Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Informationsvetenskap

en man med långt hår och en mörkhårig kvinna
Tapani Häkkinen och Kristina Eriksson-Backa. en man med långt hår och en mörkhårig kvinna Bild: Linus Hoffman / Yle Åbo Akademi,informationsvetenskap,plugga vid åa

En informationsvetare blir proffs på att hantera, lagra och organisera information. Någon som hjälper alla andra att ha koll på informationsöverflödet.

Informationsvetenskap inrättades vid Åbo Akademi år 1982 och är den enda svenskspråkiga utbildningen i sitt slag i Finland.

Kristina Eriksson-Backa är akademilektor i ämnet och Tapani Häkkinen har nyligen blivit klar med sina studier i ämnet Informationsvetenskap. Det är de två som besöker vår studio för att berätta om sitt ämne.

Förut hette det Biblioteksvetenskap

Tio år innan Åbo Akademi inrättade ämnet som då kallades Biblioteksvetenskap hade Tammerfors universitet startat sin institution i ämnet. Då Akademins professur utformades och startades 1982 fanns det också en bibliotekarieutbildning vid Social och Kommunalhögskolan i Helsingfors. Diskussioner fördes om behovet av en egen bibliotekarieutbildning vid ÅA som före 1982 samarbetade med Tammerfors universitet kring biblioteksutbildningen.

Sedan blev det Informationsförvaltning

Ämnet hette fram till mitten av 90-talet Biblioteksvetenskap och informatik. Efter det döptes utbildningarna i Tammerfors och Uleåborg om till Informaatiotutkimus berättar Kristina Eriksson-Backa:

- Då tyckte man också vid ÅA att vi inte kan fortsätta att använda det gamla namnet då de andra utbildningarna i Finland hade bytt.

Då övergick man i Åbo till att kalla ämnet Informationsförvaltning. Och för sju år sedan övergick man till det nuvarande namnet Informationsvetenskap.

Nu heter det Informationsvetenskap

Kristina Eriksson-Backa är ursprungligen historiker men var inte intresserad av att bli lärare. Forskarbanan i historia lockade henne inte heller. Hon hade i sin ungdom pryat på biblioteket i sin hemkommun och kom till att hon kunde satsa på studier i informationsvetenskap.

- I något skede bytte jag sedan huvudämne och har också doktorerat i informationsförvaltning som det hette då.

Tapani Häkkinen var datavetare innan han började studera informationsvetenskap.

- Men det var inte mitt ämne. Senare fick jag möjlighet att jobba på ett bibliotek och efter att det jobbet tog slut tänkte jag att hej, det här är ju trevligt! Kanske jag borde läsa informationsvetenskap i stället?

Breda studier

Vad är det då man läser när man studerar informationsvetenskap? Det är ett mycket brett område, menar Kristina Eriksson-Backa.

- Bibliotek hänger ju fortfarande med och man kan egentligen säga att det är tre delar man studerar. Dels hur information och kunskap uppstår och hanteras och lagras och ges ut inom organisationer. Både inom biblioteken men också t.ex. inom företag.

Men det handlar givetvis också om användarsidan.

- Hur människor behöver information och varifrån de söker och hur de klarar av att söka och använda informationen de hittar för det ändamål de behöver den för.

Man ser också på informationssamhället. På hur det förändras.

- Vilket det har gjort och gör väldigt mycket idag. Och på hur informationsmängden växer och hur den förmedlas i samhället. Och vilken betydelse den har som resurs. Och även hur man ska kunna mäta informationens roll i samhället.

Hur hantera flödet?

Det har ju hänt så otroligt mycket i vårt informationssamhälle sedan professuren i Informationsvetenskap inrättades år 1982. Vi är alla utsatta för mängder av information och sättet att inhämta information har ju också ändrats väsentligt. Nätet har övertagit böckernas roll som informationsspridare.

Hur gör man för att hantera den enorma utvecklingen? Det gäller att hänga med, menar akademilektorn Kristina Eriksson-Backa.

- Man kan inte bara studera ämnet och sedan slå sig till ro och säga att ”nu vet jag allt”, utan tvärtom är det ju ett livslångt lärande att hänga med. Oavsett om du arbetar på ett bibliotek eller om du undervisar i ämnet.

Har koll på flödet

En informationsvetare måste hela tiden hålla koll på vad som sker i informationssamhället.

- Jag skulle väl inte säga att böckerna är ute. Dom kanske byter form. Jag menar, folk läser ju fortfarande men kanske i en annan form.

Nu finns e-böcker och den tryckta boken har ju inte försvunnit någonstans.

- Och biblioteken finns ju kvar och måste erbjuda nya tjänster i annan form.

Idag är forskarna inom ämnet Informationsvetenskap speciellt intresserade av de sociala medierna, vem som använder dem och hur informationen förmedlas där och hur man kan mäta den.

- Informationen i sig har inte förändrats men formerna och hur den förmedlas. Samma sak som man tidigare fick läsa i en bok kan man nu få tillgång till via nätet på ett mycket lättare sätt.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland