Hoppa till huvudinnehåll

Nu är det bevisat: Kommunfusioner sparar inte pengar

En spargris med småslantar.
En spargris med småslantar. Bild: Mostphotos pengar,Spargris

De kommunfusioner som trädde i kraft år 2009 påverkade inte de fusionerade kommunernas helhetsutgifter, men det skedde klara förskjutningar i servicenätet, visar en färsk undersökning.

Det är Statens ekonomiska forskningscentral Vatt som i sin undersökning skjuter ned påståendet om att kommunfusioner sparar pengar.

I början av år 2009 genomfördes 32 kommunfusioner, där 99 kommuner blev en del av en större helhet.

Vatt-undersökningen visar att de berörda kommunernas utgifter under sex år efter fusionen utvecklades nästan identiskt med likadana kommuner som inte fusionerades.

- Om man med kommunfusionerna ville nå utgiftsbesparingar så uppnådde man dem inte, säger Tuukka Saarimaa, ledande forskare vid Vatt.

Social- och hälsovårdsanställda flyttades till stora kommuner

Enligt undersökningen flyttade arbetsplatser inom social- och hälsovården från små kommuner inom fusionsområdet till stora.

- Vi har bara tittat på arbetstagare och inte verksamhetsställen. Vi har inte information om att hela hälsostationer skulle ha stängts, säger Saarimaa.

Dålig representation får följder

Uppgifterna visar att det finns ett klart samband mellan representation i fullmäktige och hur antalet arbetsplatser inom social- och hälsovården utvecklats.

- Vi tar som exempel en liten kommun, som får tio procent av fullmäktigeplatserna. I en sådan kommun minskade arbetsplatserna inom social- och hälsovården med en tredjedel, räknar Saarimaa.

Bättre kvalitet kan vara en positiv följd

Undersökningen är dyster läsning för fusionsivrare. Frågan är om det alls finns några positiva effekter med kommunfusioner.

- Centralisering kan också vara en bra sak om det leder till att alla kommunens invånare efter fusionen får tillgång till service av bättre kvalitet.

Fusionerna påverkade inte skolorna eller undervisningssektorns arbetsplatser.

Landskapsvalet nykelfråga i framtiden

Tuukka Saarimaa lyfter fram utformningen av landskapsvalet som en nykelfråga i framtiden.

Saarimaa tar inte ställning till vad som skulle vara bättre, men ställer en retorisk fråga.

- Borde det vara så att det finns en valkrets i landskapsvalet där alla kan rösta på alla kandidater, eller borde det inom landskapen finnas valkretsar, som garanterar någon form av representation för alla områden i nya fullmäktige?

Kommunförbundet visste redan

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid avdelningen för kommunutveckling, demokrati och ledarskap vid Kommunförbundet, är inte överraskad av resultatet i undersökningen.

Sex år är enligt henne en ganska kort tid att utvärdera och inbesparingar var inte från början det främsta motivet med många av fusionerna.

- Det är viktigt att komma ihåg att kommunfusioner är unika. De har olika motiv. En del har gjorts på grund av kommunernas strama ekonomiska situation. Sen finns det sådana som gjorts på strategiska grunder.

Tillägg klockan 16:40: Kommunförbundet och Saarimaa om landskapsvalet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes