Hoppa till huvudinnehåll

Unikt rättsfall i Sverige: Kan nätvåldtäkter jämställas med fysiska våldtäkter?

Tecknad bild av man framför datorskärm. På skärmen ett barn som håller på att klä av sig.
Tecknad bild av man framför datorskärm. På skärmen ett barn som håller på att klä av sig. Bild: Yle / Johanna Aulén barnpornografi,sexualbrott,våldtäkt,sexualbrottslingar,nätvåldtäkt

I Sverige kan en misstänkt för första gången bli dömd för nätvåldtäkt mot barn. En 41-årig man har under dödshot tvingat flickor att göra övergrepp på sig själva, samtidigt som de filmat det. Forskning visar att barnen mår lika dåligt av nätvåldtäkter som av fysiska våldtäkter.

Under flera år satt en nu 41-årig man hemma framför sin dator i Uppland och hotade flickor i USA, Kanada och Skottland att begå grova övergrepp på sig själva.

Mannen åtalas nu för bland annat grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn och barnpornografibrott. Sammanlagt åtalas 41-åringen för 27 brott.

- Vi rubricerar brotten på samma sätt som om den misstänkte själv skulle ha begått dem mot barnet. Det är ett av de första målen där domstolen har möjlighet att pröva frågan om man kan jämställa nätvåldtäkter med fysiska våldtäkter, säger Emelie Källfelt, åklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm.

De övergrepp han förmår barnet att göra på sig själv, de är inte virtuella eller digitala, utan de är fysiska

Källfelt har under flera år jobbat med rättsfall där offret utsatts för sexuella övergrepp på nätet. Det här fallet hör ändå till de grövsta hon sett.

- I det här målet förekommer väldigt grova handlingar. Barnen tvingas penetrera sig själv eller utföra handlingar på andra barn eller på djur. Vi anser att det borde vara ett tillräckligt grovt fall för att döma för våldtäkt.

Det här är sexuellt övergrepp på nätet

Definitionen av sexuellt övergrepp på nätet är inte tydlig och många begrepp flyter ihop.

Nätvåldtäkt, virtuell våldtäkt och digital våldtäkt är synonymer för samma sak. Gärningsmannen har inte fysiskt träffat offren, utan via nätet tvingat offren att göra övergrepp på sig själva. Offret dokumenterar övergreppet med bilder eller video som de skickar till gärningsmannen.

Övergrepp där gärningsmannen och offret lär känna varandra på nätet och sedan träffas i verkligheten. Offret utsätts för fysiska övergrepp utanför nätet.

Grooming: gärningsmannen kontaktar barn på nätet för att få text eller bilder med sexuell karaktär.

Mobbning med sexuell karaktär.

Källa: Linda Jonsson och Emelie Källfelt

Videofilmer bevisar vad barnen tvingas göra

Domstolen har under de senaste åren behandlat flera liknande fall, men då har man ansett att handlingarna inte har varit tillräckligt grova för att döma för nätvåldtäkt.

Enligt Källfelt är ändå inte lagstiftningen i sig ett hinder. Tidigare domar har slagit fast att det är möjligt att begå sexuella övergrepp via nätet och att man kan dömas för sexuella övergrepp, även om det är offret själv som utför gärningen.

- Utmaningen blir att förklara för rätten varför vi tycker att den sexuella kränkningen av barnet är lika grov när barnet själv våldtar sig, som om gärningsmannen hade utfört handlingarna.

Porträttbild på Emelie Källfelt, kammaråklagare i Stockholm
Kammaråklagare Emelie Källfelt säger att vuxna måste vara medvetna om internets betydelse för barn och ungdomar. "Internet är inte ett mindre verkligt ställe, utan det är en högst stor del i deras vardag." Porträttbild på Emelie Källfelt, kammaråklagare i Stockholm Bild: Copyright/Thomas Carlgren AB emelie källfelt

I det här målet är ändå bevisen bra, eftersom det finns videofilmer som visar precis vad barnet tvingas göra.

- Tingsrätten måste bedöma om det går att jämställa med att gärningsmannen finns i rummet, fastän han sitter bakom tangentbordet.

Om du inte stjäl tre mobiltelefoner så kommer jag skicka de här bilderna till dina föräldrar eller till din bästa kompis

Källfelt anser att samhället helt enkelt behöver ändra synen på de här övergreppen. För gärningsmannen är internet ett verktyg han kan använda för att begå övergrepp.

- Men de övergrepp han förmår barnet att göra på sig själv, de är inte virtuella eller digitala, utan de är fysiska. Barnen tvingas till exempel penetrera sig själv så de spricker och det är en fysisk skada.

Tecknad bild av ledsen flicka som kramar sin nallebjörn.
Tecknad bild av ledsen flicka som kramar sin nallebjörn. Bild: Yle/Johanna Aulén nallar,pedofili,Skilsmässa,sorg,barndom,tröst,skilsmässobarn

Hot och rädsla får barnen att göra saker mot sin vilja

Det kan vara svårt att förstå hur barnen kan skada sig själva mot sin vilja. Varför kan de inte bara bryta kontakten med gärningsmannen och helt enkelt stänga av webbkameran?

De barn det kan gå riktigt illa för är dom som inte vågar berätta för att de är rädda, de skäms och de är rädda för bestraffning

Oftast handlar det om en ond spiral av hot och utpressning - och allt blir hela tiden värre och värre.

Det kan börja med att förövaren kontaktar barnet och säger att han har bilder på barnet som han tänker sprida på internet. Gärningsmannen kan hota med att mörda barnets föräldrar om barnet inte skickar en bild på sig själv utan kläder.

- Har barnet väl satt på webbkameran så finns det dokumenterat vad barnet tvingats göra, och så använder gärningsmannen det i utpressningssyfte. Till slut kan man få ett barn att göra nästan vad som helst för att inte filmen eller bilden ska spridas till mamma och pappa, till skolan eller till fotbollslaget.

Även om det blir rättegångar och förövaren döms och det betalas skadestånd, så finns bilderna ändå kvar

Det är vanligare att flickor blir utsatta för de här övergreppen, men också pojkar blir offer. Flickor pressas mera att göra sexuella saker och det är målet med själva utpressningen.

- Pojkar kan också pressas till sexuella handlingar, men de bilderna används sedan som utpressningsmaterial. “Om du inte stjäl tre mobiltelefoner så kommer jag skicka de här bilderna till dina föräldrar eller till din bästa kompis”, beskriver Källfelt.

Barnen har ångest för att bilderna alltid finns kvar

Barn som har utsatts för sexuella övergrepp på nätet påverkas lika mycket som barn som har utsatts för sexuella övergrepp utanför nätet, visar rapporten Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet.

Linda Jonsson, lektor vid Linköpings universitet, har skrivit rapporten på uppdrag av Socialdepartementet. Hon hoppas att samhället ska få upp ögonen för allvaret i övergreppen.

- Även om det kanske rör få barn per år, så kan det få väldigt allvarliga konsekvenser för de barn som drabbas. De uppvisar lika mycket traumasymptom som barn som utsätts för penetrerande övergrepp utanför nätet, säger Jonsson.

Porträttbild på Linda Jonsson, lektor vid Linköpings universitet.
Universitetslektor Linda Jonsson säger att vuxna kan börja förebygga att barnen utsätts för sexuellt ofredande redan i dagisåldern. “Man kan tala om kroppsregler, vad man får göra mot en annan och vilka områden på kroppen som är privata.” Porträttbild på Linda Jonsson, lektor vid Linköpings universitet. Bild: LIU/Thor Balkhed Linda Jonsson

Bilderna och dokumentationen av våldtäkterna har stor betydelse för barnens mående efteråt. Det ligger mycket skuld och skam i att tvingas tillverka sitt eget övergreppsmaterial, menar Jonsson.

- Även om det blir rättegångar och förövaren döms och det betalas skadestånd, så finns bilderna ändå kvar. Barnen är jätterädda att bilderna ska poppa upp igen och den här rädslan syns i psykisk ohälsa.

Offren har ofta dålig relation till sina föräldrar

Jonassons forskning visar också att de barn som blir utsatta för övergrepp på nätet har en mera belastande historia än andra barn. De här barnen har ofta varit utsatta för tidigare övergrepp.

- De kan ha varit utsatta för våld, sexuella övergrepp eller mobbning. Vi ser också att de har en sämre relation till sina föräldrar och att de är känslomässigt ensamma, säger Jonsson.

Jonsson påpekar att det här förstås inte gäller alla barn, och för att man är mobbad behöver det inte leda till att man blir utsatt för övergrepp. Men då man ser på de drabbade barnen som grupp kan man ändå se de här mönstren.

Flicka står vänd mot väggen med ansiktet i händerna och gråter.
Flicka står vänd mot väggen med ansiktet i händerna och gråter. Bild: DMITRI MARUTA/Mostphotos småbarnsfostran,depression,ensamhet,gråt,våld,child,ensamstående,flickor,Barnuppfostran,Stående,stress,Frustration,Glacéläder

Det är oklart hur vanligt det är med sexuella övergrepp på barn över nätet. Jonssons forskning pekar på att det inte skulle vara särskilt vanligt, men eftersom begreppet är diffust är det svårt att mäta frekvensen.

- I vår studie frågade vi “har du under det senaste året haft en sexuell kontakt på nätet?” Då svarade 6 procent att de hade haft det, och av dem sade 10 procent att det hade lett till hot eller en tvångssituation.

Åklagaren Emelie Källfelt påpekar för sin del att många barn antagligen helt enkelt låter bli att berätta om sina upplevelser eftersom de är rädda och uppfattar dem som så skamliga.

Barnen måste våga berätta för en vuxen

Då barn utsätts för övergrepp på nätet klarar sig de barn bäst som vågar berätta för en vuxen, för då går det att sätta stopp för den onda spiralen.

- De barn det kan gå riktigt illa för är dom som inte vågar berätta för att de är rädda, de skäms och de är rädda för bestraffning. Och då har ju gärningsmannen på ett sätt de här barnen i sitt grepp, det kan bara bli värre, säger Källfelt.

En person använder en dators tangentbord.
En person använder en dators tangentbord. Bild: Yle sextrakasserier på webben

Domen i fallet med 41-åringen väntas ännu i höst. Om mannen verkligen döms för våldtäkt har det stor betydelse också för dem som jobbar med den här typen av brott.

- Om vi får ett ställningstagande som visar att det här går att jämställa med fysiskt övergrepp så påverkar det hur man ser på de här utredningarna. Det handlar helt enkelt om hurdana resurser vi får och hur utredningarna prioriteras, säger Källfelt.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes