Hoppa till huvudinnehåll

Hård dragkamp mellan Ekenäs och Karis när Radio Västnyland föddes för 70 år sedan

En man spelar på piano och tre kvinnor sjunger.
Sigurd Snåre spelar piano medan Majlen Sandström, Majlis Ede och Marita Lax sjunger. Här invigs Radio Västnylands renoverade studio 18.10.1964. Radion startade sin verksamhet i samma hus år 1947, men fick renoverade lokaler först flera år senare. En man spelar på piano och tre kvinnor sjunger. Bild: Kerttu Forsman/Yle Kuvapalvelu Ekenäs,Yle,yle västnyland

”Givakt, här Ekenäs!” Med de orden inleddes den första västnyländska lokalradiosändningen i Ekenäs söndagen den 19 oktober år 1947.

I den en timme långa sändningen bjöds bland annat på diktläsning, körsång och kabaré.

Naturligtvis blir det då närmast de konstnärligt begåvade västnylänningarna som kommer att bli framsläpade framför mikrofonen men i hög grad hoppas programnämnden också att vid olika tillfällen få helt vanliga människor upp till studion för att berätta om ditt och datt och yttra sig i olika frågor― Radio Västnylands första programchef Allan Schulman om innehållet i lokalradion

Innan man kom så långt som till en första sändning krävdes ändå en hel del lobbande.

Dessutom pågick en lokal dragkamp om huruvida det var Karis eller Ekenäs som skulle få lokalradion.

Emellertid framfördes från vår sida de argument, som talade för dess placering i Ekenäs, främst de intellektuella resurser vår stad bjuder på och som Karis inte kan uppbringa― En skriftlig rapport från Ekenäsdelegationens uppvaktning vid Rundradion

Om bland annat det berättar Bengt Bergman i en bok som gavs ut när radion i Västnyland fyllde 50 år. Bergman var direktör för Svenska Yle åren 1981-1996.

Bergman har studerat tidningsartiklar, läst lokalhistoria och gjort intervjuer.

På alerten

Att Västnyland fick sin egen lokalradio hänger i mycket ihop med att finnas på rätt plats vid rätt tid. Men det handlar också om målmedvetet arbete för saken.

I Ekenäs ordnades en stor sångfest som Rundradions generaldirektör Hella Wuolijoki deltog i.

Ett svartvitt foto av en kvinna som heter Hella Wuolijoki.
Hella Wuolijoki. Ett svartvitt foto av en kvinna som heter Hella Wuolijoki. Bild: Ruth Träskman / Yle Kuvapalvelu Hella Wuolijoki,Yle Arkivet,Yle

Där talade Wuolijoki och landshövding Wäinö Meltti om att radion hade en ledig sändare.

Ekenäs dåvarande stadsfullmäktigeordförande, Werner E. Nordström, snappade upp beskedet om sändaren.

Nordström lät budet gå till Västra Nylands chefredaktör Frank Jernström som skrev en ledare om saken i tidningen.

Dragkampen genast i full gång

Ekenäs skulle vara bästa placeringsorten, ansåg Jernström. Hangö kunde lyssna på sändningarna från Åbo medan Karis låg för långt från skärgården.

I det här skedet blandades begreppen sändare och studio friskt med varandra, men det hindrade inte entusiasterna i Ekenäs.

Nu började lobbningen både i Karis och i Ekenäs.

Det finns en mytomspunnen berättelse om hur en delegation både från Ekenäs och från Karis samtidigt var på väg till Wuolijoki på en uppvaktning sensommaren 1946.

Två män i en radiostudio.
Rolf Wessman och Lars Nyberg 9.9.1986. Två män i en radiostudio. Bild: VN-arkiv/Lena Selén Yle,lars nyberg

Karis representerades av kommunalrådet Lars Nyberg, en radiofantast som dessutom också hade jobbat med radio.

Nybergs namn förekom i förhandsspekulationerna om vem skulle ta hand om den nya anläggningen. Då skulle Karis ha varit den naturliga placeringsorten.

Ekenäs representanter var stadsfullmäktiges ordförande Werner E. Nordström och murarmästare Arthur Löfman.

En man med en pipa.
Werner E. Nordström. En man med en pipa. Bild: VN-arkiv Ekenäs,ekenäs tryckeri

Lars Nyberg var först in genom dörren i radiohuset som då fanns vid Kaserntorget i Helsingfors.

Ekenäsdelegation kom in i huset några sekunder senare, men lyckades på något sätt genom att använda hissen hinna först fram till Wuolijoki. Nyberg syntes inte till.

En man i en radiostudio.
Lars Nyberg kände många på Rundradion. Var det därför han inte hann fram i tid till träffen med Wuolijoki? En man i en radiostudio. Bild: Yle Yle,lars nyberg

Nyberg försenade sig alltså från mötet. Varför förtäljer historien inte, men det spekuleras i att han träffade så många bekanta att han helt enkelt inte hann med.

”Ekenäs har bättre intellektuella resurser”

Nordström berättar i en intervju för Västra Nyland år 1972 att Wuolijoki blev intresserad av vad delegationen från Ekenäs hade att komma med.

Efter en längre diskussion syntes generaldirektören benägen att medge, att studion bättre skulle försvara sin plats i Ekenäs― Skriftlig rapport efter uppvaktningen

Men hon tyckte nog synd om Lars Nyberg som hon visste ville ha anläggningen till Karis.

Ekenäsdelegationens Nordström och Löfman gjorde en skriftlig rapport från uppvaktningen med Wuolijoki och andra chefer vid Rundradion.

- Emellertid framfördes från vår sida de argument, som talade för dess placering i Ekenäs, främst de intellektuella resurser vår stad bjuder på som Karis inte kan uppbringa.

- Efter en längre diskussion syntes generaldirektören benägen att medge, att studion bättre skulle försvara sin plats i Ekenäs, skrev de i rapporten efter mötet den 24 juli år 1946.

Intensiv brevväxling

Från den tiden finns bevarat en intensiv brevväxling om var den västnyländska sändaren ska finnas.

Tonen var mycket rak i breven, skriver Bengt Bergman i sin bok. Och både Ekenäs och Karis var väl medvetna om varandras förehavanden.

Man kan i längden inte fordra, att praktiskt taget varje medverkande från dessa delar skall övernatta varje gång de har något ärende till mikrofonen― Lars Nyberg argumenterar för Karis

Robert Borenius, uppvuxen i Ekenäs och med i Rundradions ledning, var en av dem som varmt talade för Ekenäs som placeringsort.

Han skriver i ett brev till Lars Nyberg bland annat att kulturlivet är på en betydligt högre nivå i Ekenäs än i Karis.

Han skriver att han ”för framtiden mera litar på Ekenäs som en svensk högborg i västra Nyland än på Karis och i det fallet hoppas jag åtminstone att Du utan vidare är med – och då ha vi ju åtminstone i ett viktigt fall samma åsikt”.

Olika argument om förbindelserna

Från Ekenäs lyfte man bland annat fram att Karis inte längre är en lika betydande järnvägsknutpunkt som tidigare.

Och att orten i framtiden kommer att förlora sin betydelse ytterligare ”så snart de planerade sammanbindningsbanorna från Helsingfors till någon station på banan Karis-Hyvinge och därifrån vidare till Salo eller Åbo kommit till stånd”.

Redan på 1940-talet var tongångarna alltså ganska lika som nu när det talas om en snabb tågförbindelse till Åbo.

En järnvägsräls.
Tågtrafiken var på tapeten redan för 70 år sedan. En järnvägsräls. Bild: Yle/Petra Thilman Räls,hangötågbana

Nyberg lyfte i sin tur fram i sina argument att förbindelserna ut på udden inte är lika bra som till Karis.

- Man kan i längden inte fordra, att praktiskt taget varje medverkande från dessa delar skall övernatta varje gång de har något ärende till mikrofonen. Däremot kan Ekenäs med största lätthet medverka i en studio i Karis.

Snabba ryck

Men till slut blev det Ekenäs stad och Rundradion som slöt avtal om en sändare i Ekenäs.

Redan i december år 1946 var sändaren på plats. Den fanns på en 30 meter hög trämast vid vattentornet på Kvarnbacken.

I maj år 1947 blev det klart att den tidigare biografen vid Långgatan 13 skulle bli radiostudio.

En gammal tidningsartikel.
Västra Nylands första sida den 19.10.1947. Det var den dagen Radio Västnyland körde igång i det här huset vid Långgatan. En gammal tidningsartikel. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

Uppdraget var att skapa en timme program varje söndag med paus under sommaren.

Dessutom skulle man bidra med programnummer som Helsingfors beställer från Ekenäs.

Längst borta till vänster, ofta ytterom den sista angivna station, finns Ekenäs på mellanvågen. Ställ in apparaten på 200 meter. Skulle det ändå inte höras går det att korrigera med en liten kondensator, som man får hos en radioreparatör eller en firma― Goda råd i Västra Nyland inför sändningspremiären

Det skapades också en programnämnd som i ”sista hand bär ansvaret för ortens så kallade lokalprogram”.

Chefredaktören för Västra Nyland Frank Jernström var tänkt som programchef i Ekenäs, men tackade nej.

Jernström blev i stället ordförande för programnämnden.

Allan Schulman blev utsedd till första programchef.

Dagen D

De historiska orden ”Giv akt, här Ekenäs”, yttrades av Gunvor Nordström. Hon var fru till Werner E. Nordström som hårt hade lobbat för en radioetablering i Ekenäs.

En kvinna som heter Gunvor Nordström.
Gunvor Nordström. En kvinna som heter Gunvor Nordström. Bild: Bror Brandt \ Yle Kuvapalvelu Yle,yle västnyland

Herr Nordström själv höll ett invigningstal. På programmet var också dikter med västnyländska motiv, Ekenäs manskör sjöng fyra sånger.

Ett gammalt tidningsurklipp.
Västra Nyland 19.10.1947. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

I studion fanns också publik på plats som lyssnade. Det var representanter för Rundradion, stadsstyrelse och stadsfullmäktige som hade bänkat sig i studion.

"Vanliga" människor inbjudna

I en artikel i Västra Nyland sägs att redaktör Erik Lannert också hade ”lurat” fyra representanter för radiolyssnarna till Ekenäsradion.

De fyra var gymnastiklärarinnan Gerda Lindholm, fröken Kathy Holmberg, urmakaren Johannes Roos och radioreparatören Cyril Frisk.

En gammal tidningsartikel.
Saxat ur Västra Nyland 19.10.1947 visar att ungdomen föredrog modernare musik i radion. En gammal tidningsartikel. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

Den sista kvarten i programmet var ägnad åt humor. Det blev en kabaré med visor och lokala aktualiteter.

Klick och Klack kallades programmet.

Ett gammalt tidningsurklipp.
"Klick och Klack" övar inför premiären. Birgit Fagerlund och Olav Åkerberg. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

I Västra Nyland skrevs inför det första programmet att ”det lär förekomma en del elakheter i programmet och därför är det ju förståeligt att skribenterna uppträder under pseudonym”.

Prövar sig fram

I Västra Nyland den 19.10.1947 berättar programchefen Allan Schulman om hur programmet under den första hösten ska se ut.

En man.
Allan Schulman. En man. Bild: Yle Allan Schulman

Mycket handlar om att pröva sig fram och Schulman efterlyser respons från allmänheten.

Till stor del måste man ju betrakta de program som kommer att sändas ut under höstens lopp som experimentartade och det är programnämndens förhoppning att den effektivt skall kunna utnyttja de erfarenheter dessa experiment ger och på så sätt successivt kunna höja standarden på programmen― Allan Schulman - programchef
.

Allmänt kan sägas att bland annat kultur så som teater, musik och revyer stod på agendan. Också religiöst program och faktabaserat material fanns med.

Yngre och äldre lyssnare skulle få önska musik. Dragsvik garnisons hornorkester uppfyller de äldre lyssnarnas önskemål medan en swingorkester spelar ”nästan allt de unga önskar”, lovade Schulman i tidningen.

Målet var i alla fall en levande och underhållande radio, förstår man av Schulmans text.

I övrigt är det meningen att i stor utsträckning utbyta ofta torra föredrag mot diskussioner. Sålunda blir det meningsutbyten i frågor som rör jordbruk och idrott och strax före valen släpper radion fram representanter för Ekenäs politiska ungdomsorganisationer för att diskutera kommunala spörsmål.― Allan Schulman



Källor:

  • Västra Nyland 19.10.1947
  • Boken ”I bygdens tjänst – Radio Västnyland 50 år” av Bengt Bergman.


Ett stort tack till Västra Nyland och fotografen Vidar Lindqvist för fotografier och tidningsurklipp.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland