Hoppa till huvudinnehåll

Överläkare: "Hälsovårdspersonalen behöver mer kunskap om kvinnlig könsstympning"

Hand med rakblad och trubbig kniv.
Hand med rakblad och trubbig kniv. Bild: World Vision könsstympning

Det är omöjligt att veta exakt hur vanligt det är med kvinnlig könsstympning i Finland. Men för att kunna ge rätt vård och förebygga fortsatt könsstympning, behöver hälsovårdspersonalen mer kunskap.

Alla kvinnor som blivit könsstympade har rätt att få vård och hjälp för att lindra de skador som ingreppet medfört – om de vill.

Enligt Seija Grénman, överläkare och professor på kvinnokliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus, är problemet att nå dessa kvinnor.

- Om kvinnorna vill ha vård, får de vård. Problemet är att de inte vågar söka hjälp eller så vet de inte att man kan få hjälp.

Seija Grénman.
Seija Grénman. Seija Grénman. Bild: Yle/Lina Frisk. Seija Grénman

Grénman säger att många kvinnor inte vet om att det är onormalt. De tror att också finländska kvinnor är könsstympade.

Svårt att veta hur många kvinnor som är könsstympade

Det finns ingen exakt statistik över hur många könsstympta kvinnor det finns i Finland. Men det är vanligt bland invandrare från Somalia, Egypten och andra länder i Afrika.

Enligt Grénman räknar man med att kring 80 procent av alla somaliska kvinnor i Finland är stympta.

Sedan början av det här året har man börjat dokumentera alla könsstympade kvinnor som ska föda barn. Tidigare har det inte gjorts någon liknande dokumentation inom vården i Finland.

- Det är ett sätt att få en bättre överblick över hur många kvinnor det är frågan om och veta vilka resurser som behövs för att hjälpa dem.

Vad är kvinnlig könsstympning?

Kvinnlig könsstympning innebär att kvinnans yttre könsorgan delvis eller helt och hållet opereras bort. Det vill säga klitoris och de inre och yttre blygdläpparna.

Orsaken till att man utför könsstympning är att man i vissa samhällen anser att det är ett krav för att bli kvinna och för att man ska kunna gifta sig. Det tros vara ett sätt att bevara oskuld och kontrollera kvinnans sexualitet.

Skador för livet

I flesta fall brukar man upptäcka att en kvinna är könsstympta på kontroller vid mödrarådgivningen i samband med en graviditet.

Ifall kvinnan vill, erbjuder hälsovården då en öppningsoperation innan eller under förlossningen.

Men problem med att föda barn är bara en av de komplikationer som könsstympade kvinnor upplever.

Akuta komplikationer man kan få är smärtor, infektioner, blödningar och psykiska skador.

Långvariga skador är svårigheter att kissa, urinvägsinfektion, svårigheter med menstruation, smärtor under samlag och långvariga infektioner i bäckenet.

- Om de vill, hjälper vi dem så att de inte måste lida av bland annat smärtor och urinvägsinfektioner.

I Helsingfors har några plastikkirurger börjat göra rekonstruktionsoperationer av underlivet. Enligt Grénman man har fortfarande mycket liten erfarenhet av dem i Finland.

Grénman är inte övertygad om att det lönar sig att göra så komplicerade operationer för att återställa anatomin. Ingreppen är stora och det finns ännu inte tillräcklig forskning som bevisar att slutresultatet är bra, tycker hon.

Utbilda hälsovårdspersonalen och familjerna

Grénman poängterar att det är viktigt att öka medvetenheten om kvinnlig könsstympning bland personalen inom hälsovården så att de vet hur de ska bemöta kvinnor som blivit utsatta för ingreppen.

- Vi behöver mer instruktioner, information och repetition inom vården. Man måste diskutera könsstympning i olika samband och inte tiga om det.

Åbo universitetscentralsjukhus.
Åbo universitetscentralsjukhus. Bild: Yle/Lotta Sundström u-sjukhuset,Åbo universitetscentralsjukhus

- När en flicka föds är det viktigt att barnläkaren informerar familjen hur ett normalt underliv ska se ut och berättar att man inte ska förstöra det. Man måste berätta om de risker och komplikationer som könsstympning medför.

Dessutom önskar Grénman att man skulle ta upp ämnet i skolan och berätta för barnen att det är olagligt.

- Hälsovårdspersonalen vid mödrarådgivningen och i skolhälsovården har då och då uttryckt att de misstänker att en ung flicka är i risk för att bli könsstympt. Unga flickor måste få veta om att man inte ska göra det.

Vem har ansvaret för att sätta stopp för könsstympningen i Finland?

- Vi har alla ett ansvar. Alla borde veta att det är olagligt, straffbart och om de komplikationer som könsstympning medför.

Artikeln är uppdaterad 10:32, Termen "kvinnlig omskärelse" har ersatts med "könsstympning" eftersom det bättre beskriver vad kvinnorna blivit utsatta för.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland