Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Marginalisering hot mot Finlands inre säkerhet

En pojke sitter på en skateboard med ryggen mot kameran.
En pojke sitter på en skateboard med ryggen mot kameran. Bild: Mostphotos ungdom (skede),pojkar,ungdomar,depression,långtråkighet,mobbning,tonåringar,pubertet,utanförskap,skateboard,utsatthet

I regeringens strategi för inre säkerhet vill man att Finland ska vara världen säkraste land. Polarisering och inkomstklyftor hör till de största hotbilderna.

Statsrådets strategi för inre säkerhet offentliggjordes på torsdagen, och tyngdpunkten i strategin är säkerhet i vardagen.

Beredningen av strategin har pågått i drygt ett år och som målsättning har man haft att Finland ska bli världens tryggaste land.

I strategin påpekas det att den växande klyftan mellan generationer och mellan fattiga och rika hör till de största hoten mot den interna säkerheten.

Inte bara säkerhetsmyndigheternas ansvar

– I strategin betonas att nästan allt samhällspolitiskt beslutsfattande även berör säkerheten, och Finlands inre säkerhet skapas och upprätthålls inte av säkerhetsmyndigheterna, utan med hjälp av
sektorsövergripande samarbete i vårt förtroendesamhälle, skriver inrikesminister Paula Risikko.

Marginalisering kan ha konsekvenser för säkerheten eftersom det kan leda till brottslighet och socioekonomiska problem.

Arbetslösheten är störst bland unga och i hela Europa håller det på att skapas en klyfta mellan generationerna, enligt rapporten.

Här är säkerhetshoten enligt regeringen:

1. Mångformig polarisering.
Marginalisering av unga, klyftor mellan generationer och segregering inom tillväxtcentra leder till brottslighet och socioekonomiska problem. Dessutom gör den åldrande befolkningen det svårt att upprätthålla service på till exempel glesbygden.

2. Splittrade värderingar.
Flyttningsrörelsen ökar samhällets mångfald, men en faktisk och upplevd splittring i värderingar kan leda till motsättningar och konflikter mellan olika befolkningsgrupper.

3. Säkerhetseffekter av invandring.
Enligt rapporten är invandringen en resursfråga, bland annat för sysselsättningen och Finlands konkurrenskraft. Dessutom kan radikaliserade personer komma till landet från konfliktområden och fördomar mot invandrare kan också leda till brott och extremism.

4. Extrema rörelser och ideologier.
Extremgrupper frodas i i förhållanden som präglas av marginalisering och arbetslöshet.

5. Den tilltagande brytningen inom teknologin.
Den snabba teknologiska utvecklingen gör att cybersäkerhet blir allt viktigare. Sociala medier förändrar hur människor söker information. De kan göra att fler personer håller sig informerade, men sociala medier kan också leda till informationsbubblor där avvikande åsikter sopas undan.

6. Den offentliga ekonomins långsamma uppsving.
Finlands konkurrenskraft har minskat och arbetslösheten är fortfarande hög. Det påverkar både resurserna och sinnesstämningen bland människor.

7. Den globala säkerhetsmiljön.
Många länder har återgått till att prioritera nationella intressen inom de internationella relationerna. Förtroendet för att internationella institutioner ska kunna lösa konflikter har minskat.

Lång lista över åtgärder

Förutom polarisering nämner rapporten extremrörelser och ideologier, snabba förändringar inom teknologin, samt den långsamt växande ekonomin som hot mot säkerheten.

I listan över åtgärder som nämns i strategin finns att så tidigt som möjligt ingripa och förhindra marginalisering av unga.

Bland annat vill regeringen utnyttja skolhälsoenkäter och förbättra städernas arbete med att förebygga segregation.

Mer än 100 experter från omkring 30 olika organisationer har bidragit till beredningen av strategin.

Unga män är en stor riskgrupp

Ungdomsforskaren och socialarbetaren Matilda Wrede-Jäntti är orolig över marginaliseringen och dess effekter.

Hon säger att marginalisering och segregering kan leda till större motgångar som tär på solidariteten. I slutänden kan de leda till aggression och radikalisering.

- Personer som stöter på motgångar kan börja söka efter syndabockar och enkla förklaringar till varför saker inte är som dom borde vara, säger Wrede-Jäntti.

En stor riskgrupp som rapporten pekar ut är unga män. Enligt Wrede-Jäntti är unga män överrepresenterade i många kategorier.

- Unga män är överrepresenterade i självmordsstatistik, skolavhopp, missbruk och brottslighet.

Wrede-Jäntti förklarar att det beror på att unga män tenderar att agera utåt, till skillnad från kvinnor.

- Unga män ses och hörs och upplevs som hotfulla och farliga.

Wrede-Jäntti tycker att det är bra att riskgruppen påtalas men varnar för riskerna med att svartmåla en grupp.

"Vi kan inte bara skylla på ekonomin"

Enligt Wrede-Jäntti är ekonomin inte den enda boven i marginaliseringsdramat.

- Vi kan inte bara skylla på ekonomin. Arbetslösheten är en stor behov men det handlar också om värdeprioriteringar.

Hon påpekar också att politiken spelar en roll i det hela.

- Inbesparningar och nedskärningar drabbar just dem som skulle behöva hjälp. Men det går inte bara att peka på politiker. Det handlar om samhällsvärderingar och vad envar är färdig att göra.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes