Hoppa till huvudinnehåll

Nu finns en åtgärdsplan för skarven i Österbotten – hård kritik från flera håll

Vincent Westberg framför en vit skärm med text på.
Vincent Westberg säger att ett mål är att minska skarvstammen från cirka 7 400 till cirka 2 000 par. Vincent Westberg framför en vit skärm med text på. Bild: YLE/Jukka Tyni westberg

Den regionala skarvarbetsgruppen har presenterat en handlingsplan för skarven i Österbotten, efter en arbetsprocess kantad av oenighet. Ett mål är att skarvstammen minskas till 25 procent av nivån år 2016.

Enligt arbetsgruppens ordförande Vincent Westberg är målet om en rejäl minskning av skarvstammen ändå svårt att förverkliga i praktiken.

- Det är ett utvecklingsmål på längre sikt. År 2016 fanns det 7 410 häckande skarvpar i Österbotten. Tar vi 25 procent av den mängden landar vi på cirka 2 000 skarvpar, som var antalet år 2014. Det är den mängd majoriteten av arbetsgruppen kan acceptera.

Den nationella förvaltningsplanen för skarven är från år 2005 då det bara fanns några enstaka häckande skarvpar i Österbotten.

Fem problemområden i Österbotten

I åtgärdsplanen för skarven ger den regionala arbetsgruppen fem exempel på områden i Österbotten där skarven utgör ett problem med tanke på fiskerinäringen och rekreationen.

De fem områdena är Lappfjärds åmynning, Malax åmynning, Oravais-Monå-Kantlaxfjärden, Revöfjärden och Södra Stadsfjärden i Vasa.

På de här problemområdena föreslår man att skarven bekämpas med de lagliga metoder som finns i dag: fördrivning i förebyggande syfte, oljning av ägg, borttagning av bon och avskjutning.

Åtgärdsplanen innehåller ingen tidsplan för minskningen av skarvstammen.

Avvikande åsikt från flera naturorganisationer

Fyra naturorganisationer har lämnat in avvikande åsikt till åtgärdsplanen med anledning av den stora minskning av skarvstammen som togs med i planen.

I augusti drog sig Natur och Miljö ur skrivarbetsgruppen som förberedde åtgärdsplanen. Orsaken var att arbetsgruppen frångick miljöministeriets anvisningar om att söka samförstånd mellan alla parter.

Vincent Westberg beklagar att Natur och Miljö drog sig ur men anser ändå att alla som deltagit i arbetet kommit med värdefulla bidrag.

Inte juridiskt bindande

Ari Isosalo som har representerat Replot bys samfällda områden i arbetsgruppen kritiserar åtgärdsplanen för att vara alltför försiktig.

- Åtgärdsplanen är inget juridiskt bindande dokument. Som jag ser det har man utlokaliserat den obekväma skarvdiskussionen från miljöministeriet till de regionala arbetsgrupperna. Det här är beslut som borde fattas nationellt.

Isosalo anser bland annat att undantagslov för åtgärder borde beviljas för mycket större områden än i nuläget.

Väntar sig många ansökningar om undantagslov

Det är tänkt att åtgärdsplanen för skarven ska användas som underlag för ansökningar om undantagslov för att bekämpa skarv.

Vincent Westberg väntar sig att oktober blir en hektisk månad då många ansökningar om undantagslov lämnas in.

Det är NTM-centralen i Egentliga Finland som beviljar lov för att bekämpa skarv i Österbotten.

Skarvläget förändras

Vincent Westberg påpekar att åtgärdsplanen för skarv är ett dokument som lever i och med att situationen ständigt förändras.

Det är tänkt att åtgärdsplanen för skarven ska uppdateras årligen.

Den regionala skarvarbetsgruppen i Österbotten är den första av de regionala arbetsgrupperna som presenterar en åtgärdsplan.

Ett tryck på att få planen färdig

- Det finns en stor beställning på den här planen från övriga delar av landet. Jag förnekar inte att det funnits ett visst tryck på att få planen färdig, säger Westberg.

Han säger att man inom arbetsgruppen tror att det finns goda möjligheter att förbättra skarvsituationen med hjälp av de lagliga metoder som finns för att bekämpa skarven.

Anna-Maja Henriksson
Anna-Maja Henriksson. Anna-Maja Henriksson Bild: Nathalie Lindvall Anna-Maja Henriksson,stadsfullmäktige,riksdagsledamöter,svenskafolkpartiet

"Miljöministeriet kan inte luta sig bakåt"

Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) ledde den nationella skarvarbetsgruppen som avslutade sitt arbete våren 2016. Bollen skickades då vidare till de regionala arbetsgrupperna.

- Det hade varit lättare för miljöministeriet och NTM-centralen i Åbo, som sitter på många beslut, om arbetsgruppen hade varit enig. Men miljöministeriet kan inte bara luta sig bakåt och fundera på om gruppen var enig eller inte, säger Henriksson.

Hon tar inte ställning till frågan om mängden skarvar, den frågan diskuterades inte i den nationella arbetsgruppen.

- Det viktiga är att inte haka upp sig på nivån utan att hitta lösningar för att reducera skarvbeståndet, läget är inte bra idag.

Artikeln rättad den 2 oktober klockan 15.52. Ari Isosalo anser att undantagslov för åtgärder borde beviljas för större områden. Skrämsel som åtgärd avsågs inte.

Artikeln uppdaterad den 2 oktober klockan 18:01 med lite fler kommentarer av Vincent Westberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten