Hoppa till huvudinnehåll

Frivillig ålänning i Dragsvik: Alla borde göra sitt för försvaret

Ahvenanmaalaiset asepalvelu / Conrad Häger  / alikersantti / Dragsvik / 09.10.2017
Conrad Häger från Hammarland på Åland gör frivillig militärtjänst vid Nylands brigad. Ahvenanmaalaiset asepalvelu / Conrad Häger / alikersantti / Dragsvik / 09.10.2017 Bild: Jouni Immonen / Yle

Något slags obligatorisk civiltjänst borde införas också på Åland, till exempel inom sjöbevakningen eller räddningsverket. Det anser Conrad Häger, en av de ålänningar som gör frivillig militärtjänst vid Nylands brigad i Dragsvik. Tjänstgöringen är en rättvisefråga, säger han.

- Många frågar nog varför jag kom hit frivilligt, skrattar han.

Men 23-årige Conrad Häger från Hammarland på Åland visste att han ville göra militärtjänst redan då han gick i högstadiet. Intresset vaknade via släktingar som hade varit med om kriget.
Han ryckte in vid Nylands brigad i januari och är nu undersergeant vid 1. kustjägarkompaniet.

- Det känns bra, det är mycket som har varit både spännande och roligt. Dåliga dagar har vi också haft, men det har man ju överallt, säger han.

Några frivilliga varje år

Ålands demilitarisering och neutralisering innebär att det inte får finnas några militära anläggningar i öriket. Det finns också detaljerade lagar och regler om hur många örlogsfartyg, militärfordon och soldater som får besöka Åland samtidigt.

Dåliga dagar har vi också haft, men det har man ju överallt.― Conrad Häger, ålänning som gör frivillig militärtjänst.

Enligt Ålands självstyrelselag är alla ålänningar med hembygdsrätt befriade från att fullgöra värnplikt, men lagen hindrar inte ålänningar från att göra frivillig militärtjänst.

Finländska marinens U-700 "JEHU" (Watercat M18 AMC)
Finländska marinens U-700 "JEHU" (Watercat M18 AMC) Bild: Yle/Robin Lindberg finska marinen

Vid Nylands brigad är det 5-6 frivilliga ålänningar som rycker in varje år. De får samma utbildning och har samma krigstida uppdrag som andra beväringar.

Conrad siktar själv på att fortsätta vid brigaden som så kallad avtalssoldat efter sin tjänstgöring, och eventuellt bli officer. Detta trots att han har både familj och eget företag hemma på Åland, och permissionsresan hem med tåg och färja tar tio timmar.

- Jag har alltid tänkt att ett jobb inom försvaret kunde passa mej, säger han.

Sjöbevakning eller räddningstjänst?

Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) föreslog nyligen att låta införa något slags civiltjänst också på Åland, då självstyrelselagen uppdateras som bäst.

Förslaget togs inte väl emot av åländska politiker, men Conrad Häger ger tummen upp.

- Om vi ska slippa militärtjänsten borde vi göra något slags civiltjänst i stället, säger han. Sjöbevakningen eller räddningstjänsten kunde vara lämpliga alternativ.

Sjöbevakningsbåt på Åland.
Sjöbevakningsbåt på Åland. Bild: Markku Ojala/All Over Press Åland,Skärgård,hav,Sjöbevakningen (Finland),sjöbevakningens patrullbåt

Conrad hör till dem som inte direkt hänvisar till gamla avtal och paragrafer, utan betraktar det hela som en rättvisefråga.

- Jag förstår demilitariseringen och varför vi är befriade från militärtjänst, men jag förstår inte varför vi också är befriade från civiltjänst. Vi måste kunna fundera på att ändra på saker och ting. Alla andra finländare måste ju göra sin andel för försvaret, säger han.

Jag kan ju egentligen inte finska, men man lär sig fort. Och stugkamraterna hjälpte till med uttal och översättning.― Conrad Häger, ålänning som gör frivillig militärtjänst.

Ålänningarnas befrielse från värnplikt har också länge motiverats med språkargument. Ålänningarna borde få tjänstgöra till hundra procent på svenska. Vid Nylands brigad är utbildningsspråket svenska, men kommandospråket finska.

- I början var det nog jobbigt. Jag kan ju egentligen inte finska, men man lär sig fort. Och stugkamraterna hjälpte till med uttal och översättning, säger Conrad.

Juridisk stenknut

Redan då Åland fick sin första självstyrelselag i början av 1920-talet var det meningen att ålänningarna skulle tjänstgöra vid lots- och fyrinrättningen eller i någon annan civilförvaltning, i stället för att göra värnplikt.

Någon sådan ersättande tjänstgöring har ändå aldrig ordnats på Åland, och ingen har lyckats formulera ett därtillhörande lagförslag som alla berörda parter skulle vara beredda att acceptera.

Lagbok.
Lagbok. Bild: YLE/Arja Lento lagbok

Under perioden 1922-1938 gav Finlands regering sammanlagt fem lagförslag i frågan till riksdagen, men lagförslagen förföll eller förkastades.

År 1938 kom regeringen med ett lagförslag om partiell värnplikt för ålänningar, men ålänningarna sade nej.

Vi är medvetna om att det här är en svår och känslig fråga, men vi anser att saken bör utredas nu då självstyrelselagen uppdateras.― Teija Pellikainen vid Försvarsministeriet.

Under samma period föreslog Ålands landsting vid tre olika tillfällen att stadgandet om tjänstgöring vid lots- och fyrinrättningen skulle strykas ur lagen, men också de motionerna förföll eller förkastades av riksdagen.

Efter krigsåren har frågan fått bero. Varken riksdagen eller Ålands lagting har tagit några nya initiativ. Det uppger flera sakkunniga som Svenska Yle har talat med.

Harmoni med grundlagen

- Vi är medvetna om att det här är en svår och känslig fråga, men vi anser att saken bör utredas nu då självstyrelselagen uppdateras, säger regeringssekreterareTeija Pellikainen vid Försvarsministeriet.

Försvarsministeriet har reagerat på den föreslagna nya formuleringen i självstyrelselagen, enligt vilken ålänningar med hembygdsrätt skulle vara befriade från värnplikt också i fortsättningen. Det enda undantaget gäller dem som flyttat till Åland efter att de fyllt 12 år.

Entré till självstyrelsegården i Mariehamn.
Entré till självstyrelsegården i Mariehamn. Bild: YLE / Robin Lindberg landskapsvapen

Enligt Finlands grundlag är varje medborgare skyldig att delta i landets försvar eller att bistå försvaret på annat sätt. Försvarsministeriet anser att ålänningarnas befrielse från värnplikt avviker från den skyldigheten.

- Vi anser att självstyrelselagen borde vara i harmoni med grundlagen, säger Teija Pellikainen.

Regeringens förslag till ny självstyrelselag för Åland väntas vara klart att ges till riksdagen under våren 2018. Särskilt grundlagsutskottets utlåtande torde bli intressant läsning eftersom Ålands självstyrelselag i sig är en lag på grundlagsnivå.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes