Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Lokaljournalistiken har en framtid – men journalister producerar inte allt

Två radiojournalister intervjuar en skidåkare.
Radio Västnylands ljudtekniker Bo-Erik Ekholm bandar medan redaktör Gungerd Wikholm intervjuar en av deltagarna i sjusockenloppet år 1982. Två radiojournalister intervjuar en skidåkare. Bild: Yle Arkiv Yle,journalister,journalistik,journalist,radiojournalister,Gungerd Wikholm,radiojournalistik,bo-erik ekholm

Vi lever i en värld där vi får nyheter från hela världen i ett nafs. Men det gör inte det lokala mindre viktigt – tvärtom, tror de mediepersoner vi har talat med.

- På Yle Västnylands redaktion är man väldigt nära människorna som bor i regionen, man lyssnar, svarar på kommentarer och träffar människor.

- Den här relationen till publiken är väldigt värdefull och ytterligare en orsak till att lokaljournalistiken kommer att förbli relevant också i framtiden.

Den bedömningen gör Johanna Törn-Mangs som är chef för medier och utgivning vid Svenska Yle och dessutom tf. direktör och ansvarig utgivare.

Jonas Sundström är årets raseborgare 2015
Radio Västnyland fyller 70 år och passar på att blicka framåt och fundera på vad som väntar runt hörnet. På bilden Jonas Sundström, programvärd för God morgon Västnyland. Jonas Sundström är årets raseborgare 2015 Bild: Yle/Petra Thilman ylejournalist,Ekenäs

Det globala gör det lokala viktigare

Törn-Mangs medger att den första tanken kanske är att det globala skulle ta bort betydelsen av det lokala.

Men det är tvärtom, menar hon.

- När världen utvidgas blir det lokala allt viktigare, man vill rota sig i sitt lokalsamhälle, veta vad som händer i hemknutarna och vad människorna som bor där tänker.

- Det gäller lika väl på Manhattan i New York som i Ekenäs och Ingå och Karis.

Johanna Törn-Mangs i Brooklyn i New York.
Johanna Törn-Mangs. Johanna Törn-Mangs i Brooklyn i New York. Bild: Yle/Christian Vuojärvi usa-korrespondent

Törn-Mangs säger också att då vi lever i en värld av falska nyheter ökar dessutom behovet av oberoende och trovärdiga medier med etiska regler.

- Där har Yle en viktig roll också lokalt, vid sidan av dagspressen. Vi har samma uppdrag, att granska makten. Ju fler som granskar, desto bättre.

Lokalradion var populär från starten

De lokala sändningarna var mycket populära genast från början.

Det märkte man under den korta tid på 1960-talet piratradion Radio Nord sände radioprogram från ett fartyg på internationellt vatten utanför Åland.

Kryphålet i lagstiftningen som gjorde Radio Nord möjlig täpptes till år 1962 efter bara 16 månader.

Men lärdomarna efter det var att radiolyssnarna för det första vill ha lättare musik på menyn.

En rundfråga visade för det andra också att regionalprogrammen var mycket populära och kunde konkurrera med Radio Nord och Sveriges radio.

Regionalradion når sin publik

Också senare har lyssnarsiffror visat att den regionala radion är viktig och når sin publik.

I Västnyland har lyssnarsiffrorna alltid varit goda och kontakten till publiken nära.

Det var något som redaktör Kenneth Gröndahl också noterade när han på 1970-talet jobbade i Ekenäs dit han kom från Åbo.

Sex personer tittar ut genom en dörr.
Bilden är från hösten 1977. De som tittar ut genom redaktionsdörren är Kenneth Gröndahl, Rolf Wessman, Gungerd Wikholm, Agneta Glad, Ulla Rosenberg och Dorrit Krook. Sex personer tittar ut genom en dörr. Bild: Vidar Lindqvist Yle,journalister,journalistik,journalist,radiojournalister,radiojournalistik,Ekenäs,Raseborg,Gungerd Wikholm,Ulla Rosenberg

I Bengt Bergmans bok ”I bygdens tjänst” berättar Gröndahl om hur han upplevde den nära kontakten till lyssnarna.

- I Ekenäs var atmosfären nära och intim och man fick omedelbart gensvar, till exempel vid brödbutikens disk. Närheten till den kommunala beslutsprocessen var också påfallande. Det gick att följa med en frågas behandling från början till slut.

Två personer står vid en radiosändningsbil medan en tredje står på bilens tak.
Att åka ut och sända från ort och ställe har alltid varit viktigt för Radio Västnyland. Bilden är tagen 7.6.1984. På taket ljudtekniker Bo-Erik Ekholm med redaktörerna Lena Bergman och Uffe Wikström vid sändningsbilen. Två personer står vid en radiosändningsbil medan en tredje står på bilens tak. Bild: Håkan Sandblom \ Yle Arkiv Yle,Ekenäs,Uffe Wikström

Känslomässig relation

Lokalredaktionen är dessutom mera än bara en förmedlare av information, säger Törn-Mangs.

- Radion och diskussionerna på webben håller oss också sällskap. Det gör att många får en känslomässig relation till redaktionen och de människor som jobbar på lokalredaktionen.

Två glada män. De heter Thomas Backas och Patrik Rosström.
Thomas Backas och Patrik Rosström på Ekenäs höstmarknad 2017. Thomas Backas är en trogen Vegalyssnare och Patrik Rosström är chef för Yle Västnyland. Två glada män. De heter Thomas Backas och Patrik Rosström. Bild: Yle Yle,journalister,journalistik,journalist,radiojournalister,radiojournalistik,Yle Vega,yle västnyland

Lokaljournalistiken inte bara i journalisternas händer

Att det lokala är viktigt håller Jaana Hujanen, professor i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan, med om.

- Det lokala är viktigt för människor, jag tror inte att det kommer att förlora sin betydelse, snarare tvärtom.

- Medan stora medier har mindre möjligheter att satsa på lokalbevakning blir lokala mediers roll där ännu viktigare.

Hujanen leder ett forskningsprojekt om hyperlokala medier och journalistik i Finland.

En kvinna som heter Jaana Hujanen.
Jaana Hujanen. En kvinna som heter Jaana Hujanen. Bild: Jaana Hujanen Svenska social- och kommunalhögskolan,journalistik,professorer,Jaana Hujanen

Samtidigt konkurrerar de traditionella lokala medierna allt mer med nya former av lokal information på nätet, säger hon.

- Lokala Facebook-grupper illustrerar för sin del att det är mycket viktigt för människor att veta vad som händer i deras näromgivning.

- Det finns alltså allt mer information tillgänglig för människor som inte är producerad av professionella journalister, men som ändå fungerar som journalistik och nyheter i vårt dagliga liv.

Reklamfinansierad lokalradio i Finland i kläm

- Lokaljournalistiken har en framtid och det finns en efterfrågan på lokalradio. Problemet är att det inte finns plats i etern.

- Ingen vet heller vilka former den nya journalistiken tar, säger Marko Ala-Fossi som är universitetslektor vid Tammerfors universitet.

En man vid en dator.
Marko Ala-Fossi En man vid en dator. Bild: Marko Ala-Fossi Tammerfors universitet,Marko Ala-Fossi

Ala-Fossi ansvarar för undervisningen i radiojournalistik vid universitet i Tammerfors. I bakfickan har han en gedigen erfarenhet av journalistik och i synnerhet lokaljournalistik.

Ala-Fossi har jobbat vid Yle både som redaktör och som producent vid Radio Suomi i Seinäjoki.

Dessutom har han varit med och utvecklat den finska regionalradion vid Yle kring millennieskiftet.

Jag har jobbat med internationell forskning kring radions framtid. Och alla har olika syn på hur framtiden kommer att se ut― Marko Ala-Fossi

Alldeles nyligen har han suttit med i en av de arbetsgrupper som har utrett hur Yles uppdrag borde se ut och vilka konsekvenser olika beslut har.

Blev inte som man hade tänkt sig

Ala-Fossi säger att då den reklamfinansierade lokaradioverksamheten kördes igång på 1980-talet fanns det många tankar om hur verksamheten skulle vara.

Den skulle vara lokalt ägd, lokalt driven och jobba med att främja den lokala kulturen.

Den krassa verkligheten är att de reklamfinansierade radiostationerna inte längre är särskilt lokala. Sällan uppfylls alla kriterier man då slog fast.

Finland reklaminriktat

I andra länder finns gott om lokalradiostationer eller närradiostationer som fungerar enligt andra principer än kommersiella, men den verksamhetsformen finns egentligen inte i Finland.

- I Finland har man utgått ifrån reklamfinansiering. Man känner inte till tanken på att inte vara vinstbringande.

Man kan säga att Yles regionalradio istället för de kommersiella aktörerna har blivit den som uppfyller de förväntningar man hade på de privata lokala redaktionerna― Marko Ala-Fossi

Han räknar upp en handfull små och lokala aktörer som drivs enligt andra principer än reklam. Dit hör radion vid Tammerfors universitet som snart har verkat i 28 år.

- Vår radio är en av de få lokala privata radiokanalerna som uppfyller de kriterier man ursprungligen satte upp för de privata lokalradiorna.

Yle har via sina regionala redaktioner tagit över en del av den uppgiften, konstaterar Ala-Fossi.

Yle Radio Suomi-logo.
Yle Radio Suomi-logo. Bild: Yle kanallogo

- Den landskapsmodell Yle har gått in för har varit på en rätt bra nivå.

- Man kan säga att Yles regionalradio istället för de kommersiella aktörerna har blivit den som uppfyller de förväntningar man hade på de privata lokala redaktionerna.

Också den västnyländska radions framtid har synats

Under årens lopp har diskussioner om lokalradions roll och uppgift dykt upp i flera repriser.

Bland annat på 1950-talet diskuterades om landskapsprogram skulle ersätta de lokala eller regionala programmen.

Programnämnden i Västnyland var emot den tanken. Rädslan var ett profillöst program någonstans mellan lokalprogrammen och riksprogrammen.

Också på 1960-talet dök diskussionen om en nyländsk landskapsradio upp igen.

På 2000-talet gick man sedan in för en nyländsk radioförmiddag i Radio Vega. Och eftermiddagssändningar blev gemensamma för hela Nyland tills de helt försvann.

Humpsvakar.
Teknologorkestern Humpsvakar spelar i den nyländska förmiddagen i Yle Vega på valborgsmässoafton år 2013. Humpsvakar. Bild: Yle/Rolf Granqvist teknologer

Morgonsändningarna i Yle Vega är, åtminstone tillsvidare, inte nyländska utan lokala.

Också på webben har alla tre nyländska regioner skilda webbsidor.

Digitalisering kunde ge flera lokala stationer

Men om efterfrågan är ultralokala redaktioner kan det bli svårt i praktiken.

Det finns ont om rum i etern och det finns helt enkelt inte plats för hur många aktörer som helst, säger Ala-Fossi. En digitalisering skulle ge mera plats för aktörer.

Mikrofon
Digitalradio kunde göra det möjligt för riktigt små aktörer att vara verksamma. Men digitaliseringen i sig är dyr och lönsamheten kommer inte från den lokala verksamheten, säger Ala-Fossi. Mikrofon Bild: Yle/Roger Källman mixerbord

Digitaliseringen av radio har varit på tapeten ett par gånger i Finland, men det har inte blivit något av planerna. Det samma gäller många andra länder.

I Norge prövar man nu på att på bred front tvinga fram en digitalisering av radion genom att frångå FM-radion. De lokala sändningarna är ännu FM-baserade.

Hittills visar lyssnarsiffrorna på nedåtgående. Norrmännen är inte beredda att köpa nya apparater för att lyssna på radio.

Ett brytningsskede

Ala-Fossi säger att vi på sätt och vis nu befinner oss någonstans mellan nytt och gammalt när det gäller radio.

- Jag har jobbat med internationell forskning kring radions framtid. Och alla har olika syn på hur framtiden kommer att se ut.

Det är alltså svårt att sia om framtiden. Det lokala i radion har en framtid, men är det är oklart om det är hyperlokalt eller något annat.

För många unga öppnar sig ljudvärlden och ljudjournalistiken via andra former, så som poddsändningar. Vi vet inte vilka vägar vi når de unga.― Marko Ala-Fossi
En radio.
För ungdomar är radio kanske allt annat än en traditionell radioapparat. En radio. Bild: yle radio

Det forskarna i världen verkar ense om är att radion inte längre bara kommer att vara en sak, säger Ala-Fossi.

- Frågan är hur de nya generationerna tar till sig begreppet radio. Det är inte säkert att de uppfattar radio som något som är begränsat till själva radioapparaten, säger han.

"Radion är som ett virus"

Utmaningar med att finnas på nätet är att bli upptäckt bland allt det andra som finns där.

Å andra sidan är det svårt att tro att radion skulle försvinna, säger Ala-Fossi.

- En kollega till mig sa en gång att radion är som ett virus. Den klarar sig på vilken plattform som helst och den är lätt att verka tillsammans med.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland