Hoppa till huvudinnehåll

Mindre strömmingsfiske slår hårt mot yrkesfiskare

Axel Hellström och Jukka-Pekka Vironen står på kajen vid ett fiskefartyg.
Axel Hellström och Jukka-Pekka Vironen står på kajen vid ett fiskefartyg. Arkivbild. Axel Hellström och Jukka-Pekka Vironen står på kajen vid ett fiskefartyg. Bild: Yle/Juho Karlsson Kaskö,Österbotten,fiske,fiskebåtar,axel hellström

Det var en dålig nyhet, säger yrkesfiskaren Jukka-Pekka Vironen om EU:s beslut att sänka Finlands fiskekvot på strömming med 40 procent.

- Kanske man måste söka annat att jobba med vid sidan om fisket, säger Vironen.

Jari-Pekka Vironen i Kristinestad började tillsammans med Axel Hellström i Kaskö fiska strömming år 2016. De lånade 330 000 euro för inköp av båt och fiskeredskap.

"Det gamla systemet var bättre"

Första året gick bra med höga strömmingspriser i Sverige. Med det gamla kvotsystemet fick alla fiska så mycket de hann tills Finlands strömmingskvot var full.

Strömmingsfiske i Nagu
Strömmingsfiske i Nagu Bild: Yle/ Nora Engström strömmingsfiske

2017 blev det strax värre och inte på grund av EU utan för att riksdagen ändrade spelreglerna. Yrkesfiskarna fick båtvisa kvoter. Storleken på den båtvisa kvoten baserade sig på fisket under åren 2011-2015.

Det var år när Vironen och Hellstrand inte hade fiskat.

Klagade hos myndigheter

Till en början var beskedet att de inte alls får fiska strömming, men efter att Vironen klagat hos både myndigheter och i riksdagen beaktades också deras fiske under 2016 och de fick en liten strömmingskvot.

- Det lilla vi fick fiska tog vi upp under åtta veckor, sedan låg båten vid kaj, säger Vironen.

Till råga på allt kommer nu beskedet från EU:s fiske- och lantbruksministrar att Finlands strömmingskvot skärs ner med 40 procent 2018.

- Kanske det blir bara fyra eller fem veckors fiske nästa år, men båten och redskapen vill jag inte sälja. Kanske man måste hitta nån annan verksamhet vid sidan om fisket.

"Strömmingskvoterna har blivit en handelsvara"

Det som räddade fiskesäsongen 2016 och 2017 var att Vironen lyckades hyra fiskekvoter av andra yrkesfiskare som inte fyllde sin egen kvot.

Strömmingskvoterna har alltså blivit en handelsvara och det tycker Vironen är ett otyg. Det var mera rättvist förr när alla fiskade så mycket man hann tills den landsvisa kvoten var full.

Mikael Brunströms trålare vid kajen i Kasnäs.
Mikael Brunströms trålare vid kajen i Kasnäs. Bild: Yle/Monica Forssell trålare,fiske

Tanken med företagsvisa, eller båtvisa kvoter var ju att göra fisket effektivare, men så blev det inte, säger Vironen. Han uppskattar att 20- 25 procent av Finlands strömmingskvot blir kvar i havet i år.

- Priserna på fiskekvoter har blivit grymma, enda möjligheten är att hyra kvoter av andra, säger Vironen.

Att riksdagen på det här sättet delat ut statlig egendom i form av strömmingskvoter till privata fiskeföretag har Vironen svårt att förstå.

"Sitter i gungstolen och räknar pengar"

När de här yrkesfiskarna faller för ålderstrecket stannar kvoten i släkten. I flera generationer framöver kan man hyra ut sin kvot utan att fiska.

- De bara sitter i gungstolen och räknar pengar. Vironen menar att de fått en pensionsfond av staten.

När nya kvoter delas ut i framtiden är det ägaren av kvoten som får tillgodoräkna sig fångsterna för beräkningsperioden, inte den som hyr kvoten och de facto fiskar.

Hoppas på högre strömmingskvot 2019

Nu hoppas Vironen att EU kan ge Finland en högre strömmingskvot 2019. Återgår man till det gamla systemet kan det räcka med en kvot på 80 000 ton. Det är inte långt från kommissionens förslag på 70 000 ton.

Men om man håller fast vid företagsvisa kvoter och alla inte tar upp sin andel borde kvoten ligga på 100 000 ton, säger Vironen.

Konsultativa tjänstemannen Orian Bondestam uppskattar att Finland genom den sänkta strömmingskvoten förlorar cirka 2 miljoner euro. Det blev i slutändan ändå en kompromiss.

Kommissionens förslag var 50 procent och då hade inkomstbortfallet varit 5 miljoner euro.