Hoppa till huvudinnehåll

Stiftelsen för Åbo Akademi: ”Vi har hundra år bakom oss, nu siktar vi oss in på följande hundra år”

Osbervatoriet i Åbo
Observatoriet i Åbo. Osbervatoriet i Åbo Bild: Yle/ Åboland observatorium

Stiftelsen för Åbo Akademi firar 100 år i år och jubileumsåret uppmärksammas stort nu på lördag med fest för inbjudna gäster. Enligt skattmästare Lasse Svens är stiftelsen en pigg och kry hundraåring.

Den egentliga märkesdagen var 18 juni då det gått exakt hundra år sedan stiftelsen grundades. Då var det viktigt att Åbo skulle få ett universitet igen efter att Kungliga Akademien flyttades till Helsingfors.

- Det var 35 personer i betydande ställning i Åbo som möttes, man var mån om att få ett universitet till Åbo. Det var där det började och i dag har vi ju då Åbo Akademi som ett starkt universitet, berättar Svens.

Lasse Svens, skattmästare för Stiftelsen vid Åbo Akademi hösten 2014
Stiftelsens skattmästare Lasse Svens. Lasse Svens, skattmästare för Stiftelsen vid Åbo Akademi hösten 2014 Bild: Stiftelsen för Åbo Akademi lasse svens

Fram till 1981 kom största delen av Åbo Akademis finansiering från stiftelsen. Då gjorde stiftelsen ett avtal med staten där man definierade stiftelsens roll i understödet till akademin. Ett samarbete som fortsätter än i dag.

- Vi har ett nära samarbete med akademin och vårt understöd är drygt 17 miljoner euro årligen. Det är en betydande summa och det är i både vårt och akademins intresse att pengarna används på ett sätt som skapar mervärde och konkurrenskraft för akademin, konstaterar Svens.

Åbo Akademi.
Stiftelsen äger flera byggnader i akademikvarteret i Åbo. Åbo Akademi. Bild: Yle/Linus Hoffman Åbo Akademi

Stiftelsen stöder också akademin genom att äga en stor del av de fastigheter som Åbo Akademi har verksamhet i.

Fastigheter en stor del av verksamheten

Stiftelsen har också flera andra uppgifter. Framförallt är stiftelsen ägare till flera museer.

Bland annat äger stiftelsen museet Ett Hem, Kankas gård i Masku och är indirekt delaktig i Sibeliusmuseet. Stiftelsen fick också nyligen en ny donation i form av konstnärshemmet Casa Haartman i Nådendal.

Kankas gård i Masku.
Kankas gård i Masku. Kankas gård i Masku. Bild: YLE/Niclas Lundqvist kankas

Hur ofta tar ni emot donationer?

- Vi har med åren tagit emot över 400 fonder som vi förvaltar. Varje fond är en donation som vi tagit emot.

Med hundra år och 400 donationer bakom sig har stiftelsen samlat på sig en betydande förmögenhet. Det handlar bland annat om byggnader men också samlingar.

Fasaden på konstnärshemmet Casa Haartman.
Casa Haartman i Nådendal. Fasaden på konstnärshemmet Casa Haartman. Bild: Yle/ Annika Holmbom axel haartman

- Vi är kända för att ta väl hand om gamla byggnader. Förutom fastigheter så har vi också en aktiv placeringsportfölj, konstaterar Svens.

"Viktigt att vara öppen"

Enligt Svens är det viktigt för stiftelsen att vara öppen med sin verksamhet.

- Vi jobbar mycket med att bli bättre att kommunicera om vår verksamhet och bli transparenta. Det är ett led i att öka kännedomen om stiftelsen och vår verksamhet.

Det har förekommit dålig förvaltning i flera stiftelser i Finland. Hur mycket press finns det på att bli mer transparent?

- Inte kan man säga att det finns direkt press men det är så vi har ringat in det själv. Vi har diskuterat det i vår strategi i styrelsen, vi jobbar gärna med att bli bättre på god förvaltning och en del av det är att vi själv berättar om vår verksamhet och hur pengarna riktas och vad man får till stånd med de medel som går via oss.

Från bankvärlden till stiftelsevärlden

Lasse Svens utnämndes för två år sedan till skattmästare för stiftelsen. Han jobbade tidigare i bankvärlden och säger att stiftelsevärlden är en annorlunda omgivning men väldigt intressant.

- Jag är glad att jag efter 30 år i banken fick en möjlighet att jobba med något annat än finansbranschen. Visst upplever man att man här på ett konkret sätt har ett samhällsansvar och är samhället till nytta.

Vad handlar det om för samhällsansvar?

- Det är förstås dels förvaltningen av förmögenheten som byggts upp på hundra år och sedan att vara med och se hur pengarna som gått via stiftelsen används och vilken genomslagskraft det har. Det är ett väldigt konkret ansvar.

Hurdana utmaningar har stiftelsen i dag?

- Det gäller att bli bättre på det vi gör. Konkret handlar det just om god förvaltning, transparens och att konkretisera vårt samhällsansvar.

Om man blickar lite framåt, hur tror du att stiftelsens verksamhet ser ut i framtiden?

- Man brukar säga att i stiftelser så jobbar man med ett evighetsperspektiv. Vi har hundra år bakom oss och siktar in oss på de följande hundra åren. Inte finns det något behov att dramatiskt ändra på vår organisation, vi ska försöka bli bättre för varje år som går. Det gäller bland annat förmögenhetsförvaltning, vi är duktiga redan i dag men vi kan bli ännu mera professionella.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland