Hoppa till huvudinnehåll

Åbotidskriften Ikaros vill vara motvikt till snuttifieringen

Mio Lindman sitter vid runt bord med bokhylla och spegel i bakgrunden.
Mio Lindman på Bokcaféet i Åbo Mio Lindman sitter vid runt bord med bokhylla och spegel i bakgrunden. Bild: Yle/Nilla Hansson Mio Lindman

Åbotidskriften Ikaros diskuterar vetenskapernas roll i vårt samhälle.

Tidskriften Ikaros startades 2004 av Åbofilosoferna som en vetenskapsbilaga till Ny Tid. Sedan 2010 har den getts ut som en självständig tidskrift.

Nu tar samhällsdebattören och filosofen Mio Lindman över som chefredaktör efter journalisten Emma Strömberg.

Vill tydliggöra vetenskap

Den viktigaste uppgiften för Ikaros är att göra vetenskapen tillgängligare. Tidskriften kan ses som en motvikt till snuttifieringen. Det slår nyutnämnda chefredaktören Mio Lindman fast.

- I medier är det väldigt vanligt att man hänvisar till vetenskapliga resultat av olika slag i notiser och artiklar. Men man kanske inte alltid får tag i vilken kontext de här resultaten har, vilket anspråk en undersökning har, vilka gränser den har, vad den ses i relation till.

Just sådana drag är Ikaros bra på att plocka fram, tror Mio Lindman. Där kan tidskriften tydliggöra vad som är en vetenskaplig fråga och vad en vetenskaplig debatt är. Det kan också handla om att utreda vissa missförstånd och mytologiserande drag om vetenskaplig forskning.

Skippar elfenbenstornet

Ikaros vill för tillgänglighetens skull undvika strikt vetenskaplighet som notapparater i sina artiklar.

- Om man skriver på fikonspråk kommer ju ingen att förstå det.

En tung vetenskaplig vokabulär belastad av inbördes tekniska hänvisningar förstås av väldigt få förutom specialister, menar Mio Lindman. Det utesluter andra att delta i debatten.

- Det är viktigt att skriva så enkelt som möjligt utan att förenkla eller försöka patronisera läsaren.

Ikaros vill inte klappa läsaren på huvudet och bjuda ut vetenskapen i något slags lockande paket.

Väcker nyfikenhet

Mio Lindman har i många år varit med i redaktionsrådet för tidskriften Ikaros och tar snart över chefredaktörskapet efter Emma Strömberg. Under åren har Ikaros öppnat upp stora teman och frågor som på riktigt är väldigt omdebatterade, menar Mio Lindman.

- Det kan gälla kost, övervakning, Finlands historia, myter om Finlands historia, stadsliv. Jag skulle säga att Ikaros har lyckats i sin ambition att väcka nyfikenhet kring vetenskaplig forskning.

Mångfald

Tidskriften startades av filosofer och det är mest filosofer som sitter i redaktionsrådet, men det är inte bara filosofer som bidrar med artiklar.

- Om man tittar statistiskt så är de flesta som skriver inte filosofer. De flesta kommer från andra ämnen i samhällsvetenskap, i humaniora men också till viss del i naturvetenskap och andra ämnen.

Ambitionen är att det ska finnas en mångfald i Ikaros.

två tidskrifter där det står Ikaros på ligger på ett ljust golv.
Två nummer av Ikaros två tidskrifter där det står Ikaros på ligger på ett ljust golv. tidskriften Ikaros

Pröva nya områden

Som chefredaktör hoppas Mio Lindman kunna förstärka det hon tycker är roligt och viktigt.

- Att kunna ta sig an svåra frågor och hålla svårigheten levande, men samtidigt kunna klargöra och vara relevant i samhällsdebatten.
Att inte vara obskyr eller teknisk eller alltför specialiserad utan kunna skriva om sånt som är både svårt och brännande.

Själv vill Mio Lindman ta sig friheten att skriva om sådant som inte hör till de omedelbara intressesfärerna. Hon vill gärna ha Ikaros som en möjlighet att pröva sina tankar på andra områden, vilket hon också inser kan medföra risker för dilettantism.

-Det är ju inte meningen att jag ska slänga ur mig vad som helst och leka expert, utan på ett måttfullt sätt ägna mig åt olika saker.

Säger hon på sitt måttfulla och precisa sätt. Och eftersom Mio Lindman är en samhällsdebattör kan man vänta sig att det kommer att synas i Ikaros.

Orkar folk läsa?

Jag undrar om hon ibland som jag kan tappa tron på att folk orkar läsa eller lyssna på längre utläggningar, djupare resonemang eller analys.

- Jag tror att det finns en sån risk men att den inte heller ska överdrivas. För då kan det ju lätt också bli en självuppfyllande profetia.

Mio Lindman tror att om man tänker sig att ingen har tålamod att läsa och tar det som någon slags sanning om nutidsmänniskan blir det fel.

- Jag tror att det måste finnas ett slags erkännande av risken att folk inte orkar läsa. Men samtidigt ändå försöka erbjuda folk något som kanske är långt, svårt. Men som ändå har ambitionen att vara så klart att vem som helst kan läsa det.

Den blivande chefredaktören har hopp om att folk är intresserade och vill läsa också om nya saker som de inte omedelbart tror sig vara intresserade av.

Har alla råd att skriva?

De som skriver artiklar i vetenskapstidskriften Ikaros får inte betalt. Ändå är det många forskare som vill medverka. De tar helt enkelt universitetets tredje uppgift på allvar: att det ska vända sig utåt mot det omgivande samhället. Mio Lindman bedömer att många forskare inte bara tar det som en del av sina jobb utan som en del av vad det är att vara forskare. Att artikelskribenterna i Ikaros inte får betalt upplever hon som lite plågsamt.

- För mig själv som frilansjournalist som skriver ganska mycket gratis är det en väldigt stor och sårig problematik.

Problematiken kring arvoden eller inte aktualiserar frågan om vem det är som kan komma till tals i de finlandssvenska tidskrifterna. Enligt Mio Lindman finns det en fara att det blir ett slags privilegium att skriva i finlandssvenska tidskrifter.

- Att de som har ett jobb har råd att skriva. Och så finns det vissa som inte har möjlighet att skriva gratis.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland