Hoppa till huvudinnehåll

"Fusionen var bra" - politiker i Åboland nöjda

Karta över Pargas och Kimitoön.
Åtta skärgårdskommuner blev två 2009. Karta över Pargas och Kimitoön. Bild: YLE kommunreform 2012

Närmare tio år efter att man beslöt att sammanslå de åtta åboländska skärgårdskommunerna till två kommuner, Pargas stad och Kimitoöns kommun, så är man nöjd med beslutet.

Det konstaterar åtminstone stadsstyrelsens ordförande i Pargas, Mikael Holmberg, som var med och fattade beslutet för Nagu kommuns del.

- Vi har lyckats med att koncentrera servicen till en större kommun, där det går att ordna möjligast mycket service av den service som medborgarna har rätt till.

Det var igår som Statens ekonomiska forskningscentral VATT publicerade en undersökning där man konstaterade att kommunsammanslagningen inte lett till större ekonomiska inbesparingar i kommunen.

"Man var inte ute efter stora inbesparingar"

Mikael Holmberg, ordförande i Pargas stadsstyrelse, var också ordförande i Nagu kommunstyrelse då kommunsammanslagningarna genomfördes i Åbo 2009.

Han är inte överraskad över resultaten och anser gällande fusionen i nuvarande Pargas stad inte i första hand handlade om pengar.

- Jag skulle nästan vilja påstå att man inte var ute efter stora inbesparingar då det gäller pengar. Snarare så ville man trygga den framtida servicen då de små kommunerna skulle ha haft det väldigt svårt att i framtiden uppfylla alla de lagstadgade uppgifter som kommunerna hade på den tiden.

- Jag skulle alltså påstå att det är det som man lyckats med, att koncentrera servicen till större kommuner där det går att ordna möjligast mycket service av det som medborgarna har rätt till.

Namnfrågan en käpp i hjulet då den nya kommunen startade

Holmberg tror att det för skärgårdskommunerna var rätt beslut att slå dem samman till Pargas stad. Men det tog ändå lite tid för staden att orientera sig. Förutom namnfrågan, så var det också många som trodde att kommuninvånarnas möjligheter att påverka skulle lida.

- Det som var negativt åtminstone i början, det börjar avta nu, var att det var en svacka då det gällde att engagera sig politiskt i de gamla skärgårdskommunerna. Man kanske kände att nu har man gått miste om möjligheten att påverka sitt eget närsamhälle, att det inte är någon idé, att allt styrs från Pargas.

Vägskylt i Väståbolands stad.
Pargas stad hette först Väståbolands stad. Vägskylt i Väståbolands stad. Bild: Yle/Nora Engström Väståboland (kommun),Pargas,Vägskyltar,områdeskontoret i korpo

- Men jag tror att de flesta har börjat inse att man fortfarande har möjlighet att påverka sin närmiljö och sin nuvarande hemkommun. Det har gått och går mot det bättre.

En annan fråga som präglade den nya kommunens första tid var den utdragna namnfrågan.

- Namnfrågan gjorde inte saken bättre. Det var en upprivande diskussion och omröstning, där slutresultatet upprörde många.

Holmberg tycker ändå att den nya staden har kommit igång bra trots starten. De gamla skärgårdskommunerna har också märkt att man satsar på dem och att de inte glömts bort. Den här utvecklingen av alla kommunens delar kommer man också att fortsätta satsa på.

- Och så ska det vara också, annars fungerar det inte.

Stark ekonomi på Kimitoön

Kalevi Kallonen var kommunstyrelsemedlem i gamla Kimito kommun och är fullmäktigeledamot i Kimitoöns kommun idag.

Han minns hur diskussionerna innan sammanslagningarna präglades av tvånget från statens sida att slå samman kommunerna.

Kimitoöns kommunflagga.
Kimitoöns vapen Kimitoöns kommunflagga. Bild: Yle/Lotta Sundström Kimitoön (kommun),kimitoöns kommunvapen

- Det var många som sade att man måste göra det - att vi klarar det inte, vi får inte pengar av staten om vi inte gör det här. Jag vet inte om det var sant eller inte, men det var så man pratade då.

Lyckad övergång till storkommun

Nästan tio år senare kan Kallonen konstatera att fusionen varit lyckad för Kimitoöns del.

- För Kimitoöns del var det bra. Vi har kunnat spara, det har kommit in pengar och vi har överlopps pengar.

Också det så kallade anställningsskyddet, som garanterade de kommunalt anställdas arbetsplats i fem år efter sammanslagningen, har inte heller vållat problem, till exempel i form av uppsägningar.

- Ingen av våra anställda behövde sägas upp efter 5 år, utan alla har hittat en plats. Jämfört med till exempel Salo, där många tidigare kommundirektörer behövde hitta ett nytt jobb.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland