Hoppa till huvudinnehåll

Finlands 100-åriga historia genom familjen Virtanen

Piirrettyjä hahmoja, taustalla metrovaunu.
Piirrettyjä hahmoja, taustalla metrovaunu. Bild: Uudenmaan ELY-keskus / Wacky Tie Films Oy Välfärdssamhälle,samhället

Finlands historia från 1900-talets början till idag skildrad genom familjen Virtanen. En berättelse om hur ett fattigt jordbruksland blev en modern välfärdsstat.


Släkten Virtanen, som beskrivs i videon är påhittad, men många finländare har en liknande bakgrund.

Finlands och Virtanens århundrade

Början av 1900-talet – Kustaa Virtanen:

  • Kustaa är torpare, alltså han hyr mark att odla på av en markägare. Hela familjen deltar i arbetet, också barnen från tidig ålder.
  • Fattigdomen är allmän. Många människor som Kustaa får varje dag oroa sig för om maten ska räcka.
  • Barndödligheten är stor. Två av Kustaas barn dör som små.
  • Torparens ställning i samhället är svag. Kustaa röstar första gången i lantdagsvalet 1906. Före det har han inte haft rätt att vara med och bestämma i Finland.

1930-talet – Matti Virtanen:

  • Matti är småbrukare.Han har en egen liten gård, och är inte torpare hos en annan husbonde, som sin far. Livet är ändå tungt och arbetsbördan stor.
  • Till gården hör en häst, tre kor, sex höns och två grisar.
  • Matti har som barn gått i en ambulerande skola. En kringresande lärare åkte runt och undervisade barn i byarna. År 1921 stiftas lagen om läroplikt och en sexårig folkskola för alla barn, så Mattis barn går i skola istället för att arbeta.
Utbildning av hela folket uppfattades
som viktigt för samhället. Det ansågs att
den allmänna rösträtten förutsatte en
höjning av folkets bildningsnivå
Pojat istuvat pulpeteissa, luokkatoverit katselevat yhden pojan saamaa kirjettä.
Barn i folkskolan på 1950-talet. Pojat istuvat pulpeteissa, luokkatoverit katselevat yhden pojan saamaa kirjettä. Bild: Yle / Kalle Kultala folkskolan,skolelever,Elev,Skolklass,1950-talet

Opettaja ohjaamassa oppilaita harjoitustehtävien tekemisessä 1990-luvulla. Taustalla oppilaita tietokoneen ääressä
Grundskolan på 1990-talet. Opettaja ohjaamassa oppilaita harjoitustehtävien tekemisessä 1990-luvulla. Taustalla oppilaita tietokoneen ääressä Bild: Yle / Derrick Frilund grundskolan,Lektion,Skolklass,lärare,1990-talet

En portion siskonkorvsoppa med en surskorpa.
De finländska skolorna har serverat skolmat sedan år 1948. En portion siskonkorvsoppa med en surskorpa. Bild: Yle skolmat,skolbespisning,soppor,korv,surskorpor

1940- och 1950-talet – Liisa Virtanen:

  • Finland utkämpar två krig mot Sovjetunionen under andra världskriget, vinterkriget och fortsättningskriget.
  • Under kriget arbetar Liisa och många andra kvinnor på fabrik medan männen krigar vid fronten. Hennes bror Kalle stupar i kriget.
  • Efter kriget blir Liisa kvar i fabriken som sömmerska. Hennes man Eino jobbar som hästkarl vid ett skogsbruk.
  • Liisa och Eino bor i ett hus utan elektricitet eller rinnande vatten. De får elektricitet år 1953.
  • På vintern skidar man ofta kortare sträckor. På lördagarna går hela familjen i bastu för att tvätta sig. Varje hus har sin egen bastu på gården.
  • Sommar-OS 1952 är ett internationellt storevenemang som enar folket.
  • När ransoneringen av mat tar slut år 1954, börjar man få nya produkter, som apelsiner, på matbordet.
Nu var tanken att när alla
betalar skatt efter sin egen
betalningsförmåga till en gemensam
kassa, så ska alla också få service enligt
sina egna behov. Alla betalar, alla får
Kätilö (terveydenhoitaja) mittaa vauvan päänympärystä.
År 1944 stiftades lagen om barnrådgivningsverksamhet. Kätilö (terveydenhoitaja) mittaa vauvan päänympärystä. Bild: YLE / Pertti Arkila hälsovårdare,babyer,barnmorska

Itkevä vauva kätilön sylissä (1960-luku).
Tack vare barnrådgivningarna sjönk barndödligheten i Finland. Itkevä vauva kätilön sylissä (1960-luku). Bild: Yle / Kalle Kultala rådgivningsbyråer,mödravårdscentraler,babyer,barnmorska

Pojan hampaita hoidetaan (arkistokuva)
Tandvård för alla skolbarn fick vi från år 1956. Pojan hampaita hoidetaan (arkistokuva) Bild: Yle, Akuutti

1970-talet – Seppo Virtanen:

  • Seppo flyttar till stan, för i den lilla byn finns inte jobb åt alla, och arbete utförs allt mera med maskiner.
  • Seppo utbildar sig till elektriker, hans fru Anneli är kanslist i skolan.
  • Familjens barn går i daghem när föräldrarna är på jobb.
  • På 1970-talet genomfördes grundskolereformen i Finland. Familjens barn börjar alla i samma nioåriga grundskola.
  • Seppo och Anneli köper en egen bil, och åker på bilsemster så långt som till Sverige. I vardagsrummet finns en TV, som hela familjen samlas för att se på.

1990-talet – Sari Virtanen:

  • Sari jobbar på Nokia och designar mobiltelefoner.
  • Sari reser utomlands både för jobbet och på fritiden.
  • Sari röstar om anslutningen till EU, tillsammans med andra finländare i folkomröstningen 1994. De flesta finländarna stöder beslutet och Finland ansluter sig till EU år 1995.

2000-talet – Emilia Virtanen:

  • Emilia Virtanen har en bra utbildning. Den har hon fått avgiftsfritt i välfärdsstaten Finland.
  • Vardagen har blivit allt mer internationell, bland annat för att hennes man kommer från USA.

Finlands och Virtanens århundrade finns nu på nio språk

Videon är producerad som en del av projektet Kotona Suomessa 2017 av NMT-centralen i Nyland och den är förverkligad av Wacky Tie Films Oy.

Ursprungsartikel av Hannamari Hoikkala på Yle Oppiminen

Videon är gjord på finska och sju andra språk, nämligen arabiska, engelska, farsi, kurdiska (soran), ryska, somaliska och thai. Nu har Svenska Yle också gjort en svensk version av filmen.








  • Urstark första halvlek gav City tre poäng

    Manchester City besegrade Napoli med 2–1.

    Manchester City höll på att slå knock på Serie A-ettan Napoli i första halvlek. Efter 2–0 i halvtid reste sig Napoli till kamp i Champions League-matchen men föll med uddamålet 1–2.

  • Trumps inreseförbud stoppat igen

    Skulle ha trätt i kraft på onsdag morgon.

    En federal domare stoppade på tisdagen stora delar av president Donald Trumps nyaste version av inreseförbud till USA bara några timmar innan det var meningen att det skulle träda i kraft.

Läs också

Vetamix

  • Pressad - en kampanj om abiturienters stress

    Gymnasiet är för tungt tycker hälften av de studerande.

    Hälften av de studerande i gymnasiet tycker att det är för tungt. Allt flera lider av skolutmattning. Därför behövs kampanjen Pressad, som tar fasta på det här och vad man kan göra för att hjälpa abiturienterna och studerandena.

  • Tolv ting som skapade Finland

    Här är föremålen som berättar Finlands historia.

    Här är tolv föremål som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det minsta är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten. Men däremellan ryms mycket annat fascinerande.

Nyligen publicerat - Vetamix