Hoppa till huvudinnehåll

"Vad var det vi sa" - politiker i Västnyland överraskas inte av ny rapport om kommunfusioner

Väntrummet på Pojo hälsostation.
Pojo hälsovårdscentral. En större del av hvc-verksamheten är numera centraliserad till Ekenäs. Också i Karis finns läkarmottagning. Väntrummet på Pojo hälsostation. Bild: Yle/Malin Valtonen pojo hälsostation

En ny forskningsrapport från Statens ekonomiska forskningscentral Vatt visar att kommunfusionerna år 2009 inte sparade pengar. Politiker i Västnyland är inte förvånade.

- Det första jag tänkte var: Vad var det jag sa!

- Hur skulle det bli bättre av att slå ihop två fattiga? Så det förvånar mig inte alls att man har kommit fram till det här, säger SFP:s Barbro Wikberg i Hangö.

Och staten tyckte det var rätt väg att gå― Kerstin Ilander om fusionen 2009

Partikamraten Kerstin Ilanders reaktion i grannstaden Raseborg är likadan.

- Det är ju den där primitiva reaktionen: Vad var det vi sa!

- Visst var det ju också så att man var beredd att ekonomiskt satsa på det här och tyckte vi kan fixa våra ekonomiska problem med hjälp av staten. Och staten tyckte det var rätt väg att gå, säger Ilander.

Raseborgs vapen
Ekenäs, Karis och Pojo bildade Raseborg 2009. Stadens vapen är en krans med vitsippor. Raseborgs vapen raseborgs vapen

Kommuner har jämförts

Forskarna vid Vatt har analyserat kommunfusioner som skedde år 2009, alltså samma år som staden Raseborg bildades.

Man har jämfört kommunernas ekonomi med andra kommuner som har valt att stå utanför fusioner.

Helt onödigt!― Barbro Wikberg om konsultutredningar i samband med fusionerna

Det går inte att se några större ekonomiska skillnader mellan kommunerna.

Men i de fusionerade kommunerna har hälsovårdstjänsterna ofta centraliserats och närdemokratin har påverkats, heter det i rapporten.

Hangö har stått för självständighet

Barbro Wikberg i Hangö är mycket kritisk till de kostnader som har uppstått kring fusionsutredningar.

- Hur mycket pengar har det inte använts i det här landet på alla världens konsulter som skulle reda ut hur bra det skulle bli om man slog ihop kommunerna? Helt onödigt!

Barbro Wikberg
Barbro Wikberg är SFP:are i Hangö. Barbro Wikberg Bild: Yle/Antti Lempiäinen barbro wikberg

Kommunfusioner kan fungera i lägen då det finns en central ort med mycket service och runt den orten många små kommuner utan egen serviceproduktion, säger Wikberg.

- Då förstår jag själv att man kan slås ihop med den kommun där tjänsterna finns.

Bild på stadshuset i Salo.
Raseborgs grannkommun Salo växte när ett stort antal mindre kommuner fusionerades med Salo stad. Bild på stadshuset i Salo. Bild: Yle/Andy Ödman salos vapen

- Men i de flesta fall såsom för Hangö med Ekenäs eller Raseborg så är jag helt övertygad om att ingenting skulle ha blivit bättre heller för Hangös del.

Barbro Wikberg övertygad om sämre service vid fusion

Wikberg tror istället att allt skulle ha blivit sämre om Hangö hade fusionerats med Raseborg. Och att Hangö hade förlorat service inom bildningen såsom det svenska gymnasiet.

Flygfoto över Västra hamnen i Hangö.
Hamnstaden Hangö i Finlands sydspets har valt självständighet. Flygfoto över Västra hamnen i Hangö. Bild: Hangö hamn Västnyland,Hangö,hamn,Hangö hamn,västra hamnen i hangö

Hon anser att avståndet på 35 kilometer är för långt när det gäller till exempel vård.

Det går bra för Hangö just nu säger Wikberg.

- Det är hamn, det är it och allt möjligt som jag tror kommer att hämta hemskt mycket åt Hangöborna. Och kanske till hela regionen. Men för Hangös del var det nog väldigt viktigt att vi hölls självständiga.

Camilla Grundström ångrar inte fusionsbeslut

- De som ogillar kommunsammanslagningar fick nu rätt i det här påståendet, konstaterar SDP:s Camilla Grundström i Raseborg.

Själv, när hon står med facit på hand, har hon inte ändrat åsikt. Hon skulle fortfarande rösta för en kommunfusion om hon kunde gå tillbaka i tiden.

Jag tror att någon form av ingrepp i servicestrukturer och servicenivå säkert ändå hade blivit aktuella― Camilla Grundström

Camilla Grundström
Camilla Grundström från SDP i Raseborg. Camilla Grundström Bild: YLE/Minna Almark västnyland. sdp; raseborgs socialdemokrater

Hon understryker att ingen kan veta hur läget skulle ha varit om man inte hade gått in för kommunfusioner.

Service centraliseras

Forskarna bakom Vatt-rapporten konstaterar att fusioner ofta har lett till att servicen har centraliserats.

Det finns också en korrelation mellan antalet politiker som kommer från ett visst område i det nya fullmäktige och servicenivån.

En ljus rappad 50-talsskolbyggnad i rätt dåligt skick. Svart plåttak. I förgrunden ett grönt fotbollsmålnät.
Frågan om skolornas framtid i Svartå i norra Raseborg har varit aktuell från tiden långt före fusionen. En ljus rappad 50-talsskolbyggnad i rätt dåligt skick. Svart plåttak. I förgrunden ett grönt fotbollsmålnät. Bild: Yle/ Pia Santonen svartå skola

I klartext försvinner alltså mer service från de orter som nu har mindre politiskt inflytande än från orter med flera politiker.

Det tyder på att nyttan och kostnaderna av fusioner fördelas ojämnt inom de gamla kommunerna, heter det i rapporten.

Varför vill mindre kommuner gå in för fusioner?

I rapporten konstaterar forskarna att det verkar som om ett sätt, och kanske det enda sättet, man kan spara pengar i större skala på är att gå in för större enheter så som skolor och hälsovårdscentraler.

Det kan man inte uppnå utan att flytta på personal och de enheter som erbjuder service.

Det här kan vara en förväntad eller till och med önskad policy, skriver de.

Men ändå väcks frågan om varför mindre orter frivilligt går in för fusioner om det är det de har att vänta sig, säger de.

Skylt på en vägg där det står dagkirurgi och Mödrapoliklinik.
Mindre orter får tillgång till bättre service. Det kan förklara fusionsviljan tror forskare. På bilden Raseborgs sjukhus i Ekenäs. Skylt på en vägg där det står dagkirurgi och Mödrapoliklinik. Bild: Yle/Bubi Asplund mödrapoliklinik i ekenäs,Ekenäs

De ger själva en möjlig förklaring. Människor på mindre orter kan på det här sättet få tillgång till mera mångsidig service inom hälsovården och av service av högre kvalitet.

Det här utan att man måste gå in för höga skattehöjningar.

Vad är god service?

Också SDP:s Camilla Grundström i Raseborg vill lyfta fram frågan om vad som är god service.

- Det här är ju egentligen en jätte subjektiv fråga. När är en service sämre? När har den blivit sämre? Det har ju var och en rätt att tolka.

Samtidigt är Grundström inte övertygad om att de ursprungliga kommunerna hade klarat av bibehållen servicenivå.

Stadshuset i Ekenäs vid Rådhustorget.
Nedskärningar skulle ha väntat hur som helst, tror en politiker. Stadshuset i Ekenäs vid Rådhustorget. Bild: Yle/Marica Hildén ekenäs stadshus,Ekenäs

Alla tre primärkommuner, Ekenäs, Karis och Pojo, som bildade Raseborg hade en mer eller mindre dålig ekonomisk situation, säger hon.

- Så jag tror att någon form av ingrepp i servicestrukturer och servicenivå säkert ändå hade blivit aktuella.

- Men det här kan vi bara spekulera i. För det här vet vi ju inte.

Kerstin Ilander trodde att större enheter räddar servicen

SFP:s Kerstin Ilander i Raseborg har varit med politiken i många år. Hon kommer från Svartå som före fusionen hörde till Karis stad.

Kerstin Ilander
Kerstin Ilander representerar SFP i Raseborg. Kerstin Ilander Bild: Yle/Minna Almark ilander

- Då sa man att om kommunen är en större aktör så har vi bättre möjligheter att bevara servicen också på mindre orter. Och en bättre service för den enskilda personen.

- Det var ju det vi intalade oss, säger hon.

Glesbygden inte så dåligt representerad säger Svartåpolitiker

I Svartå har invånarna tidvis uttryckt stort missnöje med sin situation och har till och med friat till Lojo för att frigöra sig från Raseborg.

Ilander tycker ändå att glesbygden är rätt väl representerad inom politiken i Raseborg.

- Det är kanske inte där som det stora problemet är.

Raseborgs fullmäktige.
Glesbygden är hyfsat representerad i Raseborgs stadsfullmäktige, menar en politiker. Raseborgs fullmäktige. Bild: Yle/Marica Hildén fullmäktige i raseborg 8.6.15

- Men jag erkänner att servicen på glesbygden är ett problem. Och det är den stora sorgen som vi glesbygdspolitiker har hela tiden. Men trots det är jag inte så väldigt övertygad om att problemen hade varit mindre om vi hade haft alla kommuner kvar.

Inte beredd att vrida klockan tillbaka

Ilander konstaterar också att vissa saker nog fungerade mera smidigt i en mindre kommun.

Hon säger sig se tillbaka med viss nostalgi på vissa saker.

- Saker och ting kunde skötas på ett kanske enklare sätt. Det var enklare att påverka i en mindre kommun. Det tycker jag faktiskt.

- Det finns den där direkta demokratin, som blir på något vis enklare och mera konkret. Man kan ta till sig på ett annat sätt. Både när det gäller politiker och tjänstemän.

Men trots det är Ilander inte beredd att gå tillbaka.

- Att se tillbaka och vara efterklok är inte alltid heller det mest kloka vi kan göra. Jag tror ju i alla fall att eftersom vi är i den här situationen som vi nu är så är det vår plikt att göra det bästa av det hela.

- Att återgå till den situation som fanns före fusionen är ju väl ändå att vrida klockan tillbaka.

Ira Donner: Målet var inte att spara pengar

De grönas Ira Donner i Raseborg är också hon en veteranpolitiker av rang.

Hon förvånas av diskussionerna om att spara pengar.

Här var ju en och annan som var ganska nära kriskommunsstatus― Ira Donner

Huvudtanken bland politikerna var aldrig att spara pengar, säger hon.

- Det var nog inte med tanke på att spara pengar på det sättet att den nya kommunen Raseborg plötsligt skulle visa sig vara ekonomiskt väldigt mycket fördelaktigare.

Donner säger att det snarare handlade om att överleva.

Ira Donner (Gröna).
De grönas Ira Donner bor i Ekenäs men kallar sig raseborgare. Ira Donner (Gröna). Bild: Yle/Marica Hildén raseborg fullmäktige 31.8.15

Åtminstone De gröna i Raseborg hade svårt att se hur de tre enskilda kommunerna, Karis, Pojo och Ekenäs, hade kunnat klara sig ensamma, säger hon.

- Vi tänkte att man gemensamt skulle ha större chanser att klara sig gentemot minskade statsandelar och så vidare. I den ekonomiska situation kommunerna befann sig i då.

- Här var ju en och annan som var ganska nära kriskommunsstatus.

Ångrar inte

Ira Donner tvekar inte när hon får frågan om hon hade röstat lika ifall hon hade all den kunskap hon har i dag.

- Utan vidare. Jo, det skulle jag ha gjort.

Trots förväntade problem och besvär under resans gång var beslutet rätt, säger Donner.

En stor ljus stenbyggnad, tre våningar, bilar parkerade på gården. En stor björk skymtar framför byggnaden.
Huvudbyggnaden vid Ekåsens tidigare sjukhus blir Raseborgs nya stadshus. En stor ljus stenbyggnad, tre våningar, bilar parkerade på gården. En stor björk skymtar framför byggnaden. Bild: Yle/Maria Wasström Ekenäs,stadshus,Raseborg,ekåsens psykiatariska sjukhus

- Raseborg har visat sig vara en bättre idé än tre små kommuner som skulle ha tragglat sida vid sida och eventuellt ha tagits över som kriskommuner av statsmakten.

- Jag är nog raseborgare, sedan bor jag i Ekenäs, säger hon.

Raseborg väljer strategi

Donner säger sig vara medveten om att det finns personer som kanske ser bittert på fusionen och tänker att servicenivån hade varit bättre utan en fusion i just den ändan av kommunen.

Hon håller ändå fast vid att det inte är säkert att servicenivån hade varit bättre i tre små kommuner.

Elever i Snappertuna skola.
Strategin slipas och servicenätet gås igenom. Det är ännu inte klart vad Raseborgs stad gör med skolan i Snappertuna. Elever i Snappertuna skola. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Raseborgs ekonomiska region,Snappertuna,byskola,elever,skolor (läroinrättningar)

Nu håller staden på att se över sin strategi och då slår man fast vilken servicenivå man ska ha i de olika delarna av staden.

- Vilka områden ska vi satsa på? Det här är ju en pågående process, men jag ser ju nog ändå positivt på den. Jag ångrar inte att jag röstade för Raseborg.

Läs mera:

Nu är det bevisat: Kommunfusioner sparar inte pengar

Kommunfusionerna år 2009 påverkade inte de sammanslagna kommunernas utgifter. Däremot skedde det förändringar i servicenätet, visar Statens ekonomiska forskningscentral i en undersökning.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland