Hoppa till huvudinnehåll

Tidigare Moskvaambassadören Hannu Himanen: Finland borde ansluta sig till Nato

Hannu Himanen
Hannu Himanen Bild: Lehtikuva Hannu Himanen

Finland borde ansluta sig till militäralliansen Nato så snart som möjligt, anser Finlands tidigare Moskvaambassadör Hannu Himanen.

I en nyutgiven bok ger Himanen sin syn på Ryssland och Finlands säkerhetspolitiska situation. Himanen var ambassadör i Moskva 2012-2016.

Himanen anser att det skärpta säkerhetspolitiska läget som uppstått på grund av konflikten i Ukraina gör det mer brådskande för Finland att alliera sig militärt.

Ett Nato-medlemskap skulle stärka Finlands nationella försvar och samtidigt öka stabiliteten i Östersjöområdet, bedömer Himanen.

- Jag tycker det är en logisk fortsättning på Finlands utrikes- och försvarspolitik, där man strävat efter att bygga ett trovärdigt försvar, säger Himanen till FNB.

Ett Natomedlemskap är endast en en kompletterande faktor som gör Finlands försvar mer trovärdigt― Hannu Himanen

Himanen säger att ett Natomedlemskap inte skulle betyda att Finland överlåter sitt territorium till ryskfientlig verksamhet.

- Ett Natomedlemskap är endast en kompletterande faktor som gör Finlands försvar mer trovärdigt.

Medlemskapets centrala mål är att förebygga och garantera att ingen utomstående någonsin överväger att kränka Finlands territorium.

"Reaktion dramatiseras"

Himanen anser att Rysslands eventuella reaktion på ett Natomedlemskap dramatiseras i onödan.

- I Rysslands ögon är vi redan en del av väst. Att ryska representanter säger att Ryssland reagerar är helt naturligt. Men inte heller de säger något om hur de skulle reagera.

- De låter naturligtvis förstå att reaktionen skulle vara mycket stark och kanske till och med militär. Man kunde säga att målet närmast är att skrämma finländare och svenskar.

Himanen säger att han känner att det är hans medborgerliga plikt att öppet tala om sina synpunkter efter en 40-årig diplomatkarriär.

Utrikespolitiken till regeringen

I boken Länttä vai itää - Suomi ja geopolitiikan paluu (Väst eller öst - Finland och geopolitikens återkomst) tar Himanen även ställning till presidentens maktbefogenheter.

Himanen anser att presidenten enbart borde vara ett symboliskt statsöverhuvud utan egentliga maktbefogenheter.

Det utrikespolitiska ledarskapet vill han flytta helt till statsministern och regeringen, som är parlamentariskt ansvarig.

Finland skulle positionera sig i den europeiska mittfåran som en parlamentarisk demokrati― Hannu Himanen

Enligt den nuvarande grundlagen leder presidenten utrikespolitiken i samarbete med regeringen. Himanen anser att modellen lett till en för splittrad utrikespolitik.

På ena sidan finns regeringens EU-politik, också EU:s Rysslandsrelationer, och på andra sidan resten av utrikespolitiken som leds av presidenten.

Himanen anser att Niinistö skött Rysslandspolitiken ypperligt, men problemet är att presidenten inte har möjlighet till täta kontakter med övriga EU-ledare.

Vid EU:s toppmöten representeras Finland av statsministern.

Att frånta presidentens maktbefogenheter är en logisk lösning, som skulle visa att Finland är del av väst, anser Himanen.

- Finland skulle positionera sig i den europeiska mittfåran som en parlamentarisk demokrati.

Källa: FNB

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes