Hoppa till huvudinnehåll

Vasa skrämde skarvar - grannarna lämnade in besvär

skarv
Arkivbild. skarv Bild: Yle/Andy Ödman skarvar

Skarvarna som skrämdes bort från Södra stadsfjärden i Vasa är inte samma skarvar som i sommar dykt upp längs den österbottniska kusten. Det hävdar Vasa stad i ett utlåtande till Vasa förvaltningsdomstol.

Det handlar om huruvida Vasa förvaltningsdomstol ska behandla de besvär mot skrämmandet av skarvarna i Södra stadsfjärden som lämnats in av stads- och kommunstyrelserna i Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm och Närpes.

Närings-, trafik- och miljöcentralen anser att besvären inte behöver prövas. NTM-centralen anser att kommunerna i fråga inte har besvärsrätt. Den uppfattningen delas av Vasa stad, som i sitt bemötande för fram hur lyckad åtgärd skrämmandet av skarvarana från Södra stadsfjärden var - skarvarna lämnade Metgrund helt och hållet.

Samband svårt att påvisa

Kommunerna som lämnat in besvär hävdar att det finns ett samband mellan skarvarna som skrämdes iväg från Södra stadsfjärden och den här sommarens stora förekomster av skarv på områden där det tidigare inte funnits skarvkolonier.

Enligt NTM-centralen går det inte att påvisa ett sådant samband.

- Vi vet ju att det förekommit mer skarv längs den österbottniska kusten den här sommaren, säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.

Sommaren 2016 fick Kasaböle delägarlag i Sastmola tillstånd att skrämma skarvar. I samma veva växte skarvkolonierna i Södra stadsfjärden i Vasa och i Pjelaxfjärden i Närpes. Den här sommaren har skrämselåtgärderna fortsatt i Sastmola, samtidigt som motsvarande åtgärder vidtagits i Vasa. Skarvkolonin i Pjelax har under somamren 2017 vuxit ytterligare.

Efterlyser effektivare metoder

Utöver det har skarvkolonierna utanför Kantlax och Monå i Nykarleby vuxit, samtidigt som man på många andra håll längs den österbottniska kusten påträffat allt mer skarv, om än inte nya kolonier.

- Vi motsätter oss inte Vasas strävan att minska på antalet skarvar, säger stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby.

Däremot önskar han effektivare åtgärder mot skarven, t.ex. äggprickning.

Vad gäller rätten för staden att besvära sig i det här ärendet hänvisar Gösta Willman till att stadsstyrelsen har rätt att agera i frågor som berör kommuninvånarnas välbefinnande.

I Korsholm gör kommundirektör Rurik Ahlberg en jämförelse med miljölov för vattendrag.

- I sådana frågor är det självklart att höra grannar och grannkommuner, det här ärendet är direkt jämförbart, säger Ahlberg.

Vasa förvaltningsdomstol vill ha in kommunernas svar på NTM-centralens och Vasa stads utlåtanden senast på onsdag den 18.10.

Inför nästa sommar borde ändå byråkratins kvarnar kunna mala snabbare eftersom den regionala handlingsplanen för skarven då kan ligga till grund för vilka åtgärder som kan vidtas mot skarven.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten