Hoppa till huvudinnehåll

Ett livsverk fyllt av glädje och gemenskap

En amerikansk souvenir har förgyllt den finlandssvenska skolidrotten i över 50 år. Stafettkarnevalen är bara ett stycke i Carl-Olaf Homéns långa och mäktiga livsvärv i idrottens tjänst – men desto mer bestående, desto mer kärt.

Vi måste få till nånting liknande!

Tanken slår Carl-Olaf Homén, då 24-årig universitetsstuderande, när han springer för Delaware i världens äldsta stafettevenemang Penn Relays i Philadelphia, Pennsylvania våren 1960.

En unik stämning, skolgemenskap och sammanhållning. Det här ska minsann förverkligas också hemma i Finland.

Sagt och gjort.

Redan nästa år slår Stafettkarnevalen upp dörrarna på Djurgårdens sportplan i Helsingfors. Med drygt 600 deltagare är man genast Svenskfinlands största skolidrottstävling – nu med över tiotusen är karnevalen hela Europas största årliga skolidrottsevenemang.

Reportage från den tredje Stafettkarnevalen – styrt av ”idésprutan och energiknippet” Homén – på Djuran 1963 med Humpsvakarnas pausunderhållning och stafetter på styltor och sparkbräden:

Det andra året når man redan över tusen deltagande barn och 1964 sker flytten över till Olympiastadion. Där har karnevalen sedan dess hållit till med undantag för några renoveringshärbärgen i Karleby, Vasa och Esbo, och nästa år Åbo.

Skolelever från Svenskfinland vallfärdar varje år för att tävla i såväl stafettlöpning som hejarklackar och maskotar – men framför allt för att umgås och ha det trevligt tillsammans.

– Det gläder mig stort att få följa med över tiotusen ungdomar som verkligen upplever glädjen i idrotten, lagandan, kamratskapet och skolgemenskapen, säger ”Homi” nu, efter 56 karnevalår.

På plats varje gång

Homéns bana som idrottsledare saknar nästan motstycke i Finland. Förutom förtroendeuppdrag i Svenskfinland har han bland annat fungerat som ordförande i Finlands olympiska kommitté och det europeiska friidrottsförbundet, samt styrelseledamot i det internationella ditot.

Det sistnämnda tänkte sätta käppar i hjulet för hans medverkan på Stafettkarnevalen i slutet av 1980-talet. IAAF ordnade samtidigt styrelsemöte i Tokyo, men Homén valde att besöka karnevalen på fredagen och först sedan ta flyget till Japan.

Prioriteringar.

Ett liv i idrottens tjänst.

Carl-Olaf Homén, 81, har hunnit med det mesta.

Imponerande CV som idrottsledare

Axplock ur Carl-Olaf Homéns uppdrag:
-Europeiska friidrottsförbundet (EAA): styrelseledamot (1979-87), ordförande (1987-99), hedersordförande (1999-)
-Internationella friidrottsförbundet (IAAF): styrelseledamot (1987-99), hedersledamot (1999-)
-Friidrotts-VM i Helsingfors 1983, ordförande för organisationskommittén (1980-83)
-Finlands olympiska kommitté: generalsekreterare (1969-73), viceordförande (1981-84), ordförande (1984-88)
-Finlands Idrott (SLU): styrelseledamot (1995-99), ordförande (2000-03)
-Finlands friidrottsförbund (SUL): ordförande (1977-80)
-Svenska Finlands Skolidrottsförbund (SFSI): ordförande (1960-64)
-Centralidrottsförbundet (CIF): ordförande (1966-70)
-Finlands Svenska Idrott (FSI): ordförande (2008-10)

Vicehäradshövding Homén gjorde en lång karriär inom försäkringsbranschen, bland annat som vd för Ömsesidiga bolaget Industriförsäkringstjänst (1977-96), och han fungerade även som försvarsminister (SFP) i ett knappt år 1974-75.

Den andra gången han missat en tävlingsdag var 1999, då han promoverades till hedersdoktor vid Åbo Akademi i Vasa.

I övrigt har han varje år, närmare bestämt i 56 år på raken, följt med sitt skötebarn Stafettkarnevalen från början till slut på ort och ställe.

– Karnevalen har en mycket viktig plats i mitt hjärta. Och jag tror också det är viktigt för en minoritet att inte i varje ögonblick påminnas om sin litenhet i förhållande till majoriteten.

”Stafettkarnevalen är en manifestation av finlandssvensk framtidstro och vilja att tillföra hela landets idrott något nytt och positivt”, säger Homén i Sportmagasinet våren 1995:

Medan mycket annat i samhället förändrats har Stafettkarnevalen i många avseenden hållit sig lik. Den främsta förändringen är omfånget – arrangemangen har svällt ut rejält.

För första gången nådde man över tiotusen starter år 2003 och smärtgränsen börjar nu vara nådd.

”Precis samma iver och entusiasm”

En starkt bidragande orsak till att man överhuvudtaget kan genomföra karnevalen på två dagar är den kunniga arrangörsstaben.

– IAAF rekommenderar att man ska reservera tio minuter per heat i stafetter, med verkligen rutinerade arrangörer kan man klara sig med sju. Men vi kör med fyra eller till och med tre minuter per heat – det är nog ett slags världsrekord i sig!

Detta dessutom med barn, inte vana toppidrottare.

– Vår enormt uppskattade chef för uppropet, ”Pati” (Patrik) Limnell, berättade häromåret att han frågat en av pojkarna som väntade att ”vad heter du?”. Pojken svarade att ”jag vet inte – men jag springer efter Ville!”.

Alla tiders deltagarrekord med totalt 12 838 starter slogs 2015 då karnevalen senast gick av stapeln på Olympiastadion.

Deltagarantalet är traditionellt sett lägre när tävlingarna arrangeras utanför Helsingfors, men även i Esbo och Vasa de två senaste åren har man nått över 10 000 starter.

– Jag tror en orsak till den bibehållna populariteten är att man inte är så resultatinriktad som i mycket annan junioridrott. Här ligger fokus mera på gemenskapen – och där finns fortfarande ett lika stort behov som alltid tidigare.

– Jag tror faktiskt det i dagens samhälle är minst lika viktigt som förr att man känner gemenskap med sin skola, sina klasskamrater, den ort man kommer ifrån. Man ser det också på hejarklacksramsorna som ofta är uppbyggda kring ortens och skolans identitet.

Hejarklackar på Stafettkarnevalen 1998:

På frågan vad som hållits intakt genom alla årtionden är svaret klart: stämningen. Stämningen uppe på läktaren och nere på planen, glädjen av att vara tillsammans med sina kompisar och springa för sin skola.

– Jag ser precis samma iver och entusiasm då jag nu ser mina barnbarn springa på karnevalen, som jag gjorde för över 50 år sen.

Homén lyfter även fram en viktig sak som förändrats. I mitten på 1990-talet infördes skyttelstafetter för tränings- och anpassade skolor.

– Det är något som betyder mycket både för dem och för karnevalen, för idén är att alla ska kunna vara med, också de som kanske inte råkar vara så förfärligt snabba i benen.

Sann idrottsglädje växer i värde

I takt med att internationell toppidrott drabbas av skandaler i form av dopning, mutor och våld stiger betydelsen av de rätta idrottsliga värderingarna som karnevalen står för, konstaterade Homén för snart 20 år sedan (se klippet nedan).

De orden står han fortfarande bakom.

– I en tid då alltför mycket negativa sidor blottar sig inom den internationella toppidrotten är det desto viktigare att hålla uppe den sanna idrottsglädjen och gemenskapen.

Toppidrottare och andra personligheter pratar om Stafettkarnevalen i samband med 40-årsjubileet 2001, bland annat ex-NHL-proffset Christian Ruuttu som säger att den bästa sträckan var från gräsmattan till Carrolls:

Gick in med själ och hjärta i VM-projektet

I dag är Carl-Olaf Homén en 81-årig pensionär. En aktiv pensionär, kan tilläggas – han ger sig ut på länk klockan 6.30 varje morgon.

Idrotten har gett honom en hälsosam grund att stå på, upplevelser över åtskilliga decennier och goda vänner såväl i Finland som ute i världen.

Han fungerar fortfarande som ordförande för Stafettkarnevalens stiftelse och bjuds i egenskap av hedersordförande i det europeiska friidrottsförbundet in till mästerskap, som OS i Rio de Janeiro i fjol och friidrotts-VM i London i år.

– Det som är speciellt trevligt är att man verkligen får njuta av tävlingarna utan något som helst ansvar. Annars är man ju på tå från morgon till kväll, för det finns alltid saker som kan gå snett och måste åtgärdas.

Det ansvaret bar han under det största projektet han rott i hamn under sitt idrottsliga livsvärv: Alla tiders första friidrotts-VM i Helsingfors 1983.

”Homi” minns med speciellt stor värme tillbaka på friidrotts-VM i Helsingfors 1983, historiens dittills mest internationella idrottstävlingar. Allting gick som smort.

Att Finland tilldelades tävlingarna var en bedrift i sig. Homén spelade en nyckelroll såväl där som i själva arrangemangen i egenskap av ordförande för organisationskommittén.

– Jag är glad över många projekt som lyckats, bland annat givetvis i allra högsta grad Stafettkarnevalen. Men ett evenemang jag verkligen gick in för med själ och hjärta var Helsingfors-VM.

På samma stadion där han i tiderna som tonåring följt med sommar-OS 1952 och dit han tolv år senare fört Stafettkarnevalen, fick han nu hålla i trådarna för hellyckade VM-arrangemang.

– Det var en mycket stor upplevelse och glädje att se en sån här dröm förverkligas.

Bilder från den andra Stafettkarnevalen 1962, där man även tävlar på rullskidor och i dragkamp, samt intervju med en 26-årig Homi:

Carl-Olaf Homéns livsverk och skapandet av Stafettkarnevalen kommer in på placering 57 i Yle Sportens ranking över Finlands hundra största idrottsögonblick. Se hela listan här!

Läs mera:

Finländska idrottsögonblick: Matti Nykänen, Marja-Liisa Hämäläinen, Tommi Mäkinen, Tiina Lillak, hockeylejonen och Jari Litmanen.

Ranking: Finlands 100 största idrottsögonblick genom tiderna

För att hedra 100-åriga Finland rankar Yle Sporten nationens hundra största idrottsögonblick. Nedräkningen pågår fram till självständighetsdagen då den slutliga vinnaren koras.

Se många fler klipp från Stafettkarnevalen här och läs mera om Carl-Olaf Homéns idrottsliga äventyr här!