Hoppa till huvudinnehåll

Minderåriga droganvändare blir alltid ett fall för barnskyddet

Anonym man med en cannabiscigarett i handen.
Anonym man med en cannabiscigarett i handen. Bild: Mostphotos. beroende,marijuana,hasch,rusmedel,cannabis,Tonåring,ungdomar

Då en minderårig person åker fast för att ha använt droger gör polisen alltid en brottsanmälan. Dessutom tar man kontakt med föräldrarna och gör en barnskyddsanmälan till socialmyndigheterna.

Om man är under 15 år går fallet helt och hållet till socialmyndigheterna eftersom man blir straffmyndig först vid 15 års ålder. Är man mellan 15 och 18 år görs det en normal brottsutredning.

Unga personers ben.
Unga personers ben. Bild: YLE/ Katarina Andersson ungdomar

Är man mellan 15 och 18 år och åker fast för första gången blir man inkallad till en diskussion med åklagaren.

- Det förutsätter att man är medgörlig och att det handlar om små mängder narkotika för eget bruk, till exempel att man rökt hasch en gång, säger Mikael Appel vid Österbottens polisinrättning.

Mikael Appel, polis i Vasa.
Mikael Appel Mikael Appel, polis i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist mikael appel

Samtal effektivare än böter

Appel säger att det handlar om att få de unga att inse vad de gjort och att ett samtal då kan vara effektivare än böter.

I övriga fall varierar straffet - det kan bli böter eller gå till rätten.

- Det beror lite på omständigheterna, vad det är för mängder och om det pågått en längre tid eller inte, säger Appel.

Samhället skyldigt att ingripa

Om vårdnadshavarna av någon anledning inte klarar av att sörja för sitt barns välbefinnande har samhället skyldighet att ingripa i familjens situation.

Ungdomar i Karis.
Ungdomar i Karis. Bild: Yle/Tove Virta ungdomar karis

Enligt Centralförbundet för barnskydd är det ofta föräldrarna som kontaktar barnskyddet, men barnskyddsanmälan kan också göras av till exempel polisen eller av skolpersonal.

Många som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att göra barnskyddsanmälan om de oroar sig för ett barns välbefinnande.

Oftast samtalar yrkespersonerna först med familjen innan de kopplar in barnskyddet.

Inom barnskyddet gör man en noggrann bedömning av varje anmälan. I de flesta fall börjar man med att kartlägga barnets och familjens situation.

Dörrklocka
Dörrklocka Bild: YLE / Antti Lempiäinen riskkapital

Diskuterar med familjen

Beroende på situationen kan kartläggningen antingen innebära en bedömning av servicebehovet enligt socialvårdslagen eller en utredning av behovet av barnskydd.

Oftast kontaktar den anställda familjen och ber att föräldrarna och barnet ska komma på ett möte och diskutera frågan. Då man bedömer barnets och familjens situation kan det behövas flera möten som kan ordnas på socialbyrån, i skolan eller hemma hos familjen.

På mötena diskuterar man varför en anmälan gjorts och vad man kan göra för att hjälpa barnet och familjen. Medan utredningen pågår träffar socialarbetaren ofta barnet också utan föräldrarna.

Barnets och familjens situation utreds i så stor omfattning som det behövs.

Dörr med text.
Dörr med text. Bild: YLE/Erica Vasama socialarbete

Kan leda till klientrelation inom socialvården eller barnskyddet

Om barnets och familjens situation kräver hjälp från barnskyddet inleds för barnets del en klientrelation inom barnskyddet. Då utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter.

Om det uppstår oro över barnets situation bland socialarbetarna kan en klientrelation inom barnskyddet inledas även om barnet själv eller föräldrarna inte upplever att det är nödvändigt.

Om barnet eller familjen har nytta av socialvårdens tjänster och stöd men inte är i behov av tjänster enligt barnskyddslagen, får de en kontaktperson under den tid de är klienter inom socialvården.

Klientrelationen inom socialvården är frivillig.

Familjeenheten vid Reso stad
Familjeenheten vid Reso stad Bild: Yle/ Nora Engström familjevård

I första hand öppna stödåtgärder

En klientrelation inom socialvården eller barnskyddet inleds inte om utredningen inte ger anledning till oro och om barnet och familjen inte behöver stöd.

Om man kommer fram till att barnet och familjen behöver stöd görs det upp en klientplan. I planen antecknas vad hjälpen behövs till och hurudan hjälp som erbjuds.

I första hand får barnet och familjen hjälp i form av öppna stödåtgärder.

Föräldrarna kan få vägledning i uppfostringsfrågor, få en stödperson eller stödfamilj eller det kan ordnas verksamhet som stöder barnets välbefinnande.

Österbottens tingsrätt.
Österbottens tingsrätt. Bild: Yle/Roger Källman österbottens tingsrätt

Placering utanför hemmet bara om inget annat hjälper

Klientplanen görs alltid upp tillsammans med barnet och familjen och uppdateras minst en gång per år.

Vid uppdateringarna ser man över vad man kommit överens om och bedömer om arbetet har varit till hjälp.

Om barnet riskerar att skada sig själv genom till exempel sin droganvändning och om det inte går att ingripa på annat sätt kan barnet bli placerat utanför hemmet.

Det är den sista åtgärden man vidtar och görs om problemen är mycket allvarliga eller om de har pågått under en längre tid.

Källor: Centralförbundet för barnskydd
Mikael Appel, kommunikationschef vid Österbottens polisinrättning

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten