Hoppa till huvudinnehåll

I Jakobacka, Mellungsby och Kvarnbäcken har nästan en av tre unga fått utkomststöd - i Östersundom en av hundra

Gårdsbacka i Helsingfors.
Gårdsbacka räknas till distriktet Mellungsby där andelen unga som är arbetslösa och får utkomststöd hör till de högsta i Helsingfors. Gårdsbacka i Helsingfors. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Gårdsbacka,förorter,metro ,Helsingfors metro,Helsingfors

Nästan 30 procent i åldern 15-29 år som bor i Jakobacka, Kvarnbäcken och Mellungsby i Helsingfors har fått utkomststöd, enligt statistik som Helsingfors stad sammanställt. I Östersundom är andelen omkring 1 procent. Klyftorna har ökat.

Klockan är lite efter ett på eftermiddagen men utanför den lilla puben i Gårdsbacka är det full fart. Flera personer står utanför och röker.

Yle Huvudstadsregionens reporter går fram till en av dem för att höra hur han ser på den höga arbetslösheten bland unga i området. Gårdsbacka räknas till distriktet Mellungsby där arbetslösheten bland unga vuxna är högst i Helsingfors.

Mannen säger att han inte bor i området och vill inte bli intervjuad. Han frågar istället om reportern vill ha marijuana. Hans kompis säljer.

26-åriga Janne svarar däremot på frågor. Han har bott i Gårdsbacka tidigare, men bor inte längre kvar.

– Om man ser sig omkring här hittar man nog orsaken till den höga arbetslösheten. Hur man nu säger det politiskt korrekt, alltså den här atmosfären med rusmedel och brottslighet, säger Janne.

"Här finns många som inte ens försöker göra något för att få livet i skick"

Janne är arbetslös och har varit det i ett och ett halvt år.

– Jag ska börja studera i slutet av månaden. Det är väldigt svårt att hitta jobb. Jag har sökt jobb inom ungdomsbranschen och som handledare på dagcenter.

Om man ser sig omkring här hittar man nog orsaken till den höga arbetslösheten.― Janne

22-åriga Jere har växt upp i Gårdsbacka, men säger att han nu bor i Esbo.

– Här finns många arbetslösa som inte ens försöker göra något för att få livet i skick och få jobb. Min åldersklass borde vara Finlands framtid, säger han.

Han har börjat studera till kock men har inte blivit färdig från skolan.

– Jag är nu sjukskriven men söker hela tiden jobb. Jag vill jobba på restaurang och har jobbat i branschen.

Andelen som får utkomststöd har ökat i Jakobacka

Helsingfors stad har i över tio års tid sammanställt statistik över de ungas levnadsförhållanden. Statistiken visar att skillnaden mellan stadsdelar, när det gäller arbetslösa unga vuxna, har ökat.

I fjol var andelen arbetslösa högst i Mellungsby, dit bland annat Mellungsbacka och Gårdsbacka räknas. Där var 18 procent mellan 20 och 29 år arbetslösa medan andelen i Bortre Tölö var under 5 procent och lägst.

Skillnaden mellan stadsdelarna med högsta och lägsta arbetslöshet är större nu än i slutet av förra årtiondet.

Det samma gäller för utkomststödet. Orsaken är att andelen unga som får utkomststöd i Jakobacka, där andelen är högst, under de senaste tio åren ökat från omkring 20 procent till nästan 30 procent. I de stadsdelar där andelen är lägst har det inte skett en liknande ökning.

I Östersundom var andelen 15-29-åringar som fått utkomststöd 1,2 procent i fjol.

Utkomststöd beviljas dem vars inkomster och tillgångar inte räcker för nödvändiga utgifter.

Stora skillnader i arbetslöshet mellan utländska grupper

Siffror från slutet av 2015 visar på stora skillnader gällande arbetslöshet bland under 30-åringar med utländsk bakgrund i Helsingfors.

Bland vietnameser och kineser är arbetslöshetsgraden omkring 10 procent medan den bland irakier är 56 procent och bland somalier 48 procent.

För personer från Nordafrika under 30 år är arbetslöshetsgraden 40 procent.

För afghaner, iranier och personer från övriga Sydvästasien (förutom Irak och Iran) är andelen omkring 36 procent.

Arbetslöshetsgraden i Helsingfors för alla personer under 30 år med utländsk bakgrund var 21 procent i slutet av 2015.

Källa: Statistikcentralen

"Andelen med främmande modersmål och arbetslöshet hänger ihop"

Specialplanerare Harri Taponen, som har varit med om att sammanställa siffrorna, bekräftar att klyftorna har ökat.

– I de bättre stadsdelarna har arbetslösheten bland unga hållits på en låg nivå medan andelen vuxit i de stadsdelar där utbildningsnivån är låg och där det bor många invandrare. Andelen med ett främmande modersmål i en stadsdel och andelen arbetslösa hänger ihop, säger Taponen.

Han tror att de ökade klyftorna beror på att människor inte lämnar stadsdelar där problemen är störst.

– De som har sämre förutsättningar att flytta bort stannar ofta i de områden där det finns låg inkomst, låg utbildning och hög andel med främmande modersmål. De koncentreras till samma områden eftersom människor inte lämnar de områdena så lätt som människor med bättre möjligheter. Det är lättare att lämna ett område om man har socialt kapital, utbildning och förmögenhet.

Taponen säger att utvecklingen i Helsingfors ändå inte är liknande som den i Stockholm eller i Göteborg, där det finns flera utsatta områden. Taponen säger att det inte finns några ghetton i Helsingfors.

Tariku "Tarre" Ahlfors är verksamhetsledare vid Sveps.
Tarre Ahlfors är verksamhetsledare vid ungdomsverkstaden Sveps, där unga utan jobb kan få hjälp. Tariku "Tarre" Ahlfors är verksamhetsledare vid Sveps. Bild: Yle/ Christoffer Kaski sveps

"Behövs mer personal till skolorna"

De stadsdelar i Helsingfors där andelen mellan 15 och 29 år som fått utkomststöd är högst har också den högsta andelen unga (10-24 år) med ett främmande modersmål.

– Arbetslösheten bland personer med främmande modersmål är klart högre och de fortsätter mer sällan till andra stadiets utbildningar än finskspråkiga eller svenskspråkiga. När man har låg utbildning får man låg lön och andelen som arbetar är låg. Då ansöker man också oftare om utkomststöd, säger Taponen.

Tarre Ahlfors är verksamhetsledare på ungdomsverkstaden Sveps som hjälper unga som varken jobbar eller studerar. Han säger att det behövs resurser för att åtgärda de sociala klyftorna mellan unga i olika stadsdelar.

– Tjänsterna för handledning bör vara klarare och staden ska satsa mer på det och på uppsökande verksamhet. Det ska inte vara projektbaserat. Det behövs också mer personal till skolorna och fler kuratorer. Vuxna som helt enkelt kan sitta ner med de unga.

– Vi märker att vissa inte har fått så mycket uppmärksamhet i grundskolan som de borde ha fått, säger Ahlfors.