende kommer att växa. Du kommer så småningom att kunna njuta av dina framföranden.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Att ta ut händerna ur fickorna eller ta fram dem från ryggen betyder inte att man börjar vifta med dem, utan att man använder dem till det de är gjorda för.

Händerna är kroppsspråkets vokaler och konsonanter. Med dem kan du forma kroppsspråkets ord och meningar.

Lär dig ett nytt språk. Ett språk som förstås överallt på vårt klot. Gestikens esperanto. Du kommer inte att ångra dig.

Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899)
A. Borées Physiognomische Studien (1899) Exempel ur A. Borées Physiognomische Studien (1899) Bild: Yle / Peter Lüttge Fysiognomik,kroppsspråk (gester),retorik

Bilderna är tagna ur skådespelaren Albert Borées planschverk Physiognomische Studien (Studier i ansiktsuttryck) som trycktes i Stuttgart 1899. Verket var tänkt för att lära skådespelare de rätta ansiktsuttrycken i olika dramatiska situationer.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje