Hoppa till huvudinnehåll

Linda Söderlund: Kan vi sluta skratta åt svenska skolan? Tre saker det finska skolsystemet kan kopiera av Sverige

Linda Söderlund
Linda Söderlund korrespondenter

I Finland älskar vi att hacka ner på den svenska skolan - i Sverige har de inga läxor och inte lär de sig någonting heller, skrattar vi och himlar med ögonen. Också svenskarna älskar att hacka ner på sin skola. I tidningarna kan man läsa om skolkrisen, katastrofskolan och att utbildningen havererat.

Men det finns faktiskt saker som den svenska skolan sköter bättre än den finska.

Skoldebatten i Sverige handlar om den stora segregationen mellan skolorna, om bristen på behöriga lärare, om fallande Pisa-resultat, om friskolor som går i konkurs och stänger mitt i terminen.

Listan på allt som anses fel i det svenska skolsystemet kan göras nästan hur lång som helst.

Min erfarenhet av den svenska skolan är ändå annorlunda. Vår 8-åring går i tvåan i en vanlig kommunal skola i centrala Stockholm.

Jag inser att segregationen inte är lika tydlig här som i förorterna och att 8-åringen haft tur som fått en ovanligt ambitiös lärare, och därför kan inte mina iakttagelser gälla för alla svenska skolor.

Men jag vill ändå lyfta fram det som jag tycker att är bra i den svenska skolan och som skolan i Finland med fördel kunde ta efter.

1. Här satsas det på de sociala talangerna

Hela den första skolveckan handlade om att leka, gå på utflykt och lära känna varandra igen efter sommarlovet. Läraren ville bygga en bra sammanhållning i gruppen, få alla att känna sig delaktiga och skapa trygghet. Det var viktigare än att genast sätta igång med skolarbetet.

Nu har det varit kompisveckor i skolan där man via olika lekar och spel ska lära känna nya vänner. Lärarna och fritids parar resolut ihop eleverna i nya konstellationer och hjälper dem att ta hänsyn och att lära sig att alla har olika styrkor.

Förra veckan var det uppåtpuffsvecka (ja, de kallar det så) och då handlade det om att lära sig ge positiv feedback. Jag har fått höra att jag har fin tröja och pappa har fina stövlar och det här kruxas sedan av i ett uppåtpuffsbingo.

Nyligen var vi föräldrar på utvecklingssamtal i skolan. Här är det eleven själv som leder samtalet och han hade på förhand övat att säga “Välkommen till mitt utvecklingssamtal” för att sedan gå igenom sin egen bedömning av hur han klarar sig i olika ämnen.

Allt det här tränar barnen att klara sig i olika sociala situationer. Och kanske tycker någon att det är långsökt, men social talang har helt säkert bidragit till att det går så bra för Sveriges ekonomi.

Svenskarna är bra på att diskutera och förhandla och sälja sina varor utomlands. Och en del av de här förmågorna har de lärt sig i skolan.

Kunde inte Finland ta modell och lära eleverna bättre sociala talanger?

2. Samarbete och verksamhet utanför skolan

I Sverige samarbetar skolan och fritids. Fritids motsvarar det vi kallar eftis i Finland, men här fungerar det mycket bättre.

Fritids ordnas av staden och här är det självklart att alla får plats, också tvåorna och treorna.

Här är det ingen förening i tredje sektorn som måste ta på sig ansvaret för att ordna eftis, eller föräldrar som måste starta eget eftis, utan här är det självklart att fritids finns.

Fritids är inte heller bara en förvaringsplats, såsom endel av eftisarna i Finland, utan här finns det en pedagogik och tydliga mål med verksamheten. Fritidsledarna känner eleverna lika bra som läraren och på utvecklingssamtalet fanns också en fritidsledare med.

Fritids håller också öppet under skolloven. Föräldrarna slipper oroa sig för hur de ska pussla med sina semestrar för att barnen inte ska behöva vara ensamma hemma på det tio veckor långa sommarlovet.

Kanske föräldrarna till och med kan unna sig flera gemensamma semesterveckor? Vilken lyx för familjen att kunna ha sommarlov tillsammans.

Kunde inte Finland ta modell av svenska fritids?

3. Svenska metoder för arbetsro

Vissa lärare har naturlig auktoritet, andra har det inte. I vissa klasser är eleverna livliga och högljudda, i andra klasser är eleverna tystare och mera koncentrerade.

Jag vill berätta om hur vår 8-årings lärare skapar arbetsro på morgnarna.

Från och med klockan åtta får eleverna börja komma in i klassen. Eleverna droppar in vartefter de kommer till skolan och klockan 8.10 stängs dörren till klassen. Det blir aldrig någon högljudd kö och trängsel utanför dörren, utan alla kommer in lugnt i egen takt.

Inne i klassen säger de godmorgon till läraren på teckenspråk. Läraren hinner hälsa på alla 26 elever och se dem i ögonen, men det blir inget onödigt prat.

På tavlan står det tydligt vad eleverna ska göra. Oftast är det att läsa i sin bänkbok eller en skrivuppgift. Eleverna tar fram det material de behöver och börjar på egen hand göra sina uppgifter. Och det är alldeles tyst i klassen.

En morgon hämtade läraren någonting och var borta från klassen flera minuter. Och under hela den tiden jobbade eleverna med sina uppgifter. Och det var alldeles tyst i klassen.

Är det här någonting som någon lärare i Finland kanske vill testa? Jag tror att det är okej att kopiera metoden rakt av.