Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Inga belägg för katalansk självständighet enligt folkrätten

Demonstration för folkomröstningen om Kataloniens självständighet i Barcelona den 28 september 2017.
Man kan vara av olika åsikter om att den katalanska självständighetskampen etiskt, säger Markku Suksi vid Åbo Akademi. Men enligt folkrätten har Katalonien rätt entydigt ingen rätt att utropa sig självständigt. Demonstration för folkomröstningen om Kataloniens självständighet i Barcelona den 28 september 2017. Bild: AFP7/All Over Press Barcelona,folkomröstningar,Katalonien,Spanien,demonstrationer (samhälleliga händelser),självständighetsrörelser

I Katalonien hotar den lokala regeringen att utropa sig självständig från Spanien efter våldet kring folkomröstningen. Katalanerna har ändå inte några vidare folkrättsliga belägg för ett sådant agerande, säger Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi.

- Folkrätten erkänner alltså inte någon ensidig rätt att utropa sig självständig, säger Markku Suksi, professor vid Åbo Akademi och expert på folkomröstningar och autonomi.

Han säger att det finns klara konventioner för vad som utgör en självständig stat.

Suksi säger att man kan vara av många åsikter om situationen i Katalonien etiskt, men folkrättsligt är frågan om områdets självständighet enligt honom rätt entydig.

- Nu är då Spanien av den åsikten att Katalonien inte ska bryta sig ut ur Spanien och därför anses Kataloniens åtgärder egentligen var folkrättsstridiga, säger Suksi.

Men det finns inte heller, åtminstone ännu, stater som vill ingå några förbindelser med den katalanska regeringsmakten. Det kriteriet uppfylls alltså inte heller.― Markku Suksi

Uppfyller inte kriterierna

Suksi säger att det i Montevideo-konventionen från 1933 har lagts fram kriterier för vad som kan anses utgöra en stat.

För att utgöra en självständig stat ska det finnas en bestående befolkning, ett klart territorium, en regerande statsmakt och stater som är villiga att knyta förbindelser med den makten, alltså erkännande från andra stater.

Det kan, påpekar Suksi, se ut som om Katalonien uppfyller en del kriterier, men ur folkrättsperspektiv är det inte så.

- Visserligen existerar en ganska fast befolkning, men det är en befolkning som i första hand är den spanska statens medborgare, spanska medborgare. Försök att skapa en katalansk befolkning är ganska starkt ifrågasatta om man ser till folkrätten, säger Suksi.

- Det finns förstås ett territorium, Katalonien, men det territoriet ingår redan i en existerande stat, Spanien.

- Det finns också en regeringsmakt, men den är så att säga partiell och fungerar bara enligt de behörigheter och befogenheter som den har enligt den spanska statsförfattningen.

Om Katalonien skulle kunna utropa sig självständigt och tillräckligt många stater skulle vara beredda att behandla området som en stat, skulle den kanske de facto kunna agera som en stat.

- Men det finns inte heller, åtminstone ännu, stater som vill ingå några förbindelser med den katalanska regeringsmakten. Det kriteriet uppfylls alltså inte heller, säger Suksi.

Om man tänker på självbestämmanderätten i den bemärkelsen, har inte katalanerna utsatts för någon sådan kränkning att man kunde tänka sig självständighet.― Markku Suksi

Rätten till självbestämmande?

Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont, flankerad av sin regering, håller tal efter folkomröstningen om självständighet.
Kataloniens regering har hotat att utropa sig självständigt på egen hand. Något sådant erkänner inte folkrätten, enligt Markku Suksi. Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont, flankerad av sin regering, håller tal efter folkomröstningen om självständighet. Bild: AFP / Lehtikuva Katalonien,Carles Puigdemont,självständighet

FN:s grundfördrag säger ändå att folk har självbestämmanderätt? Kan det då tillämpas i exemplet Katalonien?

- Den tillämpas framförallt i koloniala sammanhang, alltså då kolonier har brutit sig ur modernationen. Man kan också tillämpa den när en befolkning har utsatts för väldigt grova människorättsbrott, folkmord eller något sådant.

- Den kan också tillämpas om en befolknings möjlighet att delta i landets styre helt har nekats, säger Suksi.

"Inte utsatt för någon kränkning"

Suksi påpekar att självbestämmanderätten kan ha olika betydelser.

Han skiljer mellan internt självbestämmande, olika former av autonomi, och externt självbestämmande, alltså självständighet.

- Om man tänker på självbestämmanderätten i den bemärkelsen, har inte katalanerna utsatts för någon sådan kränkning att man kunde tänka sig självständighet, säger Suksi.

- De har inte heller förnekats möjligheten att delta i styrelsen av sitt land, varken i Spanien eller i det autonoma området.

Autonomi har katalanerna redan och Suksi ser i nuläget inget egentligt folkrättsligt stöd för att Katalonien i skulle kunna hävda rätten till självständighet.

Våld kan ändra läget

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy.
Spaniens premiärminister Mariano Rajoy menar att hans regering och spansk polis bara har följt lagen. Spaniens premiärminister Mariano Rajoy. Bild: EPA-EFE/EMILIO NARANJO Mariano Rajoy

Suksi ser inte heller att det polisvåld som ägde rum under folkomröstningen skulle ha ändrat på bedömningen.

- Det är väldigt beklagligt och det är klart att det påverkar etiskt, att det påverkar stämningen. Men det är inte en omständighet på den nivån att det ännu skulle ha påverkat bedömningen om läget, alltså att Katalonien inte har rätt att utropa sig självständigt.

I teorin kan ändå våldsamheter, om de förvärras, enligt Suksi ändra på bedömningen.

- Om våldet fördjupas och förvärras kan det leda till en politisk situation som så att säga är utanför juridiken, utanför normen. Det kan de facto betyda att Katalonien skulle kunna uppnå självständighet. Det kan i sådana lägen uppstå situationer där normerna inte kan tillämpas, där det helt enkelt uppstår en självständig stat, säger Suksi.

Suksi lyfter fram Kosovos självständighet från Serbien som exempel.

- Det skedde på ett ganska intressant sätt som inte följde normerna på något sätt, men där Serbien och många andra länder var oförmögna att stoppa självständigheten, säger Suksi.

- Om det nu sen kan kallas självständighet i det här läget.

Kosovo uppstod då Nato ingrep för att förhindra ett folkmord på Kosovoalbaner. Området blev först ett slags FN-protektorat som sedan utropade sig självständigt.

Om våldet fördjupas och förvärras kan det leda till en politisk situation som så att säga är utanför juridiken, utanför normen. Det kan de facto betyda att Katalonien skulle kunna uppnå självständighet. Det kan i sådana lägen uppstå situationer där normerna inte kan tillämpas, där det helt enkelt uppstår en självständig stat― Markku Suksi

- Men det är inte riktigt säkert att Kosovo erkänns som en fullvärdig stat då väldigt många andra stater, inklusive Spanien, vägrar att ha något med Kosovo att göra som en stat eller så att säga ett fullvärdigt folkrättsligt subjekt, säger Suksi.

Att Spanien inte erkänner Kosovo hänger också i ihop med Katalonien och andra regioner i landet där det finns grupper som driver självständighet.

De spanska regeringarna, oberoende av färg, har inte erkänt Kosovo för att inte stärka de egna regionala separatisterna.

Ifrågasätter folkomröstningen

Kravallpolis står i vägen för en folkmassa som försöker ta sig till vallokaler i Katalonien.
Över 800 människor skadades under folkomröstningen. Spansk polis hade kallats in för att den lokala polisen kunde ha vägrat att agera mot omröstningen. Kravallpolis står i vägen för en folkmassa som försöker ta sig till vallokaler i Katalonien. Bild: EPA-EFE/Alberto Estevez Katalonien,självständighet,folkomröstningar

Suksi menar att folkomröstningen i Katalonien är problematisk.

- Ur ett valövervakningsperspektiv kan ett val som äger rum under de här förhållandena inte anses vara fritt och rättvist, säger Suksi.

Våldsamheterna kan också ur det perspektivet ha varit kalkylerat, menar Suksi.

- Kanske det var en situation som Spanien på något sätt ville förorsaka för att valet inte skulle kunna kvalificeras som rättvis på grund av våldsamheterna.

- Det är också möjligt att man på katalanskt håll har önskat sig en sådan situation, att våldsamheter skulle uppstå. Om det är så menar jag att folkomröstningen är mycket dubiös, säger Suksi.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes