Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvensk matkultur handlar om seder och vanor men också tid: "När man har tio minuter på sig kör vi nog spenatplättar"

Seidi, Anders, Erik, Liisa och Isak Jungar hemma vid köksbordet
Anders och Liisa Jungar tillsammans med barnen Seidi, Erik och Isak. Seidi, Anders, Erik, Liisa och Isak Jungar hemma vid köksbordet Bild: Maud Stolpe/Yle nb familjen jungar

Den finlandssvenska matkulturens dag firas årligen den 9 oktober. Dagen vill uppmärksamma, bevara och utveckla unika finlandssvenska mattraditioner. De flesta matvanor formas utifrån från de möjligheter som står till buds i vardagen. Här är tiden ofta en avgörande faktor.

Så är det också hos familjen Jungar i Pargas. Familjen har tre barn under skolåldern och ser sig som en alldeles normal finlandssvensk familj.

Barnens smaklökar och deras behov av regelbunden matrytm avgör långt vad som serveras.

- När man har tio minuter på sig att få middagen på bordet kör vi spenatplättar, erkänner Liisa Jungar. Vi försöker ändå så ofta som möjligt köpa och tillreda mat från råvaran.

Under veckosluten deltar hela familjen i matlagningen. På vardagarna lyckas det inte.

- När det är gott om tid och det inte är någon panik att komma iväg någonstans får barnen gärna hjälpa till, säger Liisa.

Det är så mycket stök och hössel hela tiden. Att samlas åtminstone tre minuter runt bordet skulle vara ganska trevligt― Anders Jungar

Sedan barnen kom har matvanorna förändrats en hel del för Liisa. Som studerande slarvade hon ofta både med mattider och ingredienser. Nu slarvar hon i stället med annat.

- Jag hade varit vegetarian i nästan halva mitt liv när barnen kom. Efter det har jag nog slarvat med att äta bara vegetariskt, säger hon.

Att sitta ner och äta tillsammans är viktigt, åtminstone i princip.

- Tyvärr blir det inte av varje dag, säger Liisa. På vardagarna äter barnen lite före oss, eftersom de helt enkelt inte kan vänta lika länge på middagen som vi.

När man har tio minuter på sig att få middagen på bordet kör vi spenatplättar― Liisa Jungar

- Det är så mycket stök och hössel hela tiden. Att samlas åtminstone tre minuter runt bordet skulle vara ganska trevligt, säger Anders Jungar.

Det är kanske mera en veckoslutsgrej när det kommer till kritan, medger han.

Matkulturen gäller alla

Marthaförbundet instiftade den finlandssvenska matkulturdagen år 1992. Sedan dess har den firats den 9 oktober varje år.

Avsikten är att uppmärksamma, bevara och utveckla unika finlandssvenska mattraditioner.

Några speciella maträtter som skulle vara utmärkande för Svenskfinland finns inte. Finlandssvensk matkultur består i stället av traditioner och vanor. Maten i sig är en blandning av öst och väst, precis som i landet i övrigt.

Yrsa Lindqvist, första arkivarie på Svenska litteratursällskapet, har forskat i hurudan mat finlandssvenskarna har ätit genom tiderna.

Yrsa Lindqvist
Yrsa Lindqvist har bland annat skrivit en bok om finlandssvenska mattraditioner Yrsa Lindqvist Bild: pia abrahamsson Svenska litteratursällskapet i finland,finlandssvenska mattraditioner

Boplatserna vid kusten har haft stor inverkan.

- Fiske, säljakt, sjöfågeljakt och samlandet av sjöfågelägg utgjorde den huvudsakliga födan fram till tiden före 1920-talet, säger hon.

En stor förändring sker efter 1920-talet då hälsofrågor blir aktuella. Då tog också utvecklingen för den mat man åt fart.

Bättre konserverings- och förvaringsmetoder ledde bland annat till att man slapp den salta fisken och det salta köttet. Grönsaker kom också så småningom med på menyn.

Mat är mode

Det ramverk som skapades då lever delvis kvar än i dag, men nya inslag har också tillkommit hela tiden.

Mat är på många sätt en modegrej. Just nu är asiatisk, vegetarisk mat innetrenden. Det beror på att folk reser som aldrig förr.

- När vi får någonting som smakar på ett helt annat sätt än smakminnet ger oss några referenser till, tycker vi att det är gott fast det kanske egentligen inte är så märkvärdigt, säger Paul Reuter, som är matföretagare i Pargas.

Kocken Paul Reuter skär grönsaker i sitt kök
Paul Reuter har sysslat med matlagning i olika former största delen av sitt liv. Kocken Paul Reuter skär grönsaker i sitt kök Bild: Maud Stolpe/Yle nb paul reuter

Paul vill inte vidkännas att det skulle finnas något som är speciellt utmärkande för finlandssvensk mat. Det enda han kommer på är klimpsoppa, som serveras i Österbotten.

- Inte heller den är allmän i hela Svenskfinland, utan regional.

Intresset för matlagning är stort. Till exempel i Pargas ordnar medborgarinstitutet Kombi närmare 40 matlagnings- och dryckeskurser den här hösten, om man räknar ihop de finska och svenska kurserna.

Vi lägger tid och jobb på helgmaten― Paul Reuter, matföretagare

Att det skulle göra slut på användningen av halvfabrikat eller så kallad mikromat tror Paul ändå inte. Vardagsmaten ska fortfarande vara snabblagad.

- Vi lägger tid och jobb på helgmaten, säger han.

Råvaror från skog och mark är framtidens melodi

Årets tema för matkulturdagen är proteiner från växtriket.

Årets kock 2017, Mattias Åhman, tror att framtiden för det finlandssvenska köket ligger här.

När Mattias lagar mat ingår bland annat älgört, renlav, vresros och granskott.

- Vi kommer att äta mer och mer vegetariskt, slår han fast. Helt allmänt kommer alla bli bättre på det vegetariska köket. Det tycker jag är bra.

På Högvalla lärde man sig sköta hushåll och koka mat

En stor del av den mattradition, eller det ramverk, som maten har i Svenskfinland i dag kan spåras till Högvalla seminarium i huslig ekonomi och husmodersskola. Skolan flyttade på 1920-talet från Karis till Boe gård i Hindhår i dåvarande Borgå landskommun.

Stor karaktärsbyggnad på Boe gård i Borgå.
Karaktärsbyggnaden på Boe gård. Stor karaktärsbyggnad på Boe gård i Borgå. Borgå,boe gård

Där verkade skolan ända fram till slutet av 1990-talet då skolan flyttade till Åbo Akademis regi.

En stor del av de svenskspråkiga hushållslärarna och näringscheferna har fått sin utbildning på Högvalla.

På den tiden fick vi in en kalkon direkt på bordet. Den skulle plockas och styckas från börjat till slut― Tua Granqvist, f.d. elev på Högvalla

Tua Granqvist, som numera jobbar som näringschef på Borgå sjukhus fick sin utbildning till husmor på Högvalla mellan åren 1984 och 1986.

Tua Granqvist i köket
Tua Granqvist gick på Högvalla i två omgångar. Tua Granqvist i köket Bild: YLE / Mathias Gustafsson storkök

Sedan den tiden har mycket ändrats inom både hushållning och matlagning.

- På den tiden fick vi in en kalkon direkt på bordet. Den skulle plockas och styckas från börjat till slut.

I dagens läge kommer det mesta som färdiga komponenter. Frysta varor och till exempel rotsakerna kommer väldigt ofta i bitar till storköken. Knivarbetet har fallit bort, konstaterar Granqvist.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 9.10.2017 kl 19.00 och på tisdag 10.10.2017 kl. 11.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland