Hoppa till huvudinnehåll

Tolv ting som skapade Finland

Serien "Tolv ting om Finland" handlar om tolv föremål som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det minsta föremålet är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten.

Programvärden Henrik Meinander berättar om fenomen och skeden i vår historia som har haft betydelse för vilka vi är idag.

De tolv föremålen är utgångspunkten för serien Tolv ting om Finland. Du kan se alla delarna på Arenan. Här presenteras serien och de olika föremålen, samt fördjupning i vissa teman.

ValsedelnSpritkanisternIdentitetsbrickanMotorsågenModerskapsförpackningenSoffgruppenMarimekkoskjortanSverigebåtenKarhuskornaMobiltelefonenKarelska pirogenEU-flaggan

Valsedeln - från revolution till demokrati

Henrik Meinander börjar sin analys kring Finlands politiska system hösten 1917, då Finland var ett land i kaos. Han visar valsedlarna, med vilka man kunde rösta.

Så går vi vidare till inbördeskriget 1918, och Finlands politiska historia ända till våra dagar.

Vi hör bland annat Sirpa Kähkönen, Anu Koivunen, Erkki Tuomioja, Li Andersson och Tarja Halonen.

Läs mera:

Soldater i ett sjölandskap i midnattssol en midsommarkväll under fortsättningskriget, 1941

Nedslag i det självständiga Finlands historia

Nationen Finland började skapas redan under den svenska tiden, och som storfurstendöme under Ryssland. Hur har den självständiga nationens historia sett ut? Följ med på en lång svindlande historietur med klipp ur arkiven.

Flera länkar:

Spritkanistern - smugglare, suputer och finsmakare

Henrik Meinander är på väg till en liten by i Östra Nyland, skämtsamt kallad Kanisterböle, där spritsmugglingen var stark.

Vi får höra om spritsmuggling under förbudslagen. Och om regleringen av alkoholförsäljning fram till våra dagar. Vi tar oss en titt på spritkort och Alkos historia.

Minna Sarantola-Weiss talar om finländsk dans- och alkoholkultur.

Vi går vidare till mellanölets heliga platser tillsammans med M A Numminen. Och hur det gick till då mellanölet kom till snabbköpen.

Läs mera:

Regionalen diskuterar mellanölsfrågan, Yle 1986

När mellanölet kom till snabbköpet

År 1969 blev mellanölet fritt i Finland och fick börja säljas utanför Alko. Men både före och efter det har försäljning av alkohol varit en ofta återkommande politisk fråga.

Identitetsbrickan - krigets hjältedyrkan och fredens kompromisser

Våra krig har varit otroligt viktiga för identitetsbyggandet. Ilona Pajari har forskat i krigets hjältar och vilka som blir hjältar.

Författaren Sirpa Kähkönen och Elisabeth Rehn talar också om krigen och hur de har skapat nationen Finland.

Läs mera om Finland i krig och uppbyggnaden efter krigen.

Motorsågen - skogshuggarna blir fabriksarbetare

Skogen, Finlands gröna guld, har livnärt Finland i 1000-tals år. Fram till 1600-talet var det fråga om svedjebruk och vedeldning, därefter tjärbränning och virke.

I slutet av 1800-talet kom Finlands viktiga industri med cellulosa och papper igång.

Först fälldes skog med handsåg och häst, faktiskt ända fram till 1950-talet.

Den första finländska motorsågen Arbor gjordes redan 1915 av Robert Lagus. Den vägde 100 kg och kostade lika mycket som två skogsarbetares årslön.

Eftersom männens löner var så låga lönade det sig inte att ta maskiner i bruk, så det var först på 1960-talet som man tog motorsågen i användning.

Då maskinerna kom blev jobbet som en dans, berättar Kurt Häggblom, som är fiskare och skogsarbetare.

Henrik Meinander berättar hur den finska pappersindustrin skapat vår välfärd.

Läs mera:

Finlands natur, Yle 1939

Finlands underbara natur bygger upp den självständiga nationen

Ett uthålligt folk bland skogar och sjöar – i vintermörkret och i midnattssolens ljus. Aho & Soldans film om Finland från år 1939 visar upp det vackra landet. Den finska naturen i form av skogar och älvar är också bra för industrin.

Läs mera:

Metsäbotnia, 1994

Metsä-Botnia bygger industri i Kaskö

I mitten av 1970-talet förde Finlands minsta stad Kaskö i Österbotten en tynande tillvaro med stor utflyttning till Sverige. Grundandet av cellulosaföretaget Metsä-Botnia gav hopp och framtidstro.

Miljökritik och lågkonjunktur och

Meinander tangerar de tidiga gröna som protesterade mot kallhyggen.

Men konjunkturförändringar och exportens skiftningar påverkade skogsindustrin. Och också hela landets ekonomi. Både under 1990-talets recession och igen under 2000-talets början.

När industrier och sågar stängde, som i Tolkis och Kaskö, förändrades både landet och det lilla mikrosamhället.

Läs mera:

Esko Aho, Iiro viinanen, 1991

Esko Ahos samhällsfördrag skulle få Finland på fötter

När Finland höll på att glida in i ekonomisk recession 1991 började statsminister Esko Aho (centern) med sin regering och finansminister Iiro Viinanen diskutera om ett samhällsfördrag.

Läs mera:

Tv-nytt om markens devalvering, 1993

När Finland lät marken flyta

Finland devalverade marken två gånger inom loppet av av 14 månader. Många menar att lågkonjunkturen kunde ha mildrats om man valt att devalvera tidigare. Nu valde regeringen att fortsätta med en stram nedskärningspolitik i stället.

Läs mera:

Tolkis såg i Borgå

Tolkis såg från recession till nedläggning

Efter 124 år tystnar sågen i Tolkis 2009. Stora Enso stängde sågen slutgiltigt och permitterade de omkring 70 anställda.

Läs mera:

M-reals fabrik i Kaskö är i full gång

Metsä-Botnia lägger ner sin fabrik i Kaskö

Vad händer med en liten stad där allt är uppbyggt kring en enda industri när fabriken stänger? Och med människorna som blir kvar när maskinerna tystnat? I Finlands minsta stad Kaskö var Metsä-Botnia länge livsnerven.

Moderskapsförpackningen - välfärdens ingredienser

Moderskapsförpackningen började som fattighjälp för de fattigaste mödrarna för att få ner barndödligheten och öka nativiteten under 1930-talet.

Moderskapsunderstödet beviljades i pengar eller produkter. Då motsvarade summan en dryg tredjedel av en industriarbetares månatliga medellön.

År 1949 ändrades moderskapsunderstödet, och kom att gälla alla mödrar, oberoende av deras inkomster.

Folkpensionsanstalten tog över ansvaret för moderskapsförpackningen 1994. Före det hade socialstyrelsen, numera en del av institutet för hälsa och välfärd (THL) och Statens anskaffningscentral haft hand om moderskapsunderstödet.

Henrik Meinander talar med Anna Rotkirch och Tarja Halonen. Vi får också höra om familjer, nativitet och befolkning.

Soffgruppen - hur TV:n förändrade vardagsrummet

På 1960-talet flyttade allt fler finländare in i bostäder med ett vardagsrum, och till vardagsrummet hörde soffgrupp och television.

Soffa på Habitare, 1970
Svartvit soffa, 1977 Soffa på Habitare, 1970 Bild: Yle videostill habitare 1970
Soffa på Habitare, 1970
Soffa på Habitare, 1977 Soffa på Habitare, 1970 Bild: Yle videostill habitare 1970

Minna Sarantola-Weiss talar om när soffan kom in i vanliga människors hem och man började massproducera soffor i nya billiga material.

Det var tv:n som bidrog till att vi samlades i soffan. Då blev det också tillåtet för barnen att komma in i vardagsrummet.

pink soffa på habitare, 1987
Pink pösig soffa, 1987 pink soffa på habitare, 1987 Bild: Yle videostill habitare 1987

Jukka Kortti och Anu Koivunen ser på massmedias historia. Världen kom in i hemmet. Stora världshändelse och politiker syntes nu i tv.

Men Tv:n formade också nationens privatliv. Alla levde enligt samma tablå. Televisionen förstärkte på så sätt enhetskulturen.

Vi hör också Tutteli Hammermann, Erkki Tuomioja och J-P Roos.

Läs mera:

Bildkollage av Yles årtionden.

Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

Marimekkoskjortan - klädkoder och sexuell frigörelse

Kläderna signalerar något om vår identitet. På 1960-1970-talet skedde en uppluckring i klädkoderna.

Men ett kodsystem går inte avskaffa. Det finns alltid koder kvar. Marimekkos Jokapoika-skjorta var ett exempel på en ny våg att klä sig och ett uttryck för frisinne och social rättvisa .

Vuokko Nurmesniemi skapade Jokapoika-skjortan 1956. Modellen var enkel. Det var en ny frihet som struntade i regler kring hemma och fest.

Att man gick från de strikta klädkoderna bidrog också till ungdomsmode och frigörelse på andra plan.

Folk får mera fritid. Och på 1980-talet började fritiden och hobbyerna synas i klädkoderna, som var påverkade av elitidrotten.

Sverigebåten - smörgåsbord och semesterpeng

I avsnittet om Sverigebåten börjar vi med krigsbarnen som flyttades från Finland till Sverige. Sinikka Ortmark-Stymne var ett krigsbarn. Hon berättar om sina upplevelser.

På 1960-talet var utflyttningen från Finland till Sverige så stor att Finlands folkmängd sjönk.

Veijo Oksman kom som arbetssökande till Sverige på 1970-talet för att det var omöjligt att få jobb i Helsingfors. Alla som jobbade omkring honom, till exempel på Saab och Volvo, var finnar.

Den andra generationens sverigefinländare har börjat fundera mera på detta med identitet.

Sverigebåten, med dess smörgåsbåtar.

Läs mera:

Landgång från Wellamo, 1977

Finländare i Sverige

"Som ensamstående mamma klarar jag inte mig längre i Finland". På 1960- och 1970-talet var många finländare arbetslösa. En del flyttade till Sverige i hopp om ett jobb och ett bättre liv.

Läs mera:

Finländare hamstrar smör i Kapellskär, Yle 1984

På smörresa till Sverige

Ända in på 1980-talet reste man i stora busslaster från Finland för att köpa billigt smör i Sverige.

Karhuskorna - idrott och nationalism

Aktiebolaget Sportartiklar Oy grundades 1916 av Arto Hohental, Karl Stockmann och Tahko Pihkala (också känd som bobollens fader).

1920 ändrades namnet till Karhu. Företaget tillverkade spjut, fotbollsskor och löpskor. Paavo Nurmi förde fram Karhuskorna i världen på 1930-talet.

Finländarna hade stora framgångar i Olympiska spelen.

I Rivet ur arkivet diskuteras den politiska idrotten och fenomen och trender inom finländsk motionsidrott med Mia Karvonen, Per Lindroos, Henrik Meinander och Birgitta Rautalin.

Mobiltelefon - Kan vi välja framtiden?

De första telefonerna som användes av finländarna var tillverkade av LM Ericsson. Nokia tillverkade då kablar till telefonlinjerna.

Ingenjörerna började forska i hur man kunde telefonera digitalt. När man bröt ner monopolet med radiotelefoner och dataöverföring skapades de första trådlösa telefonerna.

Den nya digitala tekniken bidrog till att kommunikationen förändrades och informationsflödet blev enomt.

Läs mera:

Gsm-telefon, 1991

Mobiltelefonernas intåg – från NMT till GSM

Den första NMT-mobiltelefonen lancerades i Finland 1987. 1991 övergick man till GSM-nät. Och mobiltelefonerna kom för att stanna.

Läs mera:

En man ringer med en NMT telefon

Minns ni den här häftiga telefonen?

När telefonen uppfanns i slutet av 1800-talet ansåg man den vara en förbluffande uppfinning. Samtidigt frågade man sig: Behövs den nu verkligen?

Karelska pirogen - matexport med emigranter och pionjärer

Karelska pirogen har blivit något av en nationalrätt i Finland, trots att den i början endast tillverkades i östra Finland.

Karelska pirogen är egentligen invandrarmat, namnet karelsk pirog fick den först efter att den spridits utanför Karelen.

En annan nationalrätt är pizzan, den första pizzerian grundades i Villmansstrand 1964.

Brödet var länge förutsättningen för liv. Hos oss är det sura brödet en symbol för seghet och sisu. Lotta Wigelius-Wulff undersöker om brödet kommer att bestå i Rivet ur arkivet.

EU-flaggan - Finland blickar västerut

Henrik Meinander påpekar att symbolen för EU-flaggan betyder perfektion.

EU-flaggan togs i bruk 1955 och är den ledande symbolen för ett fredligt Europa. Det var då kol- och stålunionen grundades. 1957 undertecknades Romfördraget, som bildar grunden för den europeiska gemenskapen.

När Finland blev medlem 1995 fanns redan en etablerad gemenskap. Men vad betyder EU för Finland? Sirpa Kähkönen, Tarja Halonen och andra diskuterar Finlands roll i Europa.

Läs mera:

TV-info om omröstningen.

Eu - ja eller nej?

Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

Läs mera:

Prognos i folkomröstningen 1994.

Folkomröstningen om EU

Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

Läs mera:

Europeiska unionens flaggor

Finland blir ett EU-land

Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

Läs mera:

paavo väyrynen

Finlands första år i Bryssel

Hur såg finländarna och europarlamentarikerna på EU-medlemskapet åren efter att man gått med?

ValsedelnSpritkanisternIdentitetsbrickanMotorsågenModerskapsförpackningenSoffgruppenMarimekkoskjortanSverigebåtenKarhuskornaMobiltelefonenKarelska pirogenEU-flaggan