Hoppa till huvudinnehåll

Gott om mer eller mindre seriösa självständighetskamper i Europa

Demonstranter i Barcelona protesterar mot polisens handlingar för att förhindra Kataloniens folkomröstning.
Katalanerna är långt ifrån ensamma med sina självständighetssträvanden. Demonstranter i Barcelona protesterar mot polisens handlingar för att förhindra Kataloniens folkomröstning. Bild: EPA/Andre Dalmau Katalonien,folkomröstningar

Språk, etnicitet, arv efter gamla imperier eller bara krassa ekonomiska motiv. Det finns gott om självständighetsrörelser i Europa men få med förutsättningar att lyckas eller stort populärt stöd.

Det är inte klart hur stort stöd det finns för katalansk självständighet bland katalanerna själva efter söndagens folkomröstning.

Medan Katalonien i teorin anses ha förutsättningar, både ekonomiska och administrativa, att bli självständigt är katalanerna långt från ensamma i Europa om att hysa hopp om självständighet.

Så gott som alla europeiska stater har någon region, minoritet eller grupp som vill bryta sig ut av någon orsak.

Så gott som alla europeiska stater har någon region, minoritet eller grupp som vill bryta sig ut av någon orsak.

Stödet, metoderna, motiven och hur realistiska självständighetssträvandena är varierar.

En del kamper är aktiva och livskraftiga, en del har helt dött ut medan andra hålls i liv av små men ofta högljudda eldsjälar.

Men de europeiska separatiströrelserna enas ändå av en känsla av att något kunde vara bättre om de bara bröt sig loss och kunde grunda en egen stat.

Skottland

Skotska nationalistpartiets ledare Nicola Sturgeon
SNP:s ordförande Nicola Sturgeon är fortfarande för självständighet men har har lagt kampen åtsidan för tillfället på grund av sinande stöd för både partiet och självständigheten. Skotska nationalistpartiets ledare Nicola Sturgeon Bild: EPA/ROBERT PERRY snp

Den skotska självständighetsivern har varit på tapeten en hel del de senaste åren.

Efter att med knapp marginal ha förlorat en folkomröstning år 2014 ville det Skotska nationalpartiet SNP igen rösta om självständighet för att undvika att området skulle lämna EU med resten av Storbritannien.

SNP gick ändå kraftigt bakåt i det förtida parlamentsvalet och tanken om en till folkomröstning lades på is.

Vad gäller regionerna som tas upp i den här artikeln har SNP rätt starka argument för sin sak.

Skottland har varit ett självständigt rike i flera repriser, det skulle troligen klara sig både administrativt och ekonomiskt.

Skottland har varit ett självständigt rike i flera repriser, det skulle troligen klara sig både administrativt och ekonomiskt.

Det populära stödet för en skilsmässa med britterna har ändå varierat rätt kraftigt och för tillfället ser det ut som om äktenskapet kommer att överleva också brexit.

Om de värsta ekonomiska farhågorna ser ut att förvärras då brexit närmar sig spekuleras ändå stödet för både SNP och självständighet igen öka.

Rika Flandern vill inte stöda ”fattiga” Vallonien

Bart De Wever
Bart de Wever styr Belgiens största parti Ny-Flamländksa alliansen, som vill se landet splittras i tu längs språkliga och ekonomiska gränser. Bart De Wever Bild: Dirk Waem / EPA bart

Det flamländska Flanderns självständighetsiver handlar om både språk och pengar.

Partiet Ny-Flamländska alliansen verkar officiellt för en fredlig separation mellan de belgiska regionerna Flandern.

Partiet är för tillfället Belgiens största och partiets ledare Bart De Wever för ordet i landets parlament.

De Wever har öppet talat om att han inte tycker att flamländarna ska behöva stöda de mindre välbärgade vallonerna och att flamländarna skulle ha det bättre ställt på egen hand.

En delning verkar inte nära innestående, men om Flandern skulle bryta sig ut ur landet skulle det troligen också bli slutet på Belgien.

De fransk- och tyskspråkiga delarna skulle antagligen införlivas i grannländerna och EU kanske då få hitta en ny ort för sina institutioners högkvarter.

Baskien, förtryckt identitet och terrordåd

ETA
Den baskiska identiteten är inte längre förtryckt som förr och stödet för ETA:s våldsamma terrorstämplade frihetskamp var marginell redan före gruppen lade ner vapnen. ETA Bild: AP Graphics Bank. baskien

Katalonien är inte den enda spanska regionen där en del invånare vill bryta sig ur Spanien.

Många är säkert bekanta med den långa baskiska självständighetskampen som också har tagit våldsamma former.

Baskerna och deras språk och kultur utsattes länge för hårt förtryck, speciellt under Francos fascistiska diktatur.

Ur det förtrycket växte motståndet och den terrorstämplade militanta gruppen ETA. Över 800 människor dödades i ETA:s bombdåd och angrepp runtomkring i Spanien sen 1968.

Över 800 människor dödades i ETA:s bombdåd och angrepp runtomkring i Spanien sen 1968.

Baskien har i dag bred autonomi, språkliga och kulturella rättigheter och stödet för självständighet är inte längre utbrett bland baskerna.

ETA lade ner vapnen för gott år 2011 men redan före det hade gruppen förlorat folkets stöd.

Ännu i dag finns partier som stöder självständighet, men genom en mer gradvis separation. I praktiken rör sig ändå inte den processen på sig.

Galiciens nationalister

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy och Galiciens president Alberto Nunez Feijoo under valkampanjen i Galicien.
Galiciens president Alberto Nunez Feijoo (tv.) tillsammans med den spanska premiärministern Mariano Rajoy. Spaniens premiärminister Mariano Rajoy och Galiciens president Alberto Nunez Feijoo under valkampanjen i Galicien. Bild: EPA/Salvador Sas galiciens president

Den mindre kända separatistiska rörelsen finns i Galicien i Spaniens nordvästra spets.

Galiciskan anses vara ett eget språk, separat från spanskan, och en liten men ofta ljudlig skara politiska partier och grupper kräver självständighet för regionen.

Rörelsen kan delas in i dem som vill ha total självständighet och dem som strävar efter mer självbestämmande som en autonom del av den spanska staten.

Total självständighet anses inte ha något stort populärt stöd. Nationalistiska kandidater fick som mest 19 procent av rösterna i regionens parlamentsval 2005.

Sen dess har nationalisternas popularitet sjunkit, troligen på grund av att den ekonomiska krisen har gjort regionen mer beroende av centralstaten.

Napoleons hemvist, utbrytarrepublik

Napoleons hatt som han bar vid slaget vid Waterloo.
Trots att landsfadern Napoleon härstammar från Korsika har korsikanerna själva ofta en tvetydig inställning till fastlandet. Napoleons hatt som han bar vid slaget vid Waterloo. Bild: EPA/STEPHANIE LECOCQ waterloo

Ön Korsika är känd som den franska kejsaren Napoleon Bonapartes hemort, men öns nationalister har med varierande intensitet försökt bryta sig ur staten redan länge.

Självständighetskampen har också tagit väpnade former, och tidvis haft rätt så stort stöd bland korsikanerna.

Gruppen Korsikas nationella befrielsefront FLNC har utfört mindre angrepp mot mål som symboliserar den franska staten, som polisen och armén.

Gruppen har också misshandlat franska myndigheter, rånat banker och angripit turismindustrin.

År 1998 mördades prefekten för Korsika, vilket fick stödet för gruppen och självständighet i sig att rasa.

Också FLNC har lagt ner sina vapen och inga dåd har utförts i dess namn sen 2014.

Norditalien räknar pengar

Vy över Milano med en kyrka i förgrunden och staden med skyskrapor i bakgrunden.
Om Padanien skulle ha blivit verklighet skulle Milano troligen ha blivit dess huvudstad. Vy över Milano med en kyrka i förgrunden och staden med skyskrapor i bakgrunden. Bild: Mostphotos arkitektur,byggnader,Stadsbild,Europa,Milano,Italien,statyer

Den norditalienska republiken Padanien, eller Padania på italienska, är ett praktexempel på ekonomiskt motiverad separatism.

Tanken på att de välbärgade norditalienska regionerna skulle lämna södra Italien bakom sig myntades av ytterhögerpartiet Lega Nord i början 1990-talet.

Även om tanken bottnar i den långlivade och rätt vanliga chauvinism bland norditalienarna gentemot landsmännen längre söderut är den främsta motiveringen pengar.

Lega Nord ville inte att de industrialiserade nordiska delarna skulle stöda de södra delarna och ansåg att en regelrätt delning var rätt väg att gå.

Även om idén aldrig riktigt fick något stöd, lever tanken om mer ekonomisk självständighet för regionerna som skulle ingå i Padanien kvar i den norditalienska politiken.

Bayerska fristaten

Tre ölstop skålar.
Det fanns en tid då en ansenlig del av regionens invånare hoppades på att få skåla för ett självständigt Bayern, men med tiden har de ambitionerna förpassats till de politiska marginalerna. Tre ölstop skålar. Bild: copyright by kb-photodesign, Birgit Korber, Mostphotos Öldrink,Bayern,Oktoberfest,semester,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion,alkohol (njutningsmedel),Skåla,supa

Precis som frihetsivrarna i Skottland och Katalonien vill sydtyska Bayerns självständighetskämpar se sin framtida stat som en del av ett allt mer sammanflätat EU.

Tanken har historiskt botten, då Bayern har varit ett självständigt rike före det tyska kejsardömet.

I dag bygger ändå det marginella stöd Bayernpartiet har snarare i likhet med Padanien på ekonomiska faktorer, att det rika Bayern inte ska behöva betala för att stöda andra mindre välmående och framgångsrika områden av landet.

Tanken om en Bayersk stat har en del stöd utanför Bayernpartiet, men allt som allt är det i dag frågan om en marginell rörelse.

Tanken om en Bayersk stat har en del stöd utanför Bayernpartiet, men allt som allt är det i dag frågan om en marginell rörelse.

Partiet föddes 1946 och hade fram till mitten av 60-talet flera platser i både förbundsdagen och kraftig representation i lokala styren.

Sen 1966 har partiet ändå inte haft en enda plats i förbundsdagen. Det har också bara enstaka platser på lokal nivå.

Läs mera:

Protester och storstrejk i Katalonien lamslog Barcelona

Tiotusentals katalaner har demonstrerat i Barcelona i protest mot
centralregeringens sätt att hantera den omstridda folkomröstningen om självständighet. Svenska Yles reporter Susanna Sjöstedt, som befinner sig i Barcelona, säger att det har varit mycket människor i rörelse.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes