Hoppa till huvudinnehåll

Först sändes en timme radio i veckan, nu publiceras nyheter på webben - milstolpar från Radio Västnylands 70 år

En man och en kvinna i en radiostudio.
Första sändningen av programmet Västnyländsk journal i Radio Västnyland 1.3.1973 med Rolf Wessman och Maja Karlsson i studion. Journalen var ett nyhetsprogram på 15 minuter varje vardagskväll. Före 1973 hade man bara sänt en timme allmänt lokalprogram. En man och en kvinna i en radiostudio. Bild: Harry Holmström Ekenäs,radio,radiojournalistik,Yle,Raseborg,nyheter,lokalradio,västnyländska nyheter

Nytt studiohus, ny teknik och nya utmaningar. Mycket har hänt på Radio Västnyland sedan starten 19 oktober 1947.

År 1947 startar den västnyländska regionalradion i Ekenäs i en tidigare biograf på Långgatan.

Ett hus vid en gata.
Radions första lokal fotograferad 18.10.1964. Ett hus vid en gata. Bild: Kerttu Forsman \ Yle Arkiv Yle,yle västnyland

Man sänder en timme varje söndag utom om somrarna då det är paus.

Allan Schulman är den första deltidsanställda programchefen. Han slutar år 1950.

En äldre man.
Allan Schulman fotograferad 10.8.1985. En äldre man. Bild: VN-arkiv/Peter Johansson Allan Schulman

Schulman hade sedan en framgångsrik karriär i Sverige inom tv och radio i egenskap av producent. Bland annat var han producent för det populära programmet Hylands hörna.

År 1950 blir Henrik Cederlöf deltidsanställd programchef. Han hade jobbat som journalist vid Västra Nyland sedan år 1948, men också medverkat i programmen.

Två män i en radiostudio.
Henrik Cederlöf till vänster i bild tillsammans med ljudtekniker Johannes Virta. Fotot är från 1965. Två män i en radiostudio. Bild: Kerttu Forsman/Yle Kuvapalvelu Yle,Ekenäs,Henrik Cederlöf,yle västnyland

Han var chef ända till 1968. Tidvis under sina 18 år vikarierades han av Sten-Olof Westman och Bengt Bergman.

I skarven mellan Cederlöf och följande chef Rolf Wessman sköts chefsuppgifterna av läraren Börje Borg.

År 1954 blir radiohörbarheten bättre med en modern UKV-sändare, ultrakortvågssändare.

Ett torn med en mast i toppen.
UKV-sändaren högst upp på tornet. Ett torn med en mast i toppen. Bild: Bror Brandt Yle

Här kan du läsa mer om hörbarheten och UKV

Det visade sig snart efter starten 19 oktober 1947 vara problem med hörbarheten på många håll i Västnyland.

I Hangö och Karis satte man upp så kallade hjälpsändare för att förbättra hörbarheten.

Försöket avbröts i början av 1952 för det blev för dyrt och det uppstod tekniska problem.

UKV kommer

Istället började programnämnden för Radio Västnyland lobba för att få en ny typ av sändare som Rundradion skulle börja experimentera med. Det var en UKV-sändare eller en ultrakortvågssändare.

Tre män står omkring en uppslagen bok.
Invigning av UKV-sändaren i Ekenäs år 1.10.1954. Mannen som skriver sitt namn i gästbokgen är sannolikt Yles tekniska chef Paavo Velander. Till vänster chefen för Yles svenska verksamhet Ragnar Ölander och Ekenäs stadsfullmäktiges ordförande Sven Högström. Tre män står omkring en uppslagen bok. Ekenäs,radio,radiojournalistik,Yle,Raseborg,radiohistoria,historia,1954,Sven Högström,UKv-sändare

Ekenäs fick sin sändare år 1954 och den gjorde sändningarna billigare. Första UKV-sändningen var den 5 september samma år.

Ett gammalt tidningsurklipp.
Västra Nyland rapporterar om UKV-sändaren den 15.9.1954. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

Radions spridningsområde med den nya tekniken sträckte sig från Kyrkslätt i öster till Hitis och Kimito i väster.

Uppklädda personer sitter på stolrader.
UKV-sändaren invigs den 1 oktober 1954. På första raden från vänster överste C.G. Palmgren och direktör Ragnar Ölander. På andra raden från höger Werner E. Nordström, Gunvor Nordström, Robert Borenius, Onni Toivonen, kommunalrådet Ruben Nyberg från Karis landskommun samt kommunalrådet K-W Holmström från Ekenäs landskommun. Uppklädda personer sitter på stolrader. Bild: Bror Brant \ Yle Kuvapalvelu Yle,UKV

Fortsatta problem

Men problemen med hörbarheten var inte över med UKV. Bland annat på 1970-talet klagades det på att UKV-sändningarna från Ekenäs inte hördes i Ingå och Sjundeå.

Istället hänvisades man till sändaren i Stensvik i Esbo, men den sände inte regionalt program från Västnyland.

Det lobbades flitigt från västnyländskt håll för att få bättre hörbarhet.

Ett gammalt tidningsurklipp.
En artikel från 1988 om att mäta hörbarheten. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

1988 togs masten i Fiskars i bruk för radio. Det gjorde koordineringen i etern enklare, men det fanns fortfarande problem med hörbarheten i de östra delarna av Västnyland.

Nytt nät

I början av 1990-talet började man bygga ut ett finlandssvenskt regionalt radionät.

På så sätt skulle de finlandssvenska regionerna kunna bli helt självförsörjande när det gäller sändarteknik .

Det gav frihet att sända när man ville.

Regionerna utnyttjade möjligheterna så långt personalresurserna bara räckte till.

År 1997 tog den möjligheten ändå slut då de två finlandssvenska kanalerna Radio Vega och Radio X3M lanserades. Då integrerades det lokala radioutbudet i Vegas sändning via så kallade fönstertider.

År 1960 byggs en tv-mast på åsen i Horsbäck, Raseborg, invid landsvägen och ger Karis- och Ekenäsborna en bättre tv-bild.

En man justerar radio- och teveteknik.
Johannes Virta var Radio Västnylands första heltidsanställda tekniker och började jobba år 1954. Han skötte både sändare och teknik. Till de krävande uppgifterna hörde att klättra upp i den 70 meter höga Raseborgsmasten och byta ut signalljusen i mastens topp. Bilden är från år 1969. En man justerar radio- och teveteknik. Bild: Bror Brandt Yle,Johannes Virta

Här kan du läsa mer om tv-sändningarna och en skandal kring dem

Redan år 1960 byggdes det en tv-mast på åsen i Raseborg invid landsvägen.

En radiomast
Raseborgsmasten fotad 1969. En radiomast Bild: Bror Brandt Yle,mast

Radien var ändå bara 25 kilometer, men provsändningarna gav Karis- och Ekenäsborna bättre tv-bild.

Skandal

På juldagen år 1969 inträffade en skandal där den lokala tv-masten var inblandad.

Ett program sändes av misstag över Raseborgssändaren. De som såg programmet ansåg att det var sedlighetsstörande, skriver Bergman i en historik inför Radio Västnylands 50-årsjubileum.

Det tvistades om det var pornografi eller inte.

Ett gammalt tidningsurklipp.
Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningsurklipp

Rundradion ansåg för sin del att det höll sig inom gränserna.

Bandet hade gjorts av unga medarbetare i en studio i Helsingfors och var ett övningsarbete.

Kunde ha gått på tok

År 1971 stängdes tv-sändaren i Raseborg. I stället betjänades Västnyland av den nya stationen i Stensvik i Esbo.

När själva tv-antennen skulle monteras ner år 1972 höll det på att gå på tok: antennen föll ner från en helikopter.

En helikopter tappar en antenn.
Helikoptern tappar tv-antennen. En helikopter tappar en antenn. Bild: Yle Arkiv Helikopterolycka,helikoptrar,antenner,Raseborg,Ekenäs,Yle,lokalradio,Radiomast,tv-antenn

Till all lycka skadades ingen och det uppstod inte heller materiella skador.

Fiskarsmasten och egen tv-produktion

År 1990 togs masten i Fiskars i bruk också för tv-sändningarna.

När vi nu skriver år 2017 i almanackan är det ett faktum att det både filmas och klipps tv-inslag på redaktionen i Ekenäs.

Men när det på 1980-talet lobbades flitigt för att Ekenäs skulle få lätt videoutrustning var svaret nej.

Ekenäs låg för nära Böle för att man skulle satsa på dyr tv-teknik.

Om det fanns behov av tv-teknik sköttes det av en bil med teknik ombord.

År 1964 byggs studion om. I Ekenäs finns nu en god musikstudio, ett modernt kontrollbord och specialapparater. Redaktionen i Ekenäs är den enda av 20 lokalredaktioner med eget hus.

En radiostudio.
Bilden är från år 1965 och visar den nya musikstudion. En radiostudio. Bild: Kerttu Forsman \ Yle Bildtjänst studior,Yle,Ekenäs,yle västnyland
En radiostudio.
Den här bilden är också från år 1965 och visar den nya talstudion. En radiostudio. Bild: Kerttu Forsman \ Yle Bildtjänst studior,Yle,Ekenäs,yle västnyland

Här kan du läsa mer om hur studion moderniserades år 1964

Radio Västnyland inledde sina sändningar i regionen den 19 oktober år 1947 i en ombyggd biograflokal på Långgatan 13 i Ekenäs.

I studion gjordes mycket mera än bara lokalradio.

Redan från början år 1947 var det klart att det från Ekenäs också skulle produceras ”programnummer som programledningen i Helsingfors till äventyrs beställer därifrån”.

Johannes Virta.
Tekniker Johannes Virta. Johannes Virta. Bild: Bror Brandt radioteknik,Yle,yle västnyland i ekenäs

Statistik från åren visar att antalet inslag både lokalt och på riksnivå ökade.

Ingen bra lokal

I studiohuset fanns också till en början en skolklass, men år 1953 flyttade klassen ut då en ny folkskola vid Höijersvägen stod klar.

Men studion var långt ifrån idealisk att jobba i och man önskade bygga om studion.

Det fanns ritningar och en första budgetering redan i mitten av 1950-talet.

Men det var först den 18 oktober 1964 invigningsfesten hölls, nästan på dagen 17 år efter regionradions start.

Ett antal personer vid ett middagsbord. En man håller tal. Mannen heter Sven Högström.
Festmiddagen med anledning av invigningen av den nya studion i Ekenäs 1964. Mannen som håller tal är Ekenäs stads representant Sven Högström. I förgrunden Maj-Britt Paro från Yle och Västra Nylands chefredaktör Frank Jernström. Till höger om Sven Högström syns även Christoffer Schildt, chef för svenska verksamheten på Yle. Ett antal personer vid ett middagsbord. En man håller tal. Mannen heter Sven Högström. Bild: Yle Arkiv Ekenäs,radio,radiojournalistik,Yle,Raseborg,1964,Christoffer Schildt,radiohistoria,historia,lokalradio,Sven Högström,Radio Västnyland

Toppmodern

Rundradion var själv stolt över den nya studion och skrev i ett pressmeddelande att radion i Ekenäs var den enda som kunde arbeta i eget hus av landets 20 lokalstudior.

I Ekenäs fanns nu en god musikstudio, ett modernt kontrollbord och specialapparater.

"Studion är ur de flesta synpunkter den bästa i landet just nu", hette det i pressmeddelandet.

Henrik Cederlöf, som hade efterföljt den första programchefen Allan Schulman år 1950, påminde om att det egentligen var fel att tala om Ekenäsradion. Studion i Ekenäs sände regionalt program.

Men benämningen Ekenäsradion lever fortfarande starkt kvar i folkmun, även år 2017, 70 år senare.

År 1964 startar också det populära underhållningsprogrammet Backspegeln. Det sänds ända till slutet av 1980-talet.

En grupp människor musicerar.
Många människor var med i Backspegelproduktionen. Från vänster: Paul Bruun, Olle Sevon, Dick Granroth, Börje Gröning, Kurre Westerholm, Kaj Rehnberg, Henry Wiberg, Gudrun Hinds, Micke Berg, Henrik Ranta, Stina Österberg, Kurre Österberg, Sonja Westerlund/Isaksson. En grupp människor musicerar. Bild: VN-arkiv Yle,revyer,Backspegeln

Det är ett program som med hjälp av humor resonerar kring aktuella frågor i bygden. Språket är färgrant och dialektalt.

En grupp människor vid ett piano.
Tyvärr har alla namn på bilden inte noterats vid arkiveringen, men från vänster åtminstone Carola Rosenqvist, Kurre Österberg, Stina Österberg, Ralf Sevon, Sonja Isaksson, Sven Rosström, Micke Berg, Kaj Rehnberg, Rolf Westerlund. Börje Gröning (piano). En grupp människor vid ett piano. Bild: VN-arkiv Yle,revyer,Backspegeln

Radioprogrammet ynglar också av sig till en tv-serie ”Kryddhultaborna”.

De är så rysligt trevliga, att fast man ligger i en sjukhussäng och värker och är sjuk, glömmer man allt och får sig flera hjärtliga skratt― Lyssnarrespons på programmet Backspegeln återgett i Bengt Bergmans bok som gavs ut med anledning av Radio Västnylands 50-årsjubileum

År 1969 får Radio Västnyland för första gången en heltidsanställd programchef. De tidigare jobbade bara deltid. Det blir Rolf Wessman som trivs i huset fram till 2003.

Här kan du läsa om hur Rolf Wessman bland annat kämpade för att också andra än etablerade partier skulle få delta i kommunalvalsdebatter

Under Rolf Wessmans långa chefskarriär vid Radio Västnyland hann han gå i en och annan kamp både för resurser till redaktionen och för journalistikens skull.

Wessman aktiverade bland annat ledarna i Västnyland för att i början av 1970-talet lobba för att ha kvar en egen UKV-sändare i regionen.

Sändaren var viktig eftersom man då friare kunde sända den tid man ville.

Kommunalvalsdebatt för alla

Vid kommunalvalet år 1972 skulle Radio Västnyland bjuda in till valdebatt.

Också de grupperingar som inte var partibundna skulle få komma med.

Men där blev det stopp, berättar Bengt Bergman i sin bok om Radio Västnylands 50 första år.

Bild av pärmen till boken I bygdens tjänst - Radio Västnyland 50 år av Bengt Bergman.
Historiken "I bygdens tjänst - Radio Västnyland 50 år" av Bengt Bergman utkom år 1997, Bild av pärmen till boken I bygdens tjänst - Radio Västnyland 50 år av Bengt Bergman. Bild: Yle Bengt Bergman,radiohistoria,radio,lokalradio,Ekenäs,Raseborg,Yle,historia,ylehistoria

Rundradions jurister slog fast att bara partier som fanns i partiregistret fick vara med.

Både programchef Wessman och den västnyländska programnämnden vägrade gå med på det.

Sände musik istället

Wessman hänvisade då till en paragraf i sitt avtal. Enligt paragrafen har en journalist har rätt att vägra utföra ett uppdrag om det upplevs förnedrande.

Det blir förnedrande att medverka om lyssnaren upplever att programledaren kränker den kommunala demokratin, ansåg Wessman.

En man och en skrivmaskin. Mannen heter Rolf Wessman.
Rolf Wessman En man och en skrivmaskin. Mannen heter Rolf Wessman. Bild: Yle Arkiv Ekenäs,radio,radiojournalistik,Yle,Raseborg,rolf wessman

Från Rundradions ledning försökte man du anställa en frilansjournalist för att sköta uppdraget, men leden höll och det blev ingen debatt.

Istället för de två debatterna spelades det musik i två timmar istället. Den första sången började med orden ”Varför skola människor strida …”.

JK var också inblandad

I god tid inför följande kommunalval vände man sig till justitiekanslern för att få ett svar på frågan.

Justitiekanslern konstaterade å sin sida att det var en intern fråga för Rundradion.

År 1976 kunde ändå ytterligare fajter undvikas eftersom inga så kallade vilda listor ställde upp i valet.

År 1972 börjar de finska regionala sändningarna från Ekenäs.

Tommy Taberman från Karis var den första fastanställda medarbetaren på finska.

Tommy Tabermann
Tommy Taberman. Tommy Tabermann Bild: YLE/Malin Lindholm tommy

Under årens lopp flyttade tyngdpunkten för den finskspråkiga verksamheten till Lojo.

Två män i en radiostudio.
Den finska redaktören Reijo Suojanen och studiochefen Gösta Sjöholm 20.5.1991. Två män i en radiostudio. Bild: VN-arkiv/Kaj Pettersson Yle,Gösta Sjöholm

Nu bevakas den finska regionala verksamheten i Västnyland centralt inom ramen för Yle Helsinki.

År 1973 börjar Radio Västnyland sända nyheter, Västnyländsk journal, fem dagar i veckan. Det är ett 15 minuter långt program på eftermiddagarna.

Ett gammalt tidningsurklipp.
Västra Nyland noterade att journalen firade tio år. Västra Nyland 1.3.1983. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

Söndagstimmen i radion flyttades till förmiddagen, men det föll inte i god jord bland dem som var kyrksamma. Sändningstiden krockade med gudstjänsttiden.

Tre år senare flyttades söndagstiden till tidigare på söndagsmorgonen.

En man talar i telefon. Mannen heter Tomy Karlsson.
Tomy Karlsson hörde till dem som bevakade många sportevenemang för Radio Västnyland. En man talar i telefon. Mannen heter Tomy Karlsson. Bild: Yle Arkiv Ekenäs,radio,radiojournalistik,Yle,Raseborg,byggande,tomy karlsson

Pressen flög - radion använde kikare. Läs om ekonomiska utmaningar.

Rundradions budget och ekonomi har också varit på tapeten i flera repriser under alla år.

Jag tycker inte att vi var programpolitiskt bundna av Helsingfors. Men vi ville ha mera av allt, programtid, teknik och pengar. Därvidlag blev vi inte alls bönhörda som vi önskade.― Henrik Cederlöf - programchef på deltid under 18 år vid Radio Västnyland (1950-1968)

Då Rundradion satsade på UKV-sändare blev hörbarheten bättre.

Men satsningarna i den nya tekniken krävde pengar. Det innebar att det blev mindre pengar kvar för att göra program.

Fortfarande uppmanades redaktionerna att sända direkt heller än att banda.

Inspelningar bör i största möjliga utsträckning undvikas. Giltigt skäl bör finnas för varje inspelning.― Cirkulärbrev inom Yle vid årsskiftet 1954-1955

I början av 1970-talet förlängdes sommarpausen för de lokala sändningarna med september och maj. Det betyder att det bara sändes lokalt en timme i veckan under sju månader av året.

Radion använde kikare – pressen flög

Redaktör Kenneth Gröndahl skrev ett brev till regionalchefen Pontus Nordling om praktiska problem som uppstår på grund av brist på pengar.

Han berättar om hur svårt det var att bevaka en allvarlig båtolycka utanför Hangö år 1978.

Motorbåten Viikinki förliste och tio personer dog.

Jag löste problemet genom att dagligen sitta uppe i Hangö vattentorn med kikare― Kenneth Gröndahl

Gröndahl som var stationerad i Ekenäs skulle bevaka olyckan för teve och radio. Men bristen på pengar gjorde bevakningen svår.

Fyra personer kring en radiobandspelare. De heter Rolf Wessman, Dorrit Krook, Kenneth Gröndahl och Carl-Henrik "Cucke" Ekström.
Rolf Wessman, Dorrit Krook, Kenneth Gröndahl och Carl-Henrik Ekström september 1977. Fyra personer kring en radiobandspelare. De heter Rolf Wessman, Dorrit Krook, Kenneth Gröndahl och Carl-Henrik "Cucke" Ekström. Bild: Harry Holmström Yle,journalister,journalistik,journalist,radiojournalister,radiojournalistik,Ekenäs,Raseborg,Yle Arkivet,Carl-Henrik Ekström

Det fanns inte pengar för att hyra en båt.

Pressen följde med bärgningen som tog 12 dagar via båtar, helikopter och flyg.

I brevet till chefen berättar Gröndahl om vilka knep han tvingades ta till.

- Jag löste problemet genom att dagligen sitta uppe i Hangö vattentorn med kikare och speja ut till havs medan nöjda tidningsfotografer flög omkring i flygplan eller skvalpade i båtar.

År 1983 får Radio Västnyland ett nytt studiohus som byggs helt och hållet för radions behov. Stadsfullmäktige i Ekenäs tvekar först, men godkänner sedan med klar marginal att staden finansierar nybygget.

Arkitekturen väcker också en del debatt.

En man håller en tavla medan en grupp människor står och ser på.
Rolf Wessman får ta emot en tavla målad av Lasse Malmlund vid invigningen av det nya huset. Det är Ylecheferna Pekka Silvola och Bengt Bergman som överräcker presenten till radions nya hus. En man håller en tavla medan en grupp människor står och ser på. Bild: Kalevi Rytkölä / Yle Kuvapalvelu Pekka Silvola,Yle,Bengt Bergman,yle västnyland
en grupp människor under en ek.
Redaktionen fotograferad i juni 1983 under den flera hundra år gamla eken. Från vänster Reijo Suojanen, Gungerd Wikholm, Carola Turunen, Gösta Sjöholm, Kerstin Grönvall, Raija Tuomala, Bo-Erik Ekholm, Lena Bergman, Carl-Henrik Ekström, Ulla Rosenberg, Jan Lindroos och Rolf Wessman. en grupp människor under en ek. Bild: Håkan Sandblom \ Yle Arkiv Gungerd Wikholm,Ulla Rosenberg

Yle Västnyland verkar fortfarande år 2017 i fastigheten, men hyr inte längre hela huset.

Raseborgs stads ekonomiavdelning finns nu i en del av övre våningen av huset som alltså specialbyggdes för lokalradions skull.

Läs om hur det gick till när radiohuset byggdes år 1983

År 1974 började man förbereda en ny ombyggnad av studion vid Långgatan.

Redaktionen hade vuxit och flyttade in en hyresvåning intill studion och hade det väldigt trångt.

Man sneglade bland annat på Föreningsgårdens festsal som hade fin akustik.

Också Ekenäs sparbanks nybygge lyftes fram som en möjlighet.

Nybyggnad bäst

Till sist föreslog stadsstyrelsen ändå ett nybygge på 840 kvadratmeter som staden skulle bygga och sedan hyra ut till Rundradion.

Rundradion skulle stå för de tekniska installationerna.

Ritningarna godkändes i stadsfullmäktige, men helt utan problem var processen inte.

Ett gammalt tidningsurklipp.
Västra Nyland rapporterar 1.5.1981 om fullmäktedebatten. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

En del ledamöter tyckte det var problematiskt att staden bygger för ett storbolag.

Dessutom gjordes byggnaden med minsta möjliga marginal så liten att det inte behövdes ett befolkningsskydd.

Till sist godkände fullmäktige ändå bygget med klarar siffror 31 för, 2 mot och 2 blanka röster.

Ekenäs ville ha kvar radion och Karis signalerade att man nog tar emot radion om Ekenäs inte fixar ny lokal.

I början av mars år 1983 kunde redaktionen flytta in.

En orkester.
Huset invigdes under festliga former. Bland annat spelade en orkester som bestod av redaktörer från den finska nyländska lokalredaktionen. Orkestern kallades "Djavos heppes". En orkester. Bild: Kalevi Rytkölä \ Yle Kuvapalvelu. Yle,orkester,yle västnyland
Ett gammalt tidningsurklipp.
Radio Västnylands söndagstablå för 20.2.1981. Ett gammalt tidningsurklipp. Bild: Västra Nylands tidningsarkiv / Foto: Patrik Rosström Västra Nyland (tidning),tidningar,tidningsurklipp

År 1985 börjar Radio Västnyland sända eftermiddagsmagasinet Emma fem dagar i veckan.

Tre män i en radiostudio.
Tomy Karlsson, Rolf Wessman och Jan Lindroos 18.9.1985. Tre män i en radiostudio. Bild: VN-arkiv/Lelita Selenius Yle,jan lindroos

Det innehåller nyheter, men också bland annat musik, intervjuer, väder, sport och evenemangstips. Söndagstimmen hänger kvar på repertoaren.

En radiostudio.
Redaktören Gungerd Wikholm, redaktionschefen Rolf Wessman, ljudteknikern Bo-Erik Ekholm och studiochefen Gösta Sjöholm. Bilden är från år 1985. En radiostudio. Bild: Vidar Lindqvist Yle,yle västnyland

Begreppet Emma lever starkt bland publiken och får en hel del beröm även om musiken inte alltid faller alla på läppen.

Fasansfulla visioner av att någon höll på att slå sönder studioinredningen― Nyhetssignaturen får kritik i Västra Nyland
Sex människor sitter vid ett bord.
Redaktionen möts till morgonmöte i juni 1983. Från vänster Kerstin Grönvall, Lena Bergman, Rolf Wessman, Jan Lindroos, Gösta Sjöholm och Gungerd Wikholm. Sex människor sitter vid ett bord. Bild: Håkan Sandblom \ Yle Arkiv Gungerd Wikholm,Yle,Ekenäs,radio,yle västnyland

År 1988 tas masten i Fiskars officiellt i bruk för radion. Problem med hörbarheten i de östra delarna i Västnyland kvarstår ändå till en del.

Flera män och en kvinna. De är glada.
Samma år besöker också Mauno Koivisto redaktionen. Presidentkandidaten Koivisto träffade sina västnyländska elektorskandidater i radiohuset i Ekenäs i januari 1988. Från vänster Gunnel Gottberg Sjundeå, Bror Nyback Karis, Tomy Karlsson Hangö, Lauri Metsämäki Ekenäs, Göran Sannholm Hangö och Rolf Wessman Ekenäs. Flera män och en kvinna. De är glada. Bild: Vidar Lindqvist Yle,Mauno Koivisto,yle västnyland

År 1990 blir Fiskarssändaren också tv-sändare.

År 1991 slopas programråden som under årens lopp hade spelat en aktiv roll i att påverka det lokala radioutbudet. Sista ordföranden för programnämnden i Västnyland är Sture Söderholm från Hangö.

Sex personer sitter vid ett mötesbord
Västnyländska programnämndens möte 28.12.1979, från vänster Åke Rehn, Lars Mannström, Bruno Enberg, Börje Lindberg, ordföranden Nils Malmberg och redaktionschefen Rolf Wessman. Sex personer sitter vid ett mötesbord Bild: Yle Arkiv Yle,journalistik,radiojournalistik,rolf wessman

År 1991 börjar Västnyland med sitt regionala morgonprogram, Morgonstöten. Det betyder att Radio Västnyland sänder cirka fem timmar per vardag.

Två män i en radiostudio.
Radioteknikerna Uffe Enberg och Carl-Henrik Ekström fotograferade år 1991. Två män i en radiostudio. Bild: Vidar Lindqvist studior,Yle,ulf enberg

År 1991 får regionerna ett eget radionät.

Det gör det möjligt för regionerna att fritt bestämma hur de sänder.

Lokalprogrammen kan alltså sändas samtidigt som riksradion sänder i ett annat nät.

År 1997 bildas kanalerna Vega och X3M. Det innebär att regionerna inte längre har ett eget radionät att förfoga över.

En grupp människor.
Radio Västnyland blir Radio Vega Västnyland. Bilden är från 1998. På bilden finns i nedre raden från vänster Gunilla Ginström, Mikael Skog, Bosse Andersson, Sofia Myhr, Tomy Karlsson, Rolf Wessman, Solveig Hellström. På taket från vänster Carina Nylund, Börje Broberg, Jörgen Nyman, Robban Sederholm. En grupp människor. Bild: Yle Bildtjänst\Bilden har klippts om så att en person har avlägsnats från gruppbilden på egen begäran. Yle,Carina Nylund

De regionala programmen blir en del av Vega. Den regionala verksamhetens linjedragningar börjar också mera styras centralt från Helsingfors.

Läs om Rolf Wessmans syn på förändringen Vega

Rolf Wessman var fortfarande chef för Västnyland när den stora kanalreformen trädde i kraft.

Han säger att uppdraget inte förändrades.

- Kärnan i verksamheten var att producera lokala nyheter på givna klockslag i ett morgonflöde där de fördjupades genom intervjuer och direktsända diskussioner.

En man som heter Rolf Wessman.
Rolf Wessman. En man som heter Rolf Wessman. Bild: Petra Thilman / Yle Yle,rolf wessman

- Det övriga programinnehållet var information om evenemang och tvåvägskommunikation med publiken varvat med musik.

Regionalt program från hela Svenskfinland via Ekenäs

Med Vega kom också Café Svenskfinland in i radiohuset i Ekenäs.

- Jag satt med i gruppen som planerade den nya svenska radioverksamheten och förde där fram tanken på ett dagligt aktualitetsprogram med innehåll från regionerna.

- Vega Västnyland kom därför att länka ihop Svenskfinland med regionala nyheter måndag till fredag varvat med musik på svenska och med finlandssvensk musik som högsta prioritet.

År 2003 slutar Rolf Wessman som chef. Tommy Westerlund kommer från Hufvudstadsbladet och stannar som chef i två år. Sedan återvänder han till tidningsvärlden som chefredaktör för Västra Nyland.

VN:s chefredaktör Tommy Westerlund.
Tommy Westerlund. VN:s chefredaktör Tommy Westerlund. Bild: Yle/ Christoffer Westerlund tommy westerlund,Ekenäs

Han säger själv att samarbetet mellan regionerna blev tätare och att bevakningen blev mera inriktad på nyheter och aktualiteter.

Läs om Tommy Westerlunds tankar om sin tid som chef på Yle Västnyland

- Min företrädare var Rolf Wessman och eftersom han hade jobbat så länge så kan man väl med fog säga att en era tog slut med honom, säger Tommy Westerlund.

- Det hade under hans sista tid som chef varit en massa frågesporter och ring-in program. Jag var en mycket mer nyhetsinriktad journalist så karaktären förändrades mot mer aktualiteter och nyheter.

Gott regionalt samarbete

Westerlund säger att det under hans tid byggdes ett mycket tätt och gott samarbete med de övriga regioncheferna.

- En bidragande orsak var att vi gick en lång ledarskapsutbildning tillsammans och lärde känna varandra väl. Regionerna talade då med en röst och samtidigt sänktes de tidigare murarna mellan regionerna och Böle märkbart.

Han säger att redaktörerna på Yle Västnyland mera började acceptera att det var bra att jobba för riksprogrammen. Det gav redaktionen mer räckvidd.

- Vi började se oss som en del av "stora" Svenska Yle, säger han.

Teknisk utveckling

Under hans tid skedde stora tekniska förändringar. Det innebar bland annat att redaktörerna började prova på att sköta sändningarna själva.

Man började också utbilda personalen i att editera teve.

- Men webben var då ännu ganska outvecklad, minns Westerlund.

År 2006 tog Markus Ekholm över som chef efter Åsa Nylund-Wikström som bara hann vara chef en kort period innan hon blev sjukpensionerad.

Ekholm var samtidigt chef för alla tre regioner i Nyland. Han beskriver tiden som mycket arbetsdryg eftersom man gick in för mycket nytt.

Bland annat webbarbetet kommer igång på allvar.

Markus Ekholm.
Markus Ekholm. Markus Ekholm. Bild: Yle/Rolf Granqvist markus ekholm

Här kan du läsa mer om hur Markus Ekholm minns sin tid på Yle Västnyland

Markus Ekholm var chef under åren 2006 och 2007.

Han var samtidigt chef för alla tre regioner i Nyland, Öst- och Västnyland samt huvudstadsregionen.

- De här åren var oerhört arbetsdryga. Webbarbetet blev en del av vårt normala arbete, vi körde in teveproduktionen i Borgå och Ekenäs och vi skapade den nyländska förmiddagen i Radio Vega. Det var en rolig tid att jobba med regionalbevakning.

Tanken på en enda nyhetsorganisation växte fram

- Överhuvudtaget så var första delen av 2000-talet en tid då nyhetsbevakningen intensifierades och mycket av det som i dag är normal arbetsvardag för oss som jobbar på Svenska Yle skapades. Det var då som vi började uppfatta oss själva som en enda nyhetsorganisation.

Ekholms tid som chef blev ändå kort eftersom det skedde omorganiseringar på Svenska Yle år 2007.

- Jag blev då producent för Radio Vegas dagsprogram och några teveproduktioner. Jag efterträddes då av Patrik Rosström i Västnyland, Anne Söderlund i huvudstadsregionen och Mikael Crawford i Östnyland.

År 2008 tog Patrik Rosström över som chef vid Yle Västnyland. Under de tio senaste åren har mångmedialitet och arbetet med sociala medier blivit vardag för journalisterna vid Yle Västnyland.

Patrik Rosström chattar med publiken
Patrik Rosström. Patrik Rosström chattar med publiken Bild: YLE/Sofia Söderlund chatt med publiken

Läs Patrik Rosströms tankar om de tio senaste åren

Det första Patrik Rosström kommer att tänka på är kommentarerna till webbartiklarna. På olika sätt har kommentarerna och den formen av kontakt med publiken följt med honom så gott som från hans första tid vid Yle Västnyland.

- Möjligheten för publiken att kommentera artiklar och att på det sättet ventilera sina åsikter och föra en debatt introducerades på Svenska Yles webb i april 2008. Vid den tiden var Yle bland de första som tillät anonyma kommentarer på webben.

- Kommentarerna har ständigt varit föremål för debatt. En debatt som dels också har förts på insändarplats i lokaltidningen. Debatten har tidvis varit livlig också internt inom Yle.

- Grundtanken kvarstår oberoende. Den anonyma debatten har ett värde. Tröskeln för att delta är låg och kommentarerna kan ge nya insikter. Det viktiga för oss är att moderera klokt. Med andra ord att ha klart för oss vad som passar och vad som inte passar samt vad som tillför debatten något.

Radiojobbet har förändrats

De riktigt stora förändringarna under de gångna snart tio åren har också med internet att göra anser Patrik Rosström.

- Radiojournalistens jobb har förändrats redan under en längre tid. Och det går hand i hand med hur publiken använder sig av olika medier men också vad som erbjuds och vilka möjligheter som finns. Arenan och tittandet och lyssnandet on demand, det vill säga när man själv väljer, är ett exempel på det.

- Under min tid vid Yle Västnyland har arbetet med sociala medier blivit vardag för såväl oss journalister som för publiken. Därtill har jobbet med skrivna artiklar förändrats kraftigt. För kring tio år sedan kom visserligen arbetet med webbnyheter i gång på allvar men till skillnad från i dag var de webbnyheterna små korta notiser. I dag skrivs långa och uttömmande artiklar. De innehåller många bilder och ibland video.

Framtiden

En journalist vid Yle Västnyland ska i dag behärska ofantligt många fler medier än radio. Vidare ska journalisten klara av tekniken själv. Allt från editering av video till finurligheter med appar för olika sociala medier.

- Journalistiken och själva innehållet har också tagit ett stort steg mot mångmedialitet. I dag går du inte ut för att göra endast en radiointervju. Du har självklart systemkameran med dig. Du har beredskapen att filma en snutt video. Väl tillbaka på redaktionen jobbar du med ljud för radio, text och bild och möjligen video för nyhetssidan på webben samt versioner av innehållet för olika sociala medier.

När det kommer till framtiden och till exempel de kommande tio åren är regionchef Patrik Rosström försiktigt och fåordig.

- Det enda som i dag är säkert är att ingen med säkerhet kan säga hur medievanorna förändras. Visst ser vi trender. Och visst kan vi gissa. Men med tanke på de enorma förändringar som har skett de tio senaste åren är jag nog väldigt försiktig med att orda om framtiden.

- En sak är jag ändå väldigt säker på. Det är att intresset för och behovet av lokaljournalistik kommer att finnas kvar också om tio år, säger Patrik Rosström.

År 2017 blir regionalsändningarna helt och hållet morgonsändningar.

Eftermiddagssändningarna i radio reducerades under 2000-talet från magasinprogram till kortare nyhetssändningar.

I Nyland sändes två gånger tre minuter nyländska nyheter om eftermiddagarna, men också de upphörde vid årsskiftet.

Gruppbild på största delen av de personer som jobbar vid Yle Västnyland i oktober 2017.
Yle Västnyland 2017: Från vänster Nicole Hjelt, Carola Turunen, Jonas Sundström, Marica Hildén, Helena Rosenblad, Malin Karlberg, Bubi Asplund, Tiina Grönroos, Monica Slotte, Christoffer Westerlund, Pia Santonen, Patrik Rosström, Gunilla Ginström och Malin Valtonen. Gruppbild på största delen av de personer som jobbar vid Yle Västnyland i oktober 2017. Bild: Yle Västnyland Yle,kolleger,malin valtonen

Resurserna har de senaste åren styrts från lokala nyheter på eftermiddagarna till västnyländska nyheter och magasinprogram på morgonen.

Vid kanalreformen 1.9.2016 då radiokanalens namn blev Yle Vega förlängdes den nyländska sändningens sändningstid med en timme.

On air
Kanalen Vega fyller 20 år i år. On air Bild: Yle/Roger Källman radioprogram,vega 20

Nu sänder Yle Västnyland morgonshow med nyheter 06.30-09.00 och Yle Vegas förmiddag i Nyland sänds från 09.16-12.00

Också lördag morgon bjuder numera på regionalt innehåll. Nyheter och reportage från fem olika lokalredaktioner i Svenskfinland samlas i Vega Morgon 07-09.00.

Källor:

  • Bengt Bergman: I bygdens tjänst. Radio Västnyland 50 år
  • Intervjuer med Tommy Westerlund, Markus Ekholm, Patrik Rosström samt Rolf Wessman.

Ett stort tack till Västra Nyland och fotografen Vidar Lindqvist för fotografier och tidningsurklipp.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland