Piirrettyjä hahmoja, taustalla metrovaunu.
Bild: Uudenmaan ELY-keskus / Wacky Tie Films Oy
Finlands historia från 1900-talets början till idag skildrad genom familjen Virtanen. En berättelse om hur ett fattigt jordbruksland blev en modern välfärdsstat.
Släkten Virtanen, som beskrivs i videon är påhittad, men många finländare har en liknande bakgrund.
Finlands och Virtanens århundrade
Början av 1900-talet – Kustaa Virtanen:
- Kustaa är torpare, alltså han hyr mark att odla på av en markägare. Hela familjen deltar i arbetet, också barnen från tidig ålder.
- Fattigdomen är allmän. Många människor som Kustaa får varje dag oroa sig för om maten ska räcka.
- Barndödligheten är stor. Två av Kustaas barn dör som små.
- Torparens ställning i samhället är svag. Kustaa röstar första gången i lantdagsvalet 1906. Före det har han inte haft rätt att vara med och bestämma i Finland.
1930-talet – Matti Virtanen:
- Matti är småbrukare.Han har en egen liten gård, och är inte torpare hos en annan husbonde, som sin far. Livet är ändå tungt och arbetsbördan stor.
- Till gården hör en häst, tre kor, sex höns och två grisar.
- Matti har som barn gått i en ambulerande skola. En kringresande lärare åkte runt och undervisade barn i byarna. År 1921 stiftas lagen om läroplikt och en sexårig folkskola för alla barn, så Mattis barn går i skola istället för att arbeta.
Utbildning av hela folket uppfattades
som viktigt för samhället. Det ansågs att
den allmänna rösträtten förutsatte en
höjning av folkets bildningsnivå
Barn i folkskolan på 1950-talet.
Pojat istuvat pulpeteissa, luokkatoverit katselevat yhden pojan saamaa kirjettä.
Bild: Yle / Kalle Kultala
Grundskolan på 1990-talet.
Opettaja ohjaamassa oppilaita harjoitustehtävien tekemisessä 1990-luvulla. Taustalla oppilaita tietokoneen ääressä
Bild: Yle / Derrick Frilund
De finländska skolorna har serverat skolmat sedan år 1948.
En portion siskonkorvsoppa med en surskorpa.
Bild: Yle
1940- och 1950-talet – Liisa Virtanen:
- Finland utkämpar två krig mot Sovjetunionen under andra världskriget, vinterkriget och fortsättningskriget.
- Under kriget arbetar Liisa och många andra kvinnor på fabrik medan männen krigar vid fronten. Hennes bror Kalle stupar i kriget.
- Efter kriget blir Liisa kvar i fabriken som sömmerska. Hennes man Eino jobbar som hästkarl vid ett skogsbruk.
- Liisa och Eino bor i ett hus utan elektricitet eller rinnande vatten. De får elektricitet år 1953.
- På vintern skidar man ofta kortare sträckor. På lördagarna går hela familjen i bastu för att tvätta sig. Varje hus har sin egen bastu på gården.
- Sommar-OS 1952 är ett internationellt storevenemang som enar folket.
- När ransoneringen av mat tar slut år 1954, börjar man få nya produkter, som apelsiner, på matbordet.
Nu var tanken att när alla
betalar skatt efter sin egen
betalningsförmåga till en gemensam
kassa, så ska alla också få service enligt
sina egna behov. Alla betalar, alla får
År 1944 stiftades lagen om barnrådgivningsverksamhet.
Kätilö (terveydenhoitaja) mittaa vauvan päänympärystä.
Bild: YLE / Pertti Arkila
Tack vare barnrådgivningarna sjönk barndödligheten i Finland.
Itkevä vauva kätilön sylissä (1960-luku).
Bild: Yle / Kalle Kultala
Tandvård för alla skolbarn fick vi från år 1956.
Pojan hampaita hoidetaan (arkistokuva)
Bild: Yle, Akuutti
1970-talet – Seppo Virtanen:
- Seppo flyttar till stan, för i den lilla byn finns inte jobb åt alla, och arbete utförs allt mera med maskiner.
- Seppo utbildar sig till elektriker, hans fru Anneli är kanslist i skolan.
- Familjens barn går i daghem när föräldrarna är på jobb.
- På 1970-talet genomfördes grundskolereformen i Finland. Familjens barn börjar alla i samma nioåriga grundskola.
- Seppo och Anneli köper en egen bil, och åker på bilsemster så långt som till Sverige. I vardagsrummet finns en TV, som hela familjen samlas för att se på.
1990-talet – Sari Virtanen:
- Sari jobbar på Nokia och designar mobiltelefoner.
- Sari reser utomlands både för jobbet och på fritiden.
- Sari röstar om anslutningen till EU, tillsammans med andra finländare i folkomröstningen 1994. De flesta finländarna stöder beslutet och Finland ansluter sig till EU år 1995.
2000-talet – Emilia Virtanen:
- Emilia Virtanen har en bra utbildning. Den har hon fått avgiftsfritt i välfärdsstaten Finland.
- Vardagen har blivit allt mer internationell, bland annat för att hennes man kommer från USA.
Finlands och Virtanens århundrade finns nu på nio språk
Videon är producerad som en del av projektet Kotona Suomessa 2017 av NMT-centralen i Nyland och den är förverkligad av Wacky Tie Films Oy.
Ursprungsartikel av Hannamari Hoikkala på Yle Oppiminen
Videon är gjord på finska och sju andra språk, nämligen arabiska, engelska, farsi, kurdiska (soran), ryska, somaliska och thai. Nu har Svenska Yle också gjort en svensk version av filmen.
