Hoppa till huvudinnehåll

Att tala flytande svenska hjälpte inte immigranten Peter med papperskriget: "Man måste veta exakt vad man behöver för att få hjälp"

Kvinna drar en kappsäck efter sig
Det är inte helt lätt att flytta till Finland. Kvinna drar en kappsäck efter sig Bild: YLE/ Sandra Snellman Baggage,väskor,reseväska

De flesta finländare är vana med den finska byråkratin, men för en som just kommit till landet kan det vara svårt att handskas med allt papperskrig det innebär.

Snart ska det bli lättare att sköta ärenden med myndigheterna, åtminstone för dem som redan har jobb då de kommer till landet.

Peter kommer ursprungligen från Ungern, men har bott i Sverige i tolv år innan han flyttade till Helsingfors med sin fru.

- Min fru är finländsk och vi träffades i Sverige. Hon hittade inte riktigt hem där så vi ville flytta till Helsingforsområdet istället.

Peter hade hört om den finska byråkratin redan innan flytten och försökt ta reda på alla detaljer om hur han skulle göra.

- När vi flyttade så blev det ändå problem. Jag kommer ihåg att jag måste gå till magistraten tre gånger bara för att bli registrerad i Finland.

Språkbarriär

Peter talar bra svenska efter att ha bott länge i Sverige, och han trodde språket skulle vara till nytta också i Finland.

- Polisen och FPA ville inte gärna prata svenska, så engelska blev språket jag uträttade ärenden på.

Svenskan hjälpte inte heller Peter att hitta jobb då han kom till landet som arbetslös. Han upplever att han inte fick hjälp från arbetsförmedlingen.

- De sade bara att jag skulle söka jobb via internet. Jag sökte ett tiotal jobb, allt från personlig assistent till städarbete, reklambyråjobb och skadedjursutrotning, men för det mesta fick jag inget svar.

FPA blanketter med penna på
Det här är en del av blanketterna en kan behöva fylla i. FPA blanketter med penna på Bild: Yle/Mira Bäck invandring,Byråkrati,FPA,blanketter

De som svarade sade att Peter borde kunna finska.

- Det var lite av en besvikelse, för jag ville inte bli arbetslös.

Peter upplever att språkbarriären var lättare att komma över i Sverige eftersom många där talar bra engelska.

- På de flesta jobb jag hade i Sverige sade de att allt är bra bara man förstår varandra.

Just nu deltar Peter i ett integrationsprogram och går på finskakurs.

- Jag är väldigt glad för jag känner att jag är på rätt spår nu. Jag hoppas att inom några månader kunna söka jobb igen.

Pappersdjungel

Peter berättar att första tiden kändes lite osäker. Familjen hade ett barn och ett till på väg och ville få allt ordnat.

- Det var jättesvårt att hitta var man kunde få råd och hur det fungerar med FPA och så vidare. Jag upplever att man måste veta exakt vad man behöver för att kunna fråga specifika frågor, annars får man inte hjälp.

Peter blev överraskad av att våra system inte är mer tekniskt utvecklade.

- Det är fortfarande mycket som händer genom att fylla i papper i Finland. Det finns mycket mindre på nätet än jag trodde.

Peter hade gärna sett att nykomna skulle få något litet paket med viktig information då hen kommer till landet, till exempel om barnvänlig verksamhet och dagvård i området där en bor. Peter har tur för hans fru är finsk.

- Hennes familj har hjälpt oss och välkomnat oss. Våra grannar har också varit trevliga.


Måste besöka magistraten

Kristina Westerholm är inspektör på Magistraten i Nyland. Hon förklarar varför magistratens anmälningsblankett inte kan skickas in via nätet:

- Magistratens anmälningsblankett kan inte skickas elektroniskt eftersom den första registreringen kräver en identifikation och därför ett personligt besök. Vi måste se att personen faktiskt finns i landet. Hen ska ha med sig ett pass eller ett godkänt id-kort.

Enligt Westerholm behöver den nyanlända inte fylla i så många papper på magistraten, men det gäller att gå via olika myndigheter i rätt ordning och ha med sig rätt papper.

Kvinna med vitt hår i närbild
Kristina Westerholm. Kvinna med vitt hår i närbild Bild: Yle/Mira Bäck magistrater,kristina westerholm

- Det en nyinflyttad behöver göra hos oss är att fylla i en blankett för att bli registrerad i Finland. Personen ska vara lagligt i landet och ha med sig id-bevis.

Det betyder att personer som kommer utanför Europa skall kunna uppvisa uppehållstillstånd eller resevisum enligt behov.

- Och processen att få uppehållstillstånd tar förstås ganska länge.

Enligt Westerholm behövs det alltid en orsak för att bli registrerad och få ett finskt personnummer. Det kan vara till exempel att man är gift med en finländare så som i Peters fall.

- Det kan vara frågan om arbete, studier eller familjeförhållanden. Då skall personen också ha med sig arbetskontrakt, studieintyg eller legaliserat vigselintyg, beroende på orsaken till registreringen.

Alla dokument ska vara original och officiellt godkända.

Westerholm förstår att det kan vara svårt att veta vilka instanser som ska besökas och i vilken ordning.

- Det finns inte en sån stig ännu som skulle vara väldigt lättillgänglig så det kräver säkert en hel del. Det finns väldigt många vägar och de går alla på lite olika sätt.

Enligt Westerholm är processen lättast för dem som kommer från Europa och redan har ett jobb.

- Arbetsgivaren är ofta väl insatt i vad som behöver göras och kan hjälpa den nykomna. De här andra som kommer på eget bevåg och inte har ett jobb har det mycket svårare.

Westerholm visar upp ett häfte med viktig information för den nyanlända som finns på magistraten, också på svenska.

Det finns alltså en del information att få, men den tycks ändå inte ha nått ut till alla.

FPA satsar på språkkunskap

Matti Kujala som är chef för Huvudstadsregionens kundserviceenhet på FPA håller med om att byråkratin är utmanande.

- Att få arbetstillstånd och uppehållstillstånd tar tre månader i Finland medan det i Danmark tar tre veckor, säger han.

Enligt Kujala beror byråkratin till stor del på politiska beslut.

Kujala känner inte igen Peters problem med att få service på svenska. Han säger att det finns svenskspråkig personal på vartenda FPA-kontor.

- Om någon behöver service på svenska och kundbetjänaren inte kan språket så går det att ringa efter någon som kan.

Också Westerholm från Magistraten i Nyland säger att det nog alltid finns svenskspråkig personal på plats i Helsingfors.

nummerskylt
På magistraten kan man behöva köa eftersom de flesta blanketter ska lämnas in för hand. nummerskylt Bild: Yle/Mira Bäck magistrater,turnummer

Kujala berättar att man på FPA medvetet försökt anställa språkkunnig personal. Särskilt ryska, arabiska, kurdiska och somaliska är språk som behövs.

Eftersom det ofta blir kö till de kundbetjänter som kan språken så försöker man styra över en del av kunderna till telefonservice.

- Det finns en landsomfattande telefontjänst som betjänar på ryska, och på måndag börjar en telefonservice på arabiska i huvudstadsregionen.

På kommande är också telefontjänster på somaliska och kurdiska.

- Endast en tredjedel av våra kunder talar finska eller svenska.

Svårt att hitta rätt

Kujala minner sig att alla invandringsrelaterade blanketter ändå inte finns på engelska, bara de mest centrala.

Han letar efter blanketterna på FPA:s nätsidor för att kolla upp saken.

- Jag borde förstås veta var de finns, men jag hittar dem inte.

Då kan det inte vara lätt för en nyinflyttad att hitta rätt blanketter heller. Kujala säger att nätsidorna hela tiden utvecklas för att bli mer lättanvändbara.

Då Yle huvudstadsregionen går in på FPA:s sidor för att kolla upp saken hittas alla invandringsrelaterade blanketter både på finska, svenska och engelska.

Just nu finns två tredjedelar av alla FPA:s blanketter och bilagor på nätet så att de går att fylla i och skicka in utan att besöka ett verksamhetsställe, och det är meningen att allt mer av pappersarbetet ska gå att göra via internet.

Liksom Peter tar också Kujala upp Sverige som ett exempel på bra språkkunskap. Där finns blanketterna på 27 olika språk. Det beror på att landet har så mycket längre erfarenhet av invandring.

International House Helsinki

Snart ska byråkratin lättas upp också i Finland, åtminstone för en del av de nyanlända.

- Projektet International House Helsinki startar i december. Modellen är tagen efter liknande projekt i Köpenhamn och Lissabon, berättar Kujala.

Meningen är att många av de tjänsterna som en person som nyss kommit till landet behöver ska finnas på samma ställe.

Vy in genom dörr på vilken det står registrering av utlänningar och flyttanmälan
Magistraten i Helsingfors. Vy in genom dörr på vilken det står registrering av utlänningar och flyttanmälan Bild: Yle/Mira Bäck magistrater

Främst är IHH riktat till personer i Helsingforsregionen som antingen redan har ett jobb då de kommer eller som har ett sådant yrke att de lätt kan få jobb, eller som ska studera.

- Men vilken invandrare som helst kan via IHH få råd om vilken instans hen ska kontakta, säger Kujala.

Magistraten först

I samband med projektet ska det byggas upp en internetportal med all viktig information, men helt fysiskt startar International House Helsinki med ett pilotprojekt i Magistratens utrymmen.

- Magistraten kommer att vara instansen som de allra flesta besöker först. Vi ger personnummer om det finns förutsättningar för det. Sedan kan personen gå upp till andra våningen där både skattemyndigheterna och FPA kommer att ha personal på plats, berättar Kristina Westerholm som är med om att planera projektet.

Senare kan också andra myndigheter ansluta sig. Till exempel polisen kan ordna någon sorts pop up-tillfällen. Westerholm hoppas att projektet kan utvecklas för att hjälpa också dem som inte har arbete då de kommer.

- Vi har förhoppningar om att det här kommer att ses som en så bra sak att vi senare kan få större utrymmen där det kan finnas mera av de här tjänsterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen