Hoppa till huvudinnehåll

Förhoppning om fler läroavtalsutbildade när utsikterna ljusnar

En hand håller i en penna och skriver på en vit mindmap med svart tusch.
En hand håller i en penna och skriver på en vit mindmap med svart tusch. Bild: Mostphotos skolan (fenomen),lärare,utbildning,Mindmap,idékartor

Med läroavtal är det möjligt att få en yrkesutbildning på andra stadiet eller att fortbilda sig vid sidan om jobbet. Både utbildningsmyndigheter och näringslivets intresseorganisationer hoppas nu att fler väljer den vägen till ett yrke.

Varje år studerar ungefär 50 000 finländare vid sidan om sitt jobb i form av läroavtal. Förhoppningen är att antalet ökar och därför har denna vecka firats som läroavtalsveckan.

80 procent av studierna görs på en arbetsplats och resten som närstudier i en läroinrättning. Vilken som helst yrkesexamen på andra stadiet kan avläggas med ett läroavtal och är likvärdig med en utbildning vid en läroinrättning. Skillnaden är att den studerande jobbar samtidigt och måste ha en anställning.

Yngsta 16 år, äldsta nästan 70

Läroavtalsbyrån i Åbo handleder 2300 studerande årligen. För fem år sedan var siffran något större, men antas öka igen med de bättre ekonomiska utsikterna, berättar utbildningsinspektör Tuomo Rahko.

– De flesta av våra kunder är redan i arbetslivet och vill ha en examen. Medelåldern är kring 36 år.

Rahko har handlett många som jobbar i restaurangbranschen. Många är unga och har jobbat i 5-10 år, tagit studenten men saknar annan utbildning. Ett läroavtal möjliggör en examen på 1-1½ år. En ny grupp som vänder sig till byrån är invandrare som ofta börjar med språkstudier, säger han.

Inne på andra läroavtalet

John Haverinen jobbar på Finnsementti och är nu inne på sitt andra läroavtal. Han har jobbat för bolaget sedan 2011 då han fick ett sommarjobb. Han sökte studieplats, men kom inte in, så han fick stanna kvar. De två följande åren sökte han också till både Åbo Akademi och polishögskolan, men utan framgång.

Han började prata om läroavtal med arbetsgivaren som var med på noterna, så han började utbilda sig till processkötare med ett tvåårigt läroavtal. Efter det blev det en fast anställning och i höst inledde han sin andra läroavtalsutbildning för att bli tekniker.

Haverinen säger att han aldrig varit någon skolmänniska, men ser nu som lite äldre annorlunda på skolan än då han var kring tjugo.

John Haverinen.
John Haverinen. Bild: Yle/Peter Petrelius john haverinen

– Finnsementti ville ge mig fastanställning, men nuförtiden är kravet en utbildning av något slag och en gymnasieutbildning räknas inte. Jag skulle säga att det var nästan arbetsgivaren som drev på det mera än jag själv och det är jag förstås tacksam för. 2016 då jag blev färdig blev det tal om jag skulle fortsätta direkt med följande utbildning för att bli tekniker, men jag var inte riktigt pigg på det då. I år då jag fick samma fråga igen, så blev det av.

Haverinen säger att ett läroavtal passar honom bättre än vanlig skolgång. Alla är vi olika, en del klarar sig bättre i skolan och andra mindre bra, säger han.

– För sådana människor som mig är det här ett hundra gånger bättre alternativ att få jobba mer än att gå i skola och man lär sig också.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland