Hoppa till huvudinnehåll

NTM-centralen kritisk till planen för Marsudden i Sjundeå i nuvarande form - vill ha helhetslösning

En gul tröja vid ett husbygge.
Det är meningen att man ska kunna bygga småhus i området. En gul tröja vid ett husbygge. Bild: Yle/Jonas Blomqvist byggplats,byggnadsbranschen

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM) vill att Sjundeå sätter in Marsudden i en större helhet.

Men Sjundeå tycker det räcker med en ändring i delgeneralplanen för Marsudden så att åtta småhustomter ska bli verklighet.

Det var Sjundeå som år 2009 föreslog att man ändrar delgeneralplanen för sydöstra Sjundeå, senare södra Sjundeå, för ett område på Marsudden.

År 2012 tyckte ändå kommunen, efter utlåtande från bland annat NTM-centralen, att man ska se på en större helhet först.

Men år 2015 lades också de planerna lades på is.

Tillbaka på ruta ett

Nu har planen för bara Marsudden igen fått ny aktualitet och kommunen är tillbaka på ruta ett.

Tanken är nu att bara ändra på generalplanen för just bara Marsudden.

Utkastet till ändring av generalplanen var framme till påseende under juli och augusti.

Målet är att planen ska kunna godkännas i december.

Bygger kommunalteknik

Sjundeå bygger kommunalteknik till kabelfabriken i Pickala. De rören går över Marsudden och då skulle det vara bra att ha planer klara för området, säger tekniska nämndens ordförande Rabbe Dahlqvist (SFP).

- Vi kunde få mera ekonomi i dragningen om det fanns tomter på Marsudden, säger han.

Rabbe Dahlqvist
Rabbe Dahlqvist. Rabbe Dahlqvist Bild: Yle/Maria Wasström rabbe dahlqvist

Området ägs av Nokia och Sjundeå kommun och bolaget har slutit ett markanvändningsavtal om att planlägga området på Marsudden som ett småhusområde.

Enligt avtalet får kommunen tre av de åtta tomterna i sin ägo och dessutom några mindre markområden.

Byggrätt flyttar från skog nära havet

Planläggningsområdet är cirka 16 hektar stort och ligger omkring elva kilometer söderut från kommuncentret.

Marsudden ligger i den skyddade Pickalavikens norra del. Området som planeras ligger på Marsuddens östra del. Det är obebyggt och består främsta av ekonomiskog.

En karta.
Den röda cirkeln visar var de åtta tomterna skulle komma. De delas upp i två områden så att det på den ena platsen finns tre tomter och på den andra fem. En karta. Bild: Google kartor,Sjundeå,planläggning,Generalplan,Marsudden

Området angränsar till havet, ekonomiskog och byggda bostadsfastigheter. På norra sidan finns stamväg 51.

Markägaren Nokia har omkring området 14 byggrätter på olika håll i skogen och de byggrätterna flyttas nu till Marsudden och blir åtta tomter. I stället blir skogen ett mera enhetligt område.

Naturen

I praktiken fördelar sig de åtta tomterna på två bostadsområden. Området omkring betecknas som skogsbruksområden med miljövärden.

Det bildas ett kommunalt rekreationsområde mellan bostadsområdena inne i Klovviken.

Stränderna förblir fria. Det bildas ett 40 meter långt område mellan stranden och de tomter som är närmast havet.

En del av havsområdet utanför är naturskyddsområde.

Byggplatserna är mellan 3 100 och 4 600 kvadratmeter stora. Hur mycket byggrätt man har på tomterna bestäms av kommunens byggnadsordning.

NTM-centralen

Nylands NTM-central håller fast vid sin åsikt om att det inte är bra att bara planera ett litet område som Marsudden nu är.

I stället borde man se på hela delgeneralplanen för södra Sjundeå och göra Marsudden till en del av den helheten.

Det är det rätta sättet att se på nya planer för samhällsbygge och de mål kommunen har för sin markanvändning, heter det i ett färskt uttalande från centralen.

På det sättet försäkrar man sig också om att alla markägare behandlas likvärdigt.

NTM-centralen upplever också att generalplanen inte uppfyller de krav som ställs i markanvändnings- och bygglagen.

De lagparagrafer NTM-centralen hänvisar till

NTM-centralen anser att generalplanen inte uppfyller de krav som ställs i två lagparagrafer i markanvändnings- och bygglagen.

39 §

Krav på generalplanens innehåll

När en generalplan utarbetas skall landskapsplanen beaktas på det sätt som bestäms ovan.

När en generalplan utarbetas skall beaktas

1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar,

2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas,

3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas,

4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ända målsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt,

5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö,

6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv,

7) att miljöolägenheterna minskas,

8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt

9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation.

De omständigheter som avses i 2 mom. skall utredas och beaktas i den omfattning som styrmålet för generalplanen och generalplanens noggrannhet förutsätter.

Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter.

73 §

Särskilda krav på innehållet i en general- och detaljplan som gäller fritidsbebyggelse på strandområden

När en generalplan eller detaljplan (stranddetaljplan) utarbetas för att i huvudsak reglera fritidsbebyggelse på ett strandområde, skall det utöver vad som i övrigt bestäms om general- eller detaljplaner ses till att

1) det planerade byggandet och annan markanvändning lämpar sig för strandlandskapet och omgivningen i övrigt,

2) naturvård, landskapsvärden, rekreationsbehov, vattenvård och vatten och avlopp samt vattnens, terrängens och naturens särdrag beaktas även i övrigt, samt att

3) det kvarstår ett tillräckligt stort sammanhängande obebyggt område på strandområdena.

När en plan utarbetas för ett område som inbegriper ett befintligt byområde, tillämpas inte det som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten inom byområdet, under förutsättning att det beaktas att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. (21.4.2017/230)

Angående stranddetaljplaner gäller i övrigt vad som bestäms om detaljplaner. Vad som i 60 § bestäms om bedömning av detaljplaners aktualitet gäller dock inte stranddetaljplaner.

Källa: markanvändnings- och bygglagen

NTM-centralen påtalar också att landskapsplanen inte beaktas, att man inte beaktar att området ligger från service, att planen är överdimensionerad och att man inte beaktar naturvärden tillräckligt.

Tekniska nämndens ordförande Rabbe Dahlqvist tycker för sin del att då det bara handlar om åtta tomter så är det inte så farligt att de ligger en bit från kommunens centrum.

- Det är ju en annan sak när man planerar ett kvarter för boende i Helsingfors. Då kan det röra sig om 6 000 invånare. Här handlar det bara om åtta tomter, säger han.

"Sjundeå har klart för sig hur det ska se ut"

Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa tar NTM-centralens utlåtande med ro.

- Jag ser inget stort problem i detta.

Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa
Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa. Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa Bild: Yle/Börje Broberg sjundeå kommundirektör

Han säger att kommunen vet och har en vision om hur man vill ha det i områdena kring Marsudden, men att man inte just nu behöver göra upp de planera.

- Vi vet redan vad vi vill göra. Planerna för Marsudden står inte i strid med de planerna för de övriga områdena i södra Sjundeå. Men NTM-centralen känner ju inte till vår helhetsvision, säger Isotupa.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland