Hoppa till huvudinnehåll

Viltstängsel kan hindra många älgkrockar – ändå finns det försvinnande lite av dem i Finland

En älg springer över en väg.
Viltstängsel minskar risken för älgkrockar med 80 procent. En älg springer över en väg. Bild: Mostphotos älg

Finland borde ta modell av Sverige och sätta upp betydligt mer viltstängsel längs vägarna. På det sättet skulle risken för till exempel älgkrockar minska betydligt, säger viltexpert.

I fjol inträffade 1 881 älgolyckor i Finland. Totalt skadades 144 människor och sex personer dog. Älgolyckorna beräknas kosta samhället omkring 50 miljoner euro årligen.

Unga kalvar irrar omkring

Risken för älgkrockar är större under hösten då älgarna är brunstiga och rör på sig mycket.

Men det är de unga älgkalvarna som överlag utgör den största trafikfaran, säger specialplanerare Mikael Wikström från Finlands viltcentral.

- Det är oftast dem man ser i olycksstatistiken. Det är de unga djuren som blir påkörda eftersom de är oerfarna och springer fram och tillbaka. Eftersom de kan gå väldigt långa sträckor korsar de ett stort antal vägar.

Åldersfördelningen beaktas nuförtiden

Då man planerar hur många älgar som ska fällas under jaktsäsongen ser man nuförtiden till älgstammens täthet, könsfördelning och åldersfördelning.

Det här är den tredje jaktsäsongen som det nya systemet för att vårda älgbeståndet är i bruk.

Det betyder samtidigt att det är den tredje säsongen som man mera noggrant räknar hur många kalvar som borde fällas, säger Mikael Wikström.

- Genom att hålla en ganska liten andel kalvar i den kvarvarande stammen efter jakten, så kan man påverka hur många det är som yrar omkring, konstaterar han.

jägare bär på skjuten älgkalv
Flera faktorer styr målsättningarna för älgstammarna. jägare bär på skjuten älgkalv Bild: Yle björköby

I Finland finns totalt 59 älgförvaltningsområden. Det nya beståndsvårdssystemet grundar sig på den nationella skötselplanen som kom till år 2014.

Överraskande många krockar dagtid

De flesta älgkrockar sker i gryningen och i skymningen. För bilförarnas del gäller det att vara uppmärksam och hålla avstånd till andra bilar.

Porträttbild av Mikael Wikström.
Mikael Wikström. Porträttbild av Mikael Wikström. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,mikael wikström

Mikael Wikström är överraskad över att så pass många älgkrockar ändå sker under dagtid på raka sträckor där sikten är fri.

- Då ställer man sig förstås frågan hur bilisten har agerat innan kollisionen. Hur många bilister har faktiskt tänkt efter att risken för älgkollision finns.

Vilstängsel effektivt skydd mot älgkrockar

En viktig faktor är hur välskött vägrenen är. Om slyn tillåts växa blir det betydligt svårare att se en älg som rör sig mot vägen.

Därför är slyröjning viktig, säger Mikael Wikström.

vägkant med blomster
En välklippt vägren ger bilisterna mera tid att reagera på älgar. vägkant med blomster Bild: Yle/Linus Hoffman Vägren,vägar,vägkanter

Men det som garanterat skulle minska på älgkrockarnas antal är mera viltstängsel vid tätt trafikerade vägar. Här kunde Finland ta modell av Sverige som har satsat betydligt mera på dem, säger Wikström.

- Det är helt klart att de vägar som har tillräckligt långa sträckor med viltstängsel har en väldigt liten risk för kollisioner i trafiken.

Få vägar har viltstängsel

I jämförelser har det visat sig att risken för älgkrockar minskar med 80 procent om det finns ett fem kilometer långt viltstängsel längs vägen.

I Finland är det ungefär 900 kilometer vägsträcka som har viltstängsel. Det är ungefär 0,2 procent av vägarna.

Älgstängsel längs riksåttan.
Cirka 0,2 procent av vägarna i Finland har viltstängsel. Älgstängsel längs riksåttan. Bild: YLE/Rolf Granqvist älgfara

I Sverige är det en betydligt större andel av vägnätet som har viltstängsel och både över- och undergångar för att viltdjuren ska kunna passera, säger Mikael Wikström.

- Det är ytterst sällsynt att det sker en kollision där det finns älgstängsel. Det är helt klart något som vi kunde satsa en hel del mera på i Finland, säger han.

Kampanj mot älgkrockar kör igång

På fredagen den 6 oktober startade den nationella kampanjen Hirvimerkki som pågår till den 13 oktober.

Kampanjen genomfördes första gången år 2015. Den strävar efter att minska på älgkrockarna i Finland. Kampanjen informerar bland annat också om hur man ska agera då en kollision inträffar.

Älgjakten inleds som vanligt det andra veckoslutet i oktober, det vill säga den 14 oktober.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland