Hoppa till huvudinnehåll

Ny konsthall utmanar publiken och branschen - internationell konst ska få mer plats

Magdalena Åberg och Thomas Nyqvist i konsthallen Kohta.
Magdalena Åberg och Thomas Nyqvist kör snart igång verksamheten i konsthallen Kohta. Magdalena Åberg och Thomas Nyqvist i konsthallen Kohta. Bild: Yle / Eva Lamppu Thomas Nyqvist,konstgallerier,magdalena åberg

Det senaste tillägget på Helsingfors konstscen utmanar den etablerade uppfattningen om att det i första hand är lokal konst som intresserar publiken och som säljer. Att lyfta fram nya och meriterade namn från länder som Tjetjenien är en risk, medger galleriets grundare.

- Själv vill jag som bildkonstnär resa för att se något annat, nya sätt att tänka i bild. Det finns en fin konstscen i Helsingfors men det är farligt om den blir för inåtvänd och vi bara stirrar på och apar efter varandra. Jag hoppas att det också finns en konstpublik här som vill se något annat, säger Magdalena Åberg.

Åberg är en av konstnärerna bakom initiativet att starta det nya galleriet, konsthallen Kohta i Slakteriområdet vid Fiskhamnen i Helsingfors. De övriga konstnärerna som ursprungligen har sparkat igång projektet är Thomas Nyqvist, Nina Roos och Martti Aiha.

Konsthallen Kohta i Fiskhamnen.
Konsthallen Kohta i Fiskhamnen. Konsthallen Kohta i Fiskhamnen. Bild: Kohta/Jaakko Uoti konstgallerier,konsthall,fiskhamnen

Nyqvist säger att de hellre talar om en konsthall för det klingar mindre kommersiellt än galleri. De verk som ställs ut ska ändå finnas till salu, precis som på konkurrerande gallerier, men till skillnad från det typiska galleriet ordnas här färre utställningar per år och med ett större fokus på internationell konst.

- Kanske vi inte bara vill läsa små nyheter om Tjetjenien utan se hur en ung kille som vuxit upp i flyktingläger ser på sin kultur, säger Åberg.

Öppning blir det 15 november.
Öppning blir det 15 november. Öppning blir det 15 november. Bild: Yle / Eva Lamppu konstgallerier

Enligt Åberg vill konsthallen vara ett bra ställe för konstnärerna och inte sko sig på dem med att uppbära hyra för utrymmet. Publiken ska också kunna få se konst som nödvändigtvis inte säljer. När galleriet öppnas i november blir det med en utställning av Juha Pekka Matias Laakkonen och ett videoverk av sydafrikanska Donna Kukama.
Juha Pekka Matias Laakkonen har ställt ut tomlands, men inte i Finland.
Juha Pekka Matias Laakkonen har ställt ut tomlands, men inte i Finland. Juha Pekka Matias Laakkonen har ställt ut tomlands, men inte i Finland. Bild: Angus McCrum & Corvi-Mora samtidskonst

Få vågar satsa på okända namn

Flera tusen konstnärer ställer årligen ut sina arbeten på knappt 120 konstgallerier på 26 olika orter i Finland, framgår av en färsk kartläggning av gallerifältet. I Helsingfors finns nästan hälften av gallerierna, men också Åbo och Tammerfors kan räknas till större konststäder.

De internationella konstnärerna utgör bara kring 13 procent av konstnärerna.

- Eftersom konstmarknaden i Finland är liten och både samlarna och andra köpare mest köper inhemsk konst, är det egentligen inte lönsam verksamhet (att visa internationell konst), säger Raija Koli, direktör för Frame Finland som har gjort kartläggningen.

Undantaget är några enstaka privata gallerier, som Galerie Forsblom, som deltar i konstmässor och där når en bredare kundgrupp. Men gallerier som drivs av konstnärer eller konstnärsföreningar har inga resurser.

- Det finns inga strukturer för att hämta utländska konstnärer hit. Det är helt för dyrt, bland annat är konsttransporten är en dyr del av den internationella verksamheten, säger Koli.

Ai Weiwein näyttely Exaggeration Galerie Forsblomissa 12.5.2016.
Galerie Forsblom är ett undantag i fältet med resurser att hämta hit konstnärer som Ai Weiwei Ai Weiwein näyttely Exaggeration Galerie Forsblomissa 12.5.2016. Bild: Yle/ Katriina Laine Ai Weiwei,exaggeration

Det vet alla som har försökt skicka ett konstverk utanför Finlands gränser. Posten levererar endast små verk och det är svårt för en privatperson att överhuvudtaget hitta ett bolag som vill frakta konst för en rimlig summa.

Galleriernas intresse att göra det aktiva försäljningsarbetet är noll eftersom hyran redan är betald av konstnären.― Raija Koli, Frame Finland

Det finska gallerifältet är överlag mycket outvecklat, säger Raija Koli.

Hon är glad för att kartläggningen kan lägga fram positiva fakta som att det finns intresse för konst bland publiken. Den totala försäljningen på 66 gallerier som svarat på enkäten uppgår till över tio miljoner euro - bulken av summan har kammats in av privata gallerier som just Forsblom.

Men den ekonomiska modellen för gallerierna måste förnyas. I dag står konstnären för en stor del, om inte till och med merparten av notan. Hälften av gallerierna som har svarat på Frames enkät uppbär både hyra av konstnären och provision på det som säljs. I Helsingfors kan gallerihyran för en fyra veckors utställning uppgå till 3 000 euro.

Samtidigt betalar bara fem procent av gallerierna en upphovsrättslig ersättning till den utställande konstnären. Också få museer betalar ersättning, säger Koli.

- Det är helt galet att konstnären ska ta all risk, och inte bara risk utan det är en investering som inte leder till någon inkomst överhuvudtaget, eftersom galleriernas intresse att göra det aktiva försäljningsarbetet är noll eftersom hyran redan är betald, säger Koli.

För publiken betyder fenomenet att kundbetjäning inte existerar överhuvudtaget på de flesta gallerier.

Enligt Koli har det med stiftelsemedel finansierats försök för att få gallerier att kunna driva verksamhet utan att uppbära hyra av konstnären. Frame Finland ska också ta itu med det "strukturella" problemet i form av ett pilotprojekt. Koli säger att också Undervisnings- och kulturministeriet är intresserat.

Det är klart att det är en risk.― Magdalena Åberg, bildkonstnär

I det ännu halvfärdiga galleriutrymmet i Slakteriområdet är Åberg och Nyqvist väl medvetna om hur krångligt det är att få ett galleri att gå runt. De är ändå ivriga. Åberg ser framemot att få träffa konstnärerna som ska ställa ut här, Nyqvist grubblar på alla de praktiska detaljerna som belysning, inredning och så vidare.

Hur ser ekonomin ut för den nya konsthallen?

Grundpelaren och den största finansiären hittills är stiftelsen EMO, till vilken både Åberg och Nyqvist har en koppling. Men det behövs andra finansiärer också, säger Åberg.

- Det är klart att det är en risk. Vi inser att vi inte öppnar det för att gå med vinst, men vi hoppas att det finns intresse för att stöda projektet. Vi vill inte välja konstnärer på basis av att de ska kunna sälja.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes