Hoppa till huvudinnehåll

Östra Helsingfors Noux eller jätteförort? Östersundoms öde diskuteras ännu

Byggnader i Östersundom, Sibbo
Byggnader i Östersundom, Sibbo Bild: Yle östersundom

I januari 2008 kunde TV-nytts nyhetsuppläsare Monica Welling berätta att Helsingfors "i rekordsnabb takt" planerar "en helt ny stadsdel om 10-15 år"

Stadsdelen var det nyannekterade Östersundom, och efterklokt kan vi sucka åt de planerna.

Men nu har Östersundom fått en ny ändrad generalplan som bättre löser miljöproblemen.

Med Östersundom avses i denna artikel alla områden som annekterades av Helsingfors 2007. Däribland en del av Västerkulla som tidigare hörde till Vanda.

- Jag tycker planen ändrats på ett bra sätt, säger vänsterförbundets representant i stadsmiljösektorn, Silvia Modig.

- Utmaningen har varit att balansera mellan naturområden och byggandet.

Hundratusen invånare om drygt 40 år?

I den nya planen har en metrostation slopats, vilket ger mer utrymme för grönt.

Den nya planen räknar också med 35 000 invånare i området år 2035.

25 år senare, år 2060, är Östersundom färdigt med upp till 100 000 invånare.

generalplan för östersundom
generalplan för östersundom Östersundom

Oliktänkare i Helsingfors: sluta drömma!

Eller så inte.

Det är inte bara olyckskorpar som tvivlar på en sådan tillväxt.

- 35 000 invånare händer inte år 2035. Staden har ju inga metroplaner i sikte i investeringsplanen för de kommande tio åren, det säger de grönas Mikko Särelä, suppleant i stadsmiljösektorn.

Trots att östmetron finns i Östersundoms generalplan är en utbyggnad i praktiken långt bortom horisonten. Helsingfors kan inte själv investera över 700 miljoner euro, utan behöver statens hjälp och ett samarbetsvilligt Vanda.

östmetron
Metron i Östersundoms generalplan östmetron östmetro

Är 40 minuter från centrum för långt?

Alla är inte heller nöjda med att det skulle ta 40 minuter att åka in till centrum, trots att metron är ett snabbt färdmedel.

Silvia Modig tycker att det inte finns något absolut svar på vad som är för långt.

- För mej som bodde i östra Helsingfors tog skolresan 45 minuter, när jag gick i svenskspråkig skola på andra sidan av stan.

- Dessutom åker alla inte alltid in i centrum.

Prisnivån och bostadsköpare måste mötas

En annan fråga är vad bostäderna ska kosta i höghusen. För det är såna som ska byggas runt metrostationerna.

I regel är kvadratmeterpriserna som billigast i höghusområden längre bort från centrum. Tillexempel förmedlarfirman Etuovi förtydligar detta med en färgad karta över begärda priser i Helsingfors.

Också andra faktorer, som områdets upplevda status, påverkar naturligtvis priserna.

Hjälper mer konkurrens när man börjar sälja byggrätter?

För att Östersundoms lägenheter ska gå åt, måste priset vara rätt. Den som bygger fria marknadsbostäder måste alltså säkerligen nöja sej med lägre försäljningssummor än t.ex. i Fiskehamnen eller Busholmen.

Hur lågt man måste gå, återstår att se, men först borde man få byggfirmorna intresserade.

- Staden måste hitta fler byggföretag än de "fem stora". Vi behöver en hälsosam konkurrens, säger Silvia Modig.

Mikko Särelä är skeptisk till det.

- Om inte byggfirmorna tycker det lönar sej att bygga, vet jag inte vad det hjälper om det kommer flera på marknaden.

arkitektbild
Skiss över bostadsområde, Östersundomkommittén arkitektbild Östersundom

Mera stad, mindre Östersundom?

Varför diskuteras ännu Östersundoms öde, tio år efter annekteringen?

Förutom det ovanstående har det skett en svängning i hur stadsplanerarna tänker.

Enkelt sagt tycker allt fler att staden inte behöver breda ut sej för att klara av befolkningstillväxten. Det räcker med att förtäta och bygga på den redan existerande staden.

Enligt det synsättet är det onödigt att Helsingfors alls planerar områden utanför Ring tre. Då skulle bland annat Östersundom falla bort.

Mikko Särelä, som upprätthåller bloggen "Lisää kaupunkia Helsinkiin" ("mera stad i Helsingfors"), hör till dem som tänker så.

- Vi har hittat utrymmen för upp till 200 000 - 300 000 människor, närmare centrum, på bättre platser. Då är det ju fiffigast att bygga där först.

I Helsingfors generalplan räknar man med en befolkningstillväxt på 260 000 invånare fram till 2050.

Enligt Mikko Särelä behöver man inte alls bygga Östersundom för att den folkmängden ska få plats

Hur många hundratusen ryms innanför Ring ett?

Silvia Modig däremot hör till dem som håller fast vid Östersundom-byggandet.

- Vi förtätar ju redan nu i centrum. Men om man försöker få in alla 260 000 innanför Ring tre så har vi ju inte en enda park eller skog kvar.

Särelä håller inte alls med.

- Tänk på Köpenhamn som inte är en särskilt igenbyggd stad, där finns 650 000 invånare på ett område som motsvarar Ring ettans inre del.

- Bara för att det inte finns ett hus på en plats betyder inte att det är fiifigt att bygga ett just där, svarar Modig och påminner om att Helsingfors inte äger all mark själv.

Vad vill skeptikern egentligen?

Mikko Särelä har i sin blogg kallat Östersundomplanerna för ohållbara ur ekonomisk, ekologisk och trafikmässigt synvinkel.

- Vad vill du egentligen att Helsingfors ska göra med området?

- Om jag själv fick vara efterklok och bestämma hade jag gjort hela området från stranden upp till Sibbo storskog till ett naturskyddsområde.

- Det skulle ha blivit ett Noux för Östra Helsingfors.

Generalplan för skrivbordslådan

Nu verkar det ändå som det mest sannolika scenariot är att Östersundoms generalplan godkänns. Det finns just ingen som vill riva upp allt och starta från noll.

Inte heller Särelä.

- Vi godkänner planen och sätter in den i skrivbordslådan. Så kan vi låta dem som vill bygga småhus till sej själva där.

- Så får vi se om 10-15 år om det har uppstått någon efterfrågan på en metrostadsdel.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes