Hoppa till huvudinnehåll

Kolik - när skriket tar över babylyckan

Litet barn skriker i händerna på vuxen.
Tröstlös gråt många timmar flera dagar i veckan är tufft för alla som berörs. Litet barn skriker i händerna på vuxen. Bild: Most Photos/Aleksandr Davydov nyfödda,kolik (barnsjukdomar),Baby

Ibland blir den efterlängtade babytiden en tuff prövning. Vetskapen om att kolik hos småbarn är övergående kan kännas som en klen tröst när man befinner sig mitt i en vardag av skrik.

Hela 20 procent av de nyfödda lider av kolik. Kolik är ett begrepp som används för tröstlös gråt som varar i mer än tre timmar, tre eller flera dagar i veckan.

Även om experter tror att det finns ett samband mellan magont och den ihållande gråten, så har det inte konstaterats några egentliga orsaker till just kolik.

- Strängt taget vet man inte att det verkligen handlar om smärta, men man antar det. Den grundläggande orsaken till att barn skriker vet man ändå inte, säger barnläkaren Erik Qvist.

När ett barn gråter tröstlöst och mycket, ska det först utredas att barnet är friskt och inte exempelvis har en infektion i kroppen.

- När övriga orsaker är uteslutna, allt annat fungerar och barnet växer, brukar man säga att det handlar om kolik, säger Qvist.

Erik Qvist, barnläkare
Det är viktigt att inte avfärda föräldrars oro för lättvindigt, menar barnläkare Erik Qvist. Erik Qvist, barnläkare Bild: Svenska YLE / Webbdoktorn qvist

Vid två veckor ändrades allt

De första dagarna och veckorna gick bra för Daniela Hjortman och hennes nyfödda dotter. Hon sov, åt och var nöjd och livet kändes bra.

- När hon blev två veckor började hon skrika på kvällarna. Jag undrade vad som var fel och det tog ganska länge innan jag konstaterade att jag kan inget göra. Det var psykiskt tungt för jag såg att hon hade ont någonstans, hon såg ut att vara i panik, säger Hjortman.

För att underlätta situationen justerade Hjortman amningen till att amma oftare men litet mindre, vilket fungerade. Att dottern sov ordentligt dagtid hjälpte också upp situationen kvällstid.

- Det var sjalen som fungerade. Vi knöt fast henne tätt intill oss, och speciellt på pappa för han var så lugn, minns Hjortman.

Barn som sover i sjal.
Daniela Hjortman upplevde sjalen som ett bra sätt att få god anknytning till dottern. Barn som sover i sjal. Bild: Privat Spädbarn

Testade olika metoder

I dag är dottern tio månader och besväras allt mer sällan av magproblem. Under tiden fram till tre-fyra månader testade familjen olika metoder i hopp om att hitta hjälp.

- Vi provade gasspjälkande mediciner som inte påverkade så mycket. Vi provade pysventil, massage och olika metoder att få ut luften. Tipset att rapa fungerade inte alls, för hon blev galen då jag tog bort henne från bröstet, men efter att hon hade sovit kunde det komma någon rap, säger Hjortman.

Bästa rådet som Hjortman fick under koliktiden var att hålla barnet nära när hon gråter och försöker bända sig bakåt.

Stressande

Efter två månaders ålder började det gå att lugna ner dottern i situationer där hon tidigare varit tröstlös. Men Hjortman upplevde samtidigt att hennes egna krafter höll på att ta slut.

- Hon var tre och en halv månad och då var min gräns kommen. Jag var så trött och så slut, säger Hjortman.

Hjortman beskriver tiden med en tröstlös baby som mycket tung.

- Man fick inget tillbaka, jag upplevde det som jobbigt och kände inte igen mig själv. Jag blev så arg, det var en frustration som tog över, säger Hjortman.

Efter ett rådgivningsbesök där Hjortman fick prata av sig om situationen ändrades hennes eget tankesätt. Det blev också en vändpunkt för henne.

- Jag kan bara göra mitt bästa och se till att jag orkar idag. Då ringde jag till svärmor som gick ut med dottern och därefter började orken sakta men säkert att komma tillbaka.

Kom med en matlåda!

I situationen med en skrikande baby hade Hjortman önskat mera hjälp med det praktiska i hemmet.

- Mina bästa råd är hörselskydd! Skriket tar så ont i öronen. Sjal och frisk luft är också bra. Det hjälpte mig att få en bättre anknytning att ha henne nära och se att hon var trygg. En bra sömn är också viktigt, vi började också lägga oss samma tid som hon somnade. Och sist men inte minst, våga be om hjälp! säger Hjortman.

Daniela Hjortman med dottern i en sjal på ryggen.
Nuförtiden är sjalpromenader dagens höjdpunkt och Daniela Hjortman har fått en ny hobby - att väva sjalar! Daniela Hjortman med dottern i en sjal på ryggen. Bild: Privat föräldrar

Inga direkta botemedel

Det som kan bidra till att kolik känns tungt och tröstlöst även för föräldrar är att det inte finns några direkta botemedel eller orsakssammanhang.

- ”Skolmedicinen” kan inte erbjuda så mycket alternativ, och jag vet att många föräldrar söker sig till alternativ medicin som kan lindra, säger barnläkare Erik Qvist.

Qvist understryker också vikten av att ta föräldrarnas oro på allvar och inte avfärda bekymren som bagateller.

- Om man kan lindra föräldrarnas oro, gör vetskapen om att barnet är friskt situationen bättre, säger Qvist.

Det finns ett samband mellan de födoämnen som ammande mammor äter och hur det påverkar barns kolikbesvär.

- Något allmänt som gäller för alla barn i alla sammanhang finns inte. Oberoende av vilken diet som mamman har, kan kolik förekomma, säger Qvist.

D-vitamin en oskyldig bov?

Från och med två veckors ålder rekommenderas d-vitamin. En tid som ofta sammanfaller med att kolikbesvären startar.

- Ofta misstänker man D-vitamin, det är klassiskt. Men kolik infaller samtidigt som man rekommenderar att man tar d-vitamin, så man ska inte lättvindigt lämna bort något viktigt, säger Qvist.

Läs också