Hoppa till huvudinnehåll

Boeings Dreamliner görs i 135 fabriker - globaliseringen är svår att stoppa

Holländska flygbolaget KLM har skaffat Boeing 787 Dreanliner
Boeings flaggskepp 787 Dreamliner. Holländska flygbolaget KLM har skaffat Boeing 787 Dreanliner Bild: EPA/ LEX VAN LIESHOUT Boeing 787,KLM,flygplan

Valet av Donald Trump till president, brexitomröstningen i Storbritannien och framgången för högerpopulistiska partier i Europa har bromsat globaliseringen. Men helt kan den inte stoppas.

Ett bra exempel på hur globaliseringen fungerar är Boeings passagerarplan 787 Dreamliner.

Boeingplanet har 43 leverantörer på 135 ställen i världen. "Vingarna produceras i Japan, motorerna i Storbritannien och USA, klaffar och skevroder i Kanada och Australien, landningsställen i Frankrike, flygkroppen i Japan, Italien och USA, samt dörrarna i Sverige och Frankrike", står det i en rapport från svenska Kommerskollegium.

Närmare 70 procent av alla komponenter görs utanför USA. Ändå är planet amerikanskt eftersom Boeings hemvist är där.

Boeings attack mot frihandeln

Trots att Boeing drar nytta av globaliseringen drar sig bolaget inte för att angripa andra bolag.

Boeing har klagat hos den amerikanska regeringen att både Kanada och Storbritannien subventionerar tillverkningen av det kanadensiska planet Bombardier.

USA:s federala regering föreslår därför en tariff på hela 220 procent för Bombardier. Strafftariffen kommer samtidigt som Kanada och USA förhandlar om det nordamerikanska handelsavtalet Nafta och Storbritannien ska inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med USA efter brexit.

Storbritannien kommer också att lida av tariffen eftersom Bombardiers vingar tillverkas i landet och tusentals jobb är i fara.

Premiärminister Theresa May utryckte sin besvikelse över tariffen i slutet av september. I en tweet skrev hon att regeringen kommer att arbeta för att jobben ska hållas kvar i Nordirland.
Hoppa över Twitterpostning


Hoppa över Twitterpostning

Fredagen den 6 oktober föreslog USA:s handelsministerium att tariffen ska höjas med ytterligare 80 procent. Det betyder att tariffen kommer att vara 300 procent för Bombardier.

Globaliseringen och frihandeln äventyras då Kanada och Storbritannien väntas säga upp avtal om anskaffningar från Boeing. Kanada har bland annat beställt F-18 Super Hornet plan av Boeing.

Det här är ett steg i den amerikanska regeringens antiglobaliseringspolitik. USA försöker gynna egen industri och sätta käppar i hjulet på utländska konkurrenter.

Kanadatillverkade planet Bombardier i hangar i Riga
Bombardier C i en hangar i Riga. Kanadatillverkade planet Bombardier i hangar i Riga Bild: Valda Kalnina flygplan,Bombardier,flygplansindustri

Businessmiljön ändras

Sådana här bakslag till trots har globaliseringen inneburit flera positiva saker för världsekonomin. Men världshandeln har mattats av under det senaste decenniet.

Till det finns både konjunkturrelaterade förklaringar, men också underliggande, strukturella förändringar.

På grund av den stora recessionen efter finanskrisen 2008 har världshandeln minskat. Forskare har börjat tala om att de utvecklade ekonomierna är inne i en varaktig stagnation (secular stagnation), se Långsam tillväxt – det nya normala.

Tidigare har globaliseringen i stor uträckning drivits av stater, men numera framför allt av multinationella företag och deras globala så kallade värdekedjor.

Med det menas att varor och tjänster i sin slutliga form är sammansatta av komponenter och tjänster från olika producenter i många länder (som i fallet Dreamliner).

Handeln inom de globala värdekedjorna har vuxit snabbare än den traditionella världshandeln, men en viss avmattning verkar vara på gång.

Det kan tyda på att en del av handelsflödet har flyttat över i regionala värdekedjor i till exempel Stillahavsasien och i Europa.

En annan faktor som på sikt kan minska världshandeln är framstegen i 3D-teknologin. En rapport från den holländska banken ING hävdar att en fjärdedel av världshandeln kan försvinna fram till 2060 då till exempel bildelar kan printas där bilarna byggs.

Plastdelarna till den här 3D-printern har printats av en annan 3D-printer på Technobotnia..
3D-printer hos Technobothnia i Vasa. Plastdelarna till den här 3D-printern har printats av en annan 3D-printer på Technobotnia.. Bild: Yle/Joni Kyheröinen 3d-printer

Med nuvarande tillväxt i 3D-teknologin kommer hälften av alla industriprodukter att printas om 40 år. Och det här är en försiktig bedömning. Utvecklingen kan gå mycket snabbare.

Ett annat exempel på hur globaliseringen har ändrats är sammansättningen av traditionella handelsflöden.

Handelsflöden har minskat i förhållande till BNP
Handelsflöden har minskat i förhållande till BNP Bild: Yle internationell handel,bruttonationalprodukt

Den traditionella utrikeshandeln med varor, tjänster och finansieringstjänster ökar inte som förr. Det betyder att utrikeshandeln inte längre är en lika viktig bidragande faktor bakom BNP-tillväxten.

Digitaliseringen formar om globaliseringen

.

I stället har digitaliseringen blivit en allt viktigare del av globaliseringen. Dataflöden har vuxit explosionsartat. Mera detaljerat om digitaliseringen finns i artikeln Globaliseringen goes digital.

På bara tio år har dataflödet mellan länderna ökat 45-falt, samtidigt som den traditionella handelns tillväxttakt har bromsats upp.

Dataöverföringshastigheten väntas dessutom öka ytterligare niofalt fram till 2019.

Dataflöden har 45-faldigats sedan 2005
Dataflöden har 45-faldigats sedan 2005 Bild: Yle globalisering,digitalisering (process),digitaliseringsekonomi,datakommunikation,informationsförmedling

Det globala dataflödet består av information, sökningar, kommunikation, transaktioner, video och datatrafik inom företagen. Varorna måste fortfarande transporteras till kunderna fysiskt med containerfartyg, flyg, tåg eller långtradare.

Men hela systemet för hur man beställer produkter har ändrats. Man kan göra det hemifrån, man kan följa produkten under transporten och betala dem via nätet.

Kablar.
Mot en hopknuten värld - med eller utan ledningar. Kablar. Bild: Malte Christians / EPA hackerattack

Den globala inkomstfördelningen har jämnats ut

Den serbisk-amerikanska nationalekonomen Branco Milanović ställer i boken Global Inequality. A New Approach for the Age of Globalization (2016) frågan: ”Vem har vunnit på globaliseringen?”

Just för att det har skrivits så mycket om ojämlikheten de senaste åren kunde man tycka att det är enkelt att svara på frågan. Ett standardsvar kunde vara: De allra rikaste är vinnarna.

Det stämmer, men det är bara en del av svaret. Det finns också andra vinnare, främst inom medelklassen i tillväxtekonomierna. Grafiken visar vad det handlar om under perioden 1988 - 2008.

Kurvan kallas ofta ”elefantgrafen” på grund av att den ser ut som en elefant i profil.

Se Asiens medelklass har vunnit på globaliseringen – förlorarna finns också bland oss.

Inkomstutveckling i olika inkostklasser
Den asiatiska medelklassen och de superrika är vinnare. Inkomstutveckling i olika inkostklasser Bild: Yle globalisering,inkomstfördelning,realinkomster

Grafiken visar världens befolkning ordnad i percentiler (100 lika stora delar) på den vågräta axeln, så att den fattigaste procenten finns längst till vänster, medan den rikaste procenten finns längst till höger.

Den lodräta axeln visar den reala tillväxten av inkomsterna per capita i procent. Enligt grafiken har de allra fattigaste inte haft någon som helst inkomstökning under de tjugo år som Milanović har undersökt.

Den serbisk-amerikanska ekonomen Branko Milanović bok Global inequality: A New Approach for the Age of Globalization.
Den serbisk-amerikanska ekonomen Branko Milanović bok Global inequality: A New Approach for the Age of Globalization. Bild: Yle Branko Milanović,global inequality

Däremot har de allra rikaste i den andra ändan av grafen haft en inkomstökning på drygt sextio procent.

Vem hör då till den rikaste procenten i världen? I USA hör tolv procent av landets rikaste personer till den globala en procenten.

De rikaste kommer också från Singapore, Schweiz, Luxemburg, Kanada, Japan, Storbritannien, Norge, Frankrike och så vidare.

Det centrala i Milanović bok är hur globaliseringen har påverkat medelklassen i tillväxtekonomierna.

På tjugo år har en stor asiatisk medelklass tagit steget från fattigdom till betydligt bättre levnadsstandard. Det har skett främst i Kina, men också i Vietnam, Thailand, Indien och Indonesien.

I figuren ovan handlar det om folk på båda sidor om medianen (50). Milanović beskiver percentilerna 45-65 som den asiatiska medelklassen, eftersom nio av tio i den här gruppen är från Asien. Den här gruppens inkomster har ökat med upp till 80 procent.

Samtidigt som den globala inkomstfördelningen har blivit jämnare har inkomstfördelningen inom de enskilda länderna blivit ojämnare.

Trots att den kinesiska medelklassens inkomstökning har jämnat ut inkomstfördelningen globalt, har inkomstfördelningen inom Kina blivit ojämnare.

Samtidigt som den globala inkomstfördelningen har blivit jämnare har inkomstfördelningen inom de enskilda länderna blivit ojämnare

Samma utveckling har skett i många utvecklade länder, där de superrika har blivit ännu rikare. Samtidigt har medelklassens realinkomster antingen vuxit bara blygsamt, hållits oförändrade eller till och med sjunkit.

Globalt sett är en jämnare inkomstfördelning en positiv sak. Men det tröstar knappast dem som bor på stagnerande industriorter i Finland, nordöstra England eller i Rostbältet i USA. Människor bryr sig om sin absoluta inkomstnivå och sin egen position i den nationella inkomstfördelningen, resonerar Milanović.

Politiskt kan det här leda till konsekvenser i väst. Den minskade globala ojämlikheten är bra för världsekonomin, men den syns kanske inte på den egna arbetsplatsen, på den egna bostadsorten eller i det egna landet. Det här kan påverka de politiska konjunkturerna à la brexit eller Donald Trump.

Den minskade globala ojämlikheten är bra för världsekonomin, men den syns kanske inte på den egna arbetsplatsen, på den egna bostadsorten eller i det egna landet

Populismens frammarsch

I globaliseringen finns alltid vinnare och förlorare. Bland förlorarna finns de allra fattigaste och en del av medelkassen i de utvecklade länderna.

Många forskare har funderat på frågan hur förlorarna kunde kompenseras för sina förluster. Om globaliseringen som sådan är positiv borde det finnas resurser för att ersätta förlorarna.

Men hittills har ingen kommit på en bra lösning på problemet. Åtminstone inte någon politiskt gångbar lösning som kunde accepteras av de flesta.

Därför har politiska krafter som motsätter sig globaliseringen skyllt alla svårigheter på globaliseringen. Det har varit relativt lätt för populistiska politiker att kanalisera missnöjet så att de har fått nya väljare bakom sin politik.

Populistiska partier har lyckats övertyga stora delar av de drabbade arbetarna att frihandeln, immigrationen och integrationen måste stoppas. Särskilt tydligt kunde man se det i USA inför presidentvalet i fjol.

Trots att populismen har varit kraftigt framme i den samhälleliga debatten den senaste tiden på grund av Donald Trump, brexit och de populistiska partierna i flera europeiska länder, är populismen inget nytt fenomen.

Kurva över stödet för populistiska partier 1961-2015.
Kurva över stödet för populistiska partier 1961-2015. Bild: Yle Populistiska partier,populism

Populismen upplevde ett uppsving i början av 1980-talet och från år 2000 framåt. Här har man räknat med både högerpopulister (främst i Europa) och vänsterpopulister (främst i Sydamerika).

Donald Trump
Donald Trump bland sina väljare. Donald Trump Bild: EPA / Larry W. Smith donald trump

I den populistiska retoriken ses det som kommer från motståndarna (det politiska etablissemanget) inte som trovärdigt. Det gäller inte enbart politiker, utan också i hög grad experter. Argument biter inte längre, utan allt anses som propaganda.

Det här är problematiskt eftersom demokrati bygger på rationell argumentation om samhälleliga fenomen.

Slut på globaliseringen?

Globaliseringen är under press. Den minskade världshandeln beror till stor del på det svåra konjunkturläget efter finanskrisen 2008.

Den andra sidan av saken är de strukturella förändringar som pågår i världshandeln med värdekedjor, 3D-teknologin och automationen. Jobb kommer att försvinna och nya att skapas.

I de utvecklade länderna kommer det att finnas miljoner arbetslösa som blir ett tacksamt objekt för populistiska partier.

Nationalismen växer samtidigt med kritiken mot eliten som har möjliggjort globaliseringen och dess avigsidor. Populismen blir därför knappast ett övergående fenomen i Väst.

Den våg av antiglobaliseringsargument som förekommer är till största delen politiska. Men ekonomiskt är protektionismen den främsta drivkraften i den pågående deglobaliseringen.

Containerfartyget Hanjin California i hamnen i Sydney i april 2016.
Containerfartyget Hanjin California i hamnen i Sydney i april 2016. Bild: AAP Image lyftkranar,hamnar,fartygstrafik,rederier,Hanjin Shipping,containertrafik,Container,Containerfartyg

Globaliseringen kan knappast stoppas, men den kan nog bromsas upp om handelspolitiken slår in på en protektionistisk bana.

Många av globaliseringens positiva sidor tar vi för givna. Vi kan köpa utländska produkter nästan helt utan tullar. Vi kan resa till andra länder utan stora gränsformaliteter. Valutakontroller existerar inte i den mening som förr.

Den våg av protektionistiska krav som sveper över USA och en del europeiska länder kan leda till att den här typens friheter begränsas. Ökad protektionism som drivs till sin spets kan alltså leda oss flera decennier tillbaka i tiden.

Globalisering

Definition av globaliseringen enligt Nationalencyklopedin: Globalisering (av global), förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden.Globalisering kan ses som en samlingsbenämning på utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur. I allmänt språkbruk har termen emellertid i första hand kommit att syfta på ekonomiska förhållanden. Med globalisering avses då den senaste fasen i kapitalismens utveckling under vilken de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade.

Läs också