Hoppa till huvudinnehåll

Filmrecension: Dokumentären om hur Pertti Kurikan Nimipäivät faller i bitar

Kari Aalto och Conchita Wurst i filmen Tokasikajuttu
PKN känns malplacerade i Eurovisions-svängen. Kari Aalto och Conchita Wurst i filmen Tokasikajuttu Bild: J-P Passi. © Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät,Kari Aalto,Conchita Wurst

Tokasikajuttu är uppföljaren till succédokumentären Kovasikajuttu och i den här filmen följer man med bandets tre sista år med många sorger och tvister.

“Är den lika bra som den första?“

Det är väl den första och viktigaste frågan när vi talar om Tokasikajuttu, den uppföljande dokumentären till succén Kovasikajuttu från 2012.

Vi ska återkomma till den saken i detalj men i korthet kan jag säga att filmen nog är närapå lika så bra som ettan.

Tokasikajuttu är litet deppig, men rolig också, så man får sig ett gott skratt när man följer med alla stolligheter de råkar ut för.

Men det är en ganska vemodig film.

Pertti Kurikan Nimipäivät boken We are coming to let´s go samt fyra vinylsinglar av bandet på ett trägolv
Boken och sjutumsvinyler Pertti Kurikan Nimipäivät boken We are coming to let´s go samt fyra vinylsinglar av bandet på ett trägolv Pertti Kurikan Nimipäivät

Tokasikajuttu är gjord av Jukka Kärkkäinen och J-P Passi och bandet är också aktuellt med boken We are coming to let´s go med bland annat foton, bandets funderingar och Perttis dagboksanteckningar.

Boken är gjord av fotografen Pekka Elomaa som jobbar med de utvecklingsstörda på Lyhty ry. där PKN också bandat in sina skivor och Jouni K. Kemppainen som jobbar för Helsingin Sanomats Kuukausiliite.

Pertti Kurikka / Pertti Kurikan Nimipäivät, Tokasikajuttu
Pertti är arg Pertti Kurikka / Pertti Kurikan Nimipäivät, Tokasikajuttu Bild: J-P Passi. © Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät

I Helsingfors ställs också fotografier ut den 13-24.10 på galleri Creat Space på Albertsgatan 12.

De fyra funktionsnedsatta punkarna Pertti Kurikka, Kari Aalto, Sami Helle och Toni Välitalos band var ett unikt fenomen.

Triangeldramat

En ny intrig i Tokasikajuttu kretsar kring roudaren Niila som har varit bandets ständige medhjälpare på turnéerna.

Niila trivs mitt i allt allt mer med Tonis flickvän Jutta och det blir riktigt fult att se vartåt triangeldramat barkar. Tankarna går spontant till Ramones och grälet mellan Joey och Johnny om samma kvinna.

Toni Välitalo fråN Pertti Kurikan Nimipäivät visar långfingret i filmen Toksikajuttu
Toni Välitalo är också arg Toni Välitalo fråN Pertti Kurikan Nimipäivät visar långfingret i filmen Toksikajuttu Bild: J-P Passi. © Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät,Toni Välitalo

För dokumentaristerna och författarna är ingenting heligt. Bajsar Pertti ner sig så visas det på vita duken. Ber Toni om hjälp av managern att torka rumpan så skrivs det om det i boken.

Och om Kari och Pertti blir upphetsade av 50-60-åriga kvinnor när de bläddrar i Anna, Apu eller Seura-tidningar och börjat “masturbera” med byxorna nerdragna på hotellrummet så censureras det inte i boken.

Först tittar man en stund på den där bilden, och sedan börjar masturberandet. Man drar alltså byxorna ner i sängen och sedan börjar man, öö, sedan börjar man dra i hand
Pertti Kurikan Nimipäivät i studio Lyhty i filmen Toksikajuttu
PKN poserar i hemmastudion Pertti Kurikan Nimipäivät i studio Lyhty i filmen Toksikajuttu Bild: J-P Passi. © Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät,Tokasikajuttu

Den här råa realismen är vi bekanta med också från bandets egna alster.

Perttis skrivfel är återgivna ordagrant på sjutumssinglarna och Kari är inte rädd för att med ett brett leende dra byxorna ner inför publiken på deras gig.

Den plastiga Eurovisionen äter din själ

Filmens olustigaste scener utspelar sig i den hyperventilerande och förvirrade Eurovisionsvärlden. Bandet är som fiskar på torra land på ESC-efterspel på trendiga nattklubbar med hög volym och tomma blickar.

Kari är trött och förbannad.

De här killarna hör hemma på Lepakkomies i Berghäll, inte bland syntetiska eurovisionärer som alla oavbrutet viftar med saker och vinkar vinkar vinkar vinkar åt alla och ingen.

Toni Välitalo på presskonferens.
Toni svarar på frågor om vad han tycker om ESC Toni Välitalo på presskonferens. Bild: Yle / Hanna Othman toni välitalo

Det är med djup sympatiskam man får följa med de dummaste intervjufrågorna och de fånigaste videohälsningsinspelningarna som PKN tvingades medverka i när de representerade Finland i Eurovisionen.

Bandet Pertti Kurikan nimipäivät gläds över att ha gått vidare till final i UMK.
Ala vínkar Nu! Bandet Pertti Kurikan nimipäivät gläds över att ha gått vidare till final i UMK. Bild: Yle / Tiia Santavirta umk 2015

Kanske gjorde det dem gott att få uppleva det här också. Åtminstone nämner de i boken ESC-grejen som en av höjdpunkterna i karriären. Trots stressen då när det begav sig.

Conchita Wurst verkar inte bry sig särskilt mycket när hon träffar Kari Aalto. Leendet når liksom inte ända upp till ögonen.

Alla de där människorna med tassiga frisyrer som vinkar vinkar vinkar vet inte riktigt hur de ska bemöta Pertti Kurikka & co.

Alla de negativa aspekterna av Eurovisionen blir tydliga eller karikerade i det här sammanhanget. Och när bandet inte går vidare till final så gråter bandet öppet.

Managern Kalle Pajamaa och Pertti Kurikka som Kalevi Helvetti i filmen Tokasikajuttu
Kalle Pajamaa och Kalevi Helvetti Managern Kalle Pajamaa och Pertti Kurikka som Kalevi Helvetti i filmen Tokasikajuttu Bild: J-P Passi. © Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät,Tokasikajuttu

Här gör ju båda dokumentärerna en stor tjänst åt oss alla i att lära oss litet mera om dem som är annorlunda (jag talar inte om schlagerfolket nu) och hur man ska vara med dem.

Den ständigt närvarande managern Kalle Pajamaas roll i pusslet går inte att överskatta. Han är limmet som håller bandet ihop och talar till dem med respekt utan att vare sig dalta eller vara för sträng.

Kalle Pajamaa kan bara beskrivas som en “reilu jätkä”, en hyvens snubbe.

Humor och vemod

Tokasikajuttu sprudlar av känslor. Killarna är fortfarande lika explosiva och i luven på varandra som i första dokumentären.

Samtidigt vill de så hårt vara vänner och ha sitt band. Tills nästa konflikt och någon igen hotar lämna bandet.

Till sist upphör bandet i och med att Pertti meddelat att han går i pension när han fyller 60.

De andra får finna sig i det, men samtliga i bandet börjar vara litet trötta på att spela och turnera.

Det här är en ganska vemodig film

Pertti Kurikan Nimipäivät är i verkligheten just sådana som de är i filmen.

Jag har själv träffat dem och Pertti synar faktiskt folks klädsömmar och vill köpa ens demokassetter och Sami är precis så jovial och pratglad som vi sett honom på vita duken. Och Kari är den perfekta frontmannen för ett aggressivt punkband.

Är Tokasikajuttu då lika bra som den första filmen? Nästan, skulle jag säga.

Kovasikajuttu hade ju det trumfkortet att gemene tittare aldrig hade haft en inblick i de funktionsnedsattas vardag och alla mänskliga drag som vi alla har, men med sin egen twist.

För att inte tala om ett punkband med funktionsnedsatta musiker.

En och annan tittare lär komma ut ur biografsalongen med en tår i ögonvrån.

Där var det ju en klassisk historia om hårt jobb för att nå sina mål och hur de till sist lyckades slå igenom. Dokumentären cementerade sedan bandets självuppbyggda framgång på punkscenen.

Sami helle rån Pertti Kurikan Nimipäivät i filmen Tokasikajuttu
Sami Helle är centerpartist Sami helle rån Pertti Kurikan Nimipäivät i filmen Tokasikajuttu Bild: J-P Passi. © Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät,Sami Helle

Nyhetens behag saknas förvisso i Tokasikajuttu men de deppiga dragen i den här berättelsen om bandets största år och påföljande implosion är väldigt gripande.

En och annan tittare lär komma ut ur biografsalongen med en tår i ögonvrån.

Filmplansch för filmen Tokasikajuttu med Pertti Kurikan Nimipäivät
Tokasikajuttus filmplansch Filmplansch för filmen Tokasikajuttu med Pertti Kurikan Nimipäivät Bild: Mouka Filmi 2017 Pertti Kurikan Nimipäivät

Till sist vill jag citera en kort dialogsnutt från boken.

PERTTI: Jag saknar inte bandet alls
SAMI: Jag har nog saknat bandet
PERTTI: Det har jag också gjort, litet

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje