Hoppa till huvudinnehåll

Det finns inte vård på svenska om ditt barn behöver psykiatrisk vård dygnet runt

leksaker
Det är speciellt viktigt för barn att få tala sitt modersmål inom den psykiatriska vården. leksaker Bild: Monica Slotte / Yle barnpsykiatri,Ekenäs,Raseborg

Vid årsskiftet stängdes den barnpsykiatriska avdelningen i Ekenäs. Det betyder att svenska barn inte har tillgång till dygnsvård på svenska i hela södra Finland.

Den barnpsykiatriska verksamheten har fortsatt i samma lokaler vid Ekåsens sjukhus och med samma antal platser (4) men nu som dagverksamhet.

- I praktiken tillbringar barnen fyra dagar i veckan i våra gamla avdelningar.

De kommer på morgonen och har ett schemalagt program.

- Skolundervisningen är en viktig del, de flesta är ju också i skolåldern, säger psykiater Lotta Lassenius-Panula.

Svenska lågstadie skolböcker.
Skolan är viktig även på barnpsykiatriska avdelningen. Svenska lågstadie skolböcker. Bild: Yle/Jeanette Winberg svenska skolböcker

Det ordnas också annan gruppverksamhet under dagen.

Och så försöker man så intensivt som möjligt satsa på familjearbete, träffar med föräldrarna och nätverksmöten.

Schemat löper måndag till torsdag.

Barnpsykiatrin är för tillfället utspridd

  • Polikliniken finns på Raseborgsvägen 5. Dagavdelningen finns ännu på Ekåsens sjukhus-område.
  • Dagverksamheten ska enligt planerna flytta till Raseborgsvägen 5 i början av nästa år.
  • Vuxenpsykiatrin och ungdomspsykiatrin kommer att flytta in i nybygget vid Raseborgs sjukhus senast till jul.

Faktarutan är skriven av Marica Hildén.

Fredagar är programmet mera varierande och man har inte verksamhet på dagenheten.

Då försöker man röra sig mobilt så att man från avdelningen gör hembesök och är med i barnets vardag i skolan.

Kännbar förändring i Ekenäs

Att avdelningen stängt märks tydligt och påverkar också vardagen för familjerna och personalen.

kvinna framför konstverk
Psykiater Lotta Lassenius-Panula. kvinna framför konstverk Bild: Monica Slotte / Yle barnpsykiatri,Ekenäs,Raseborg,lotta lassenius-panula

- Det har nog förändrats. När vi för ett år sedan funderade på varför avdelningen behövs talade vi också om hur mycket vi tidigare har betjänat Lojo, säger psykiater Lotta Lassenius-Panula.

- Om man nu kommer hit från Lojo eller Vichtis är det ganska lång väg att pendla varje dag.

Hon berättar att man haft barn från det området också men att det blir mer utmanande att åka fram och tillbaka fyra dagar i veckan.

Den femte dagen är det dagenheten som åker ut istället.

Tröskeln är högre för dem som bor i Helsingfors eller Borgå att komma till Ekenäs.― Lotta Lassenius-Panula

Avdelningen i Ekenäs var den enda som kunde erbjuda avdelningsvård på svenska i hela södra Finland. Nu finns alltså inte den möjligheten längre.

Man tar fortfarande emot barn som inte hör till Västra Nylands sjukvårdsområde. Men tröskeln är högre för dem som bor i Helsingfors eller Borgå att komma till Ekenäs.

Viktiga kvällar föll bort

Det är mycket som sker kvällstid vid en barnpsykiatrisk avdelning.

Barnen har då mera tid att umgås med sin egenvårdare som de har format en viktig kontakt till.

- Det är mera funderingar och prat om kvällarna. Samtidigt måste man väga för och emot och inse att övernattningar innebär att barnet är separerat från sin familj. Den separationen kan också ha stora effekter.

En tom barnsäng
Övernattningar separerar barnet från familjen. En tom barnsäng Bild: Yle/Juha-Pekka Inkinen säng

Därför försöker man så långt som möjligt undvika dygnsvård.

- Men ibland är det nödvändigt med övernattning och då borde det ju finnas möjligheter till det.

20 barn berörs

Det är ungefär 20 barn som har varit i behov av dygnsvården och nu berörs av nedläggningen.

De här barnen cirkulerar under ett år på avdelningen i och med att bedömnings- och vårdperioderna är korta.

I dag är perioderna sex veckor långa, mot tidigare åtta.

Kille i en trappuppgång på huk med kaffemugg i handen.
I Helsingfors har man också svårt att få avdelningsplatserna att räcka till. Kille i en trappuppgång på huk med kaffemugg i handen. Bild: Mostphotos ungdomar,depression,sysslolöshet,ensamhet,utslagen

Lotta Lassenius-Panula har svårt att uppskatta hur många barn från Lojo-området som tidigare skulle ha kommit till Ekenäs, men som nu köar eller har fått en akut plats i Helsingfors.

- Det vi vet är att man i Helsingfors har stora problem med att få avdelningsplatserna att räcka till. Man har medvetet minskat antalet platser och istället försökt ordna vården så att man inte behöver ta barnen till en avdelning.

Det handlar också om utrymmesproblem.

I Helsingfors har man varit tvungen att tillfälligt ändra avdelningar till dagavdelningar och kapaciteten att ta emot patienter är begränsad just nu.

Hur bedömer du möjligheten för barn få psykiatrisk vård på svenska just nu?

- Det är nog säkert en situation som lever. Med nyanställningar kan man alltid hoppas att det skulle förändras.

- Men svaret genom åren har nog alltid varit att man inte har lyckats rekrytera personal till avdelningarna så att man verkligen skulle kunna tala om vård på svenska eller om fullständigt tvåspråkig vård.

Det är av största vikt att patienten har möjlighet att tala sitt modersmål.― Lotta Lassenius-Panula

Också om det finns personal som talar svenska så kan man inte garantera att vården ges på svenska hela tiden eftersom personalen jobbar i tre skift.

Viktigt med vård på modersmålet

I synnerhet inom den psykiatriska vården är det av största vikt att patienten har möjlighet att tala sitt modersmål, understryker Lotta Lassenius-Panula.

- Det handlar om en situation där man är skör eller i ett ganska kaotiskt tillstånd. Då har man ofta svårt att uttrycka sig, det är också svårt att förstå vad som sägs. På ett främmande språk är det extra svårt.

Skelett
Skelett Bild: Yle vårdreformen

För ett barn är det extra viktigt att få tala sitt modersmål i den här situationen.

- Jag ser det nog som helt centralt.

Om ett barn bedöms behöva avdelningsvård är det alltså ändå finskspråkig vård i Helsingfors som gäller i fortsättningen.

- Om det är ett svenskspråkigt barn som verkligen inte är någorlunda tvåspråkigt så måste man försöka hitta andra lösningar. Det kan vara mera traumatiskt än till hjälp att behöva gå igenom en sådan upplevelse.

Familjebostaden till stor hjälp

Redan innan avdelningen i Ekenäs stängde hade man utvecklat en modell med en lägenhet där man kan träffas med en familj i taget.

Det finns inte mycket resurser för verksamheten, i praktiken handlar det om ett arbetspar som är vikt för familjelägenhetsvården.

- Här har vi möjlighet att ta emot familjer som kommer längre ifrån. Då är modellen oftast att man kommer för tre eller fyra dagar och övernattar. Det finns ett skräddarsytt program som kan ha tyngdpunkt på bedömning och utredning eller vara mer terapeutiskt.

Köket hos Björkbackas i Strömfors.
Det finns en lägenhet där familjer som kommer längre i från kan träffa vårdpersonal. Köket hos Björkbackas i Strömfors. Bild: YLE/Strömsö marit björkbacka

I familjelägenheten finns personal mellan klockan 9 och 15.

Här har det psykiatriska vårdteamet i Ekenäs kunnat komma andra orter till mötes i akuta situationer och välkomnat barn och familjer.

- Då har vi kunnat säga: Nu tar vi time out och träffas i lägenheten några dagar. Och så har man kanske kunnat orientera sig därifrån på nytt. Den här resursen har vi och det är någonting vi kan spela med. Det är en jättepositiv sak.

Stor omställning för personalen

Nedläggningen av den psykiatriska dygnsvården har inneburit en omläggning av strukturerna i Ekenäs.

- Vi har nu ett ganska tajt dagsschema för att få allting att rymmas på en kort dag. Det har krävt mycket funderande och planerande.

Personalen har varit under stor press.― Lotta Lassenius-Panula

Det behövs också en ständig utvärdering av vad som fungerar och vad som inte gör det.

"Osäkerheten finns kvar"

Psykiater Lotta Lassenius-Panula och resten av personalen har också sett året som gått som en period av utvärdering och utveckling.

Man har fått projektpengar från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) som har kommit väl till pass för det här ändamålet.

- Personalen har varit under stor press. Det har också varit så osäkra tider under så många år och osäkerheten finns kvar. Det är klart att det syns och känns.

Ingen hotfull framtid

För tillfället är den psykiatriska vården och Raseborgs sjukhus mitt uppe i en period av stora förändringar.

Det som är klart är att vården i Ekenäs kommer att vara en del av HUCS barnpsykiatri från och med årsskiftet.

- Jag är övertygad om att det kommer att finnas en stark barnpsykiatrisk enhet i Ekenäs också i framtiden, det har vi stöd för. Och att det också behövs, just på grund av svenska språket.

Det borde satsas mera på förebyggande vård och insatser i ett tidigare skede.― Lotta Lassenius-Panula

Samarbetet med barnpsykiatrin och sjukhusen i Helsingfors har fungerat bra under årens lopp.

Man har haft gemensamma möten och utbildningar inom HNS och är bekanta med varandras vårdlinjer.

- Här ser linjerna annorlunda ut eftersom vi inte har samma terapimöjligheter som i Helsingfors. Man tager vad man haver och får göra det bästa av de resurser man har.

Släck innan det brinner

Lotta Lassenius-Panula hoppas att man på sikt kan utveckla samarbetet med bashälsovården.

I synnerhet på en ort som Ekenäs borde det finnas möjligheter för det, bedömer hon.

- Vi jobbar ganska nära varandra och gränserna skulle inte behöva styra så mycket. Det borde satsas mera på förebyggande vård och insatser i ett tidigare skede.

Barn leker med tågbana
Förebyggande vård borde börja tidigt. Barn leker med tågbana Bild: Nathalie Lindvall dagisbarn

Det finns en stor potential inom dagvård och skola och här kunde man gå in för ett nytänkande.

- Det är fortfarande fokus på att släcka bränder. Problemen är många gånger ganska stora när man kommer till specialsjukvården och barnpsykiatrin.

Man har ändå haft en bra situation i Raseborg med omnejd och inom sjukhuset.

- Vi har inte varit hemskt låsta av att man måste uppfylla alla diagnostiska poäng för att få komma över tröskeln. Det tycker jag har varit skönt.

Fyra dyra platser försvann

Den psykiatriska avdelningsvården avvecklades i Ekenäs på grund av sjukhusets strikta sparkrav.

Avdelningen blev en allt för stor ekonomisk belastning för ägarkommunerna.

En skäggig man med glasögon. Han heter Sune Lang.
Sune Lang är chefsläkare för Raseborgs sjukhus. En skäggig man med glasögon. Han heter Sune Lang. Bild: Yle/Marga Sandström Västnyland,vns,läkare,sjukvård

- Den tyngre vården fanns i så väldigt liten skala hos oss. I praktiken betjänade avdelningen inte så många utsocknes barn men kostnaderna föll på Hangö, Raseborg och Ingå. Nedläggningen innebär ändå sämre service för svenska barn, säger Sune Lang, chefsläkare vid Raseborgs sjukhus.

Den tyngsta vårdformen, det vill säga avdelningsvård 24/7, kommer att koncentreras till HUCS både för svenska och finska barn

- Det är ett beklagligt faktum att HNS inte kan erbjuda svensk avdelningsvård i Ekenäs eller i hela Nyland, säger Sune Lang.

- Det är nästan skamligt att man inte kan ordna avdelningsvård på svenska ens vid vårt största universitetssjukhus.

Geografin spelar in

Lang säger att man har haft svårskötta barn som man har skött i Ekenäs efter att dygnetruntvården stängde. Man har i de fallen konsulterat HUCS.

- Det är avstånden som främst avgör vart familjer söker sig med sina barn. Vår bedömning är att man prioriterar tillgången till vård framom språket.

Tanken är att den barnpsykiatriska verksamheten i Raseborg bibehålls i sin nuvarande form med dagavdelning, poliklinik och familjerum.

- Avdelningen betjänar nog i första hand Västnyland och så var det tidigare också. Klienter från Helsingfors och Östnyland söker hellre vård i huvudstadregionen.

Lojo har händerna fulla

Taina Keinänen, som är ansvarig överläkare inom barnpsykiatrin i Lojo, säger att det också på finskt håll är ont om avdelningsplatser.

De minskas av olika orsaker i huvudstadsregionen, ibland kan det handla om dålig inomhusluft.

Hon säger att det på årsbasis inte är så många barn i Lojo som kräver avdelningsvård.

Lojo sjukhus
Lojo sjukhus. Lojo sjukhus Bild: Yle/Robin Lindberg lojo sjukhus

På rak arm kan hon tänka sig två barn som hon gärna hade skickat till avdelningen i Ekenäs om den fortfarande fanns. Det handlar om finskspråkiga barn.

Keinänens psykiatriska team har händerna fulla i Lojo och Nummela med sammanlagt 300 barn som behöver psykiatrisk vård.

- Det är ovanligt många patienter. Vi har svårt att hinna med allt.

ungdom
Barnskyddet får axla ett allt större ansvar för att möta de behov som unga och barn har. ungdom Bild: Yle trötthet

Eftersom de egna resurserna inte räcker anlitar Lojo köptjänster för att kunna erbjuda olika former av terapi.

Taina Keinänen bedömer att barnskyddet får axla ett allt större ansvar i dag då det gäller att möta de behov som finns bland barn och unga.

- Det är på sätt och vis rätt. Samtidigt rör vi oss inom en gråzon när det gäller den mentala hälsan.

Allt fungerar heller inte på samma sätt här som i huvudstadsregionen.― Taina Keinänen.

Också Lojo sjukhus och barnpsykiatrin kommer att bli en resursenhet som lyder under HUCS.

I praktiken betyder det att Keinänens förmän kommer att sitta i Helsingfors.

- Jag oroar mig för att beslutsgången blir långsammare och att vi får vänta längre på saker och ting. Allt fungerar heller inte på samma sätt här som i huvudstadsregionen.

En positiv konsekvens av att gå med i en större helhet är att det förhoppningsvis frigörs resurser som fördelas jämnare mellan olika sjukhus, säger Taina Keinänen.

- Kanske vi får fler befattningar till Lojo sjukhus.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland