Hoppa till huvudinnehåll

Jobb och lön men inget bankkonto? Asylsökande kan nu få lönen på prepaidkort

Mohammad Javid, turvapaikanhakija ostoskeskus Sellossa
Mohammad Javid Mohammad Javid, turvapaikanhakija ostoskeskus Sellossa Bild: Markku Pitkänen / YLE

Ett nytt betalkort som går att ladda har gjort det lättare för asylsökande att jobba i Finland. Asylsökande som inte har något bankkonto kan få sin lön på det här kortet, som också har besparat asylboendena mycket jobb.

FN räknar till över en miljard människor i världen som inte har någon möjlighet att få ett bankkort. Orsaken är att de inte har någon officiell identitet, utfärdad av någon nation. Till den här miljarden hör också många asylsökande som kommer till Finland.

Det här har lett till en hel del problem då mottagningscentralerna betalar ut mottagningspenningar till asylsökande, säger servicechef Marika Salovaara vid Luona som driver asylboendet i Knektbro i Esbo.

- Pengarna borde beställas från banken med säkerhetstransport. I försändelsen borde det finnas en viss mängd euromynt och tiocentare så att vi kan betala ut exakt 91,52 till varje kund.

Pengarna måste också förvaras tryggt.― Marika Salovaara

De här problemen har Migrationsverket nu löst med ett prepaidbetalkort. Kortet Moni, som ett finländskt uppstartsföretag har utvecklat, togs i testbruk för ett par år sedan och har sparat både tid och pengar.

Vid Luonas asylboenden har alla kunder nu ett sådant kort. Migrationsverket har gett kortet till sådana asylsökande vars identitet de har lyckats styrka tillräckligt väl.

Marika Salovaara, vastaanottokeskuksen johtaja, Espoo
Marika Salovaara Marika Salovaara, vastaanottokeskuksen johtaja, Espoo Bild: Markku Pitkänen / YLE

Ingen lön i kontanter

Också för asylsökande har kortet varit en lättnad. Asylsökande som jobbar kan nämligen få sin lön inbetald på kortet. En av dem är Mohammad Javid från Afghanistan som har varit i Finland i drygt två år.

- Jag får min lön på det och gör mina uppköp.

Asylsökande som tillräckligt tillförlitligt har styrkt sin identitet för Migrationsverket får börja jobba efter tre månader i landet.

Mohammad Javid berättar att det är lite mer komplicerat för arbetsgivaren att betala in lönen på prepaidkortet än på ett vanligt bankkonto.

Det är ändå bättre än kontanter som arbetsgivarna inte vill befatta sig med, eftersom skatter och socialskyddsavgifter skulle kräva så mycket byråkrati.

- Asylsökande som inte har betalkort blir tvungna att förlita sig på mellanhänder: arbetsgivaren lägger in lönen på en finländsk väns bankkonto och asylsökanden får pengarna av vännen, berättar Javid.

Migrationsverket ser vad asylsökande köper

Migrationsverket har begränsat användningen av betalkortet. Det fungerar i restauranger och butiker, men man kan inte handla på nätet med det eller betala räkningar.

Om jag vill köpa ett gymkort måste betalningen gå via en finländsk väns bankkonto.― Mohammad Javid

Betalkorten i försöket har heller inget integritetsskydd. Javid berättar att asylboendet kan se exakt vad han har handlat, var han har gått på kaffe, och så vidare.

Bara i Sverige kan asylsökande få betalkort

Migrationsverket anser att försöket med prepaidbetalkorten har varit mycket lyckat och nu ska liknande kort delas ut till alla asylsökande.

Det finländska kortet har ändå fått ge vika för ett brittiskt som segrade då Migrationsverket konkurrensutsatte betalkorten.

Migrationsverket känner inte till att något annat land skulle ha ett liknande system. Närmast kommer Sverige där asylsökande kan få sin mottagningspenning på en matbutikskedjas eget kreditkort.

Digital identitet är framtiden?

Över en miljard människor saknar alltså officiell identitet och kan således inte bevisa vem de är.

Bland dem finns flyktingar, papperslösa och personer utan land. De saknar mycket mer än bara bankkonto och de ekonomiska möjligheter kontot medför. De kan till exempel inte rösta, och får ofta varken utbildning eller hälsovård. Ett exakt och tillförlitligt sätt att bevisa identitet hör också till en av hörnstenarna i en rättsstat.

FN ser identiteten som en mänsklig grundrättighet, och en förutsättning för politiska-, ekonomiska- och sociala möjligheter.

Därför har FN startat ett projekt där man med modern teknik försöker skapa ett digitalt identitetssystem. En möjlighet är tekniken med blockkedjor, som bland annat virtualvalutan Bitcoin är baserad på.

Artikeln är baserad på Margit Alasalmis artikel för Yle Uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes