Hoppa till huvudinnehåll

Nobelpriset i kemi: Solceller eller gensaxar?

Långa rader med solpaneler.
Långa rader med solpaneler. Bild: Yle/Mikael Kokkola solenergi,solpaneler,borgå energi

En Nobelvinnare under 40? Det skulle i så fall vara den riktigt stora nyheten om britten Henry Snaith, 39, tar hem priset. Det händer inte varje dag.

Snaiths namn återfinns i täten på rankinglistan över sannolika vinnare av årets Nobelpris i kemi. Det är det amerikanska imformationsföretaget Clarivate Analytics som har sammanställt den.

Företaget baserar sin lista på vilka forskare som har citerats mest under de gångna 20 åren.

Om Henry Snaith kammar hem priset så skulle det också vara första gången sedan 2011 som en materialforskare får Nobelpriset i kemi. Då var det Dan Schechtman som belönades för sin forskning i kvasikristaller.

Henry Snaith får sannolikt dela på priset med japanska Tsutomu Miyasaka och sydkoreanen Nam-Gyu Park - om Nobelkommittén har fastnat för solpaneler i år.

För det är det som Snaith med kolleger har ägnat sin forskning åt. De har utvecklat solceller med hjälp av mineralet perovskit, som har visat sig ha en enastående förmåga att suga åt sig solljus och omvandla det till elektricitet.

Klippa och klistra i gener

En annan upptäckt som kan ge sina upphovsmän ett Nobelpris i år är gensaxen Crispr/Cas9 som har gjort det möjligt att gå in och klippa och klistra i arvsmassan: saxa bort och byta ut, eller stänga av en del av koden.

Crispr-saxen är ett viktigt vapen i kampen mot ärftliga sjukdomar och när det kommer till att ta fram nya, nyttiga växtsorter.

Men problemet med Crispr är att det fortfarande pågår en rättstvist i USA om vilka forskare som egentligen har rätt till patent på tekniken. Innan det är avgjort så kan Nobelkommittén välja att avvakta.

Om Crispr/Cas9 tar hem potten i år så kan den franska forskaren Emmanuelle Charpentier vara en av de som tar emot priset.

Dags för en kvinnlig pristagare?

En annan kvinna vars namn figurerar bland förhandstippningarna i år är Stanfordprofessorn Carolyn Bertozzi. Hon ligger bakom den så kallade bioortogonala kemin som studerar kemiska reaktioner inne i en cell utan att behöva gå in i dem.

Bara fyra kvinnor har hittills fått Nobelpriset i kemi, inklusive Marie Curie 1911.

Bland 2017 års heta namn kan vi också notera tysk-amerikanske professorn John Goodenough som är en av uppfinnarna till det laddningsbara litium-jonbatteriet.

Goodenough är 95 år gammal, så det börjar brådska för Nobelkommittén om de vill ge priset till honom.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap