Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingförläggningarna har stor makt - en del hjälper familjer som annars blir papperslösa

Silhuett av familj vid stängsel av taggtråd.
Silhuett av familj vid stängsel av taggtråd. Bild: Mostphotos/ Andrey Popov Taggtråd,barn (familjemedlemmar),flyktingar,Silhuett,familjer (grupper),barnfamiljer,Flyktingbarn

Barn som är papperslösa kan fara illa, men det finns inte orsak att automatiskt ge familjer rätt bo kvar på flyktingförläggning. Det säger förläggningschefer som Svenska Yle har talat med.

Flyktingfamiljer får stanna längre på vissa flyktingboenden, men vid många förläggningar upplever cheferna att det är svårt att ge familjerna tilläggstid.

I dagens läge finns det mer än femtio papperslösa barn i Finland och antalet väntas öka.

Papperslösa är personer som fått avslag på sin asylansökan, men som anser att de inte kan resa till sina ursprungsländer.

Flyktingrådgivningen uppmanar förläggningscheferna att värna om barnens bästa.

Chefen kan hindra vräkning av barnfamilj

På en del förläggningar kan familjer och utsatta personer lättare få längre tid på sig innan de hamnar utanför samhällets skyddsnät.

När människor behöver hjälp och vi har befogenheter att hjälpa dem, så är det klart att vi måste göra det― Chef vid en flyktingförläggning

Den biträdande chefen vid en sådan förläggning säger till Svenska Yle att det är klart att man i vissa fall beviljar förlängning på mottagningstjänsterna.

- När människor behöver hjälp och vi har befogenheter att hjälpa dem, så är det klart att vi måste göra det, säger chefen.

För att kunna förlänga tiden som personen får pengar, mat och husrum behövs det goda argument, men det går att ordna.

Förlängning kan beviljas för maximalt nittio dagar, alltså tre månader.

- Också om det är tillfälligt så kan det vara till stor hjälp. Många av dem som får avslag förstår hur allvarlig situationen är först när de har fått beskedet.

Paperiton perhe
Den här familjen fick inte bo kvar på flyktingförläggningen. Qusai, Alrayan och Wasan har varit papperslösa i tre månader. Paperiton perhe Bild: Markku Pitkänen / YLE

Papperslösa barn har rätt att gå i skola, men många papperslösa lever gömda och är rädda för myndigheterna. Många vågar inte ens utnyttja rätten till akut sjukvård.

Många chefer tvekar att fatta beslut

Flera av de flyktingförläggningschefer som Svenska Yle har talat med upplever att det är svårt att göra undantag för att hindra att barnfamiljer blir papperslösa.

Det här trots att de känner oro för hur familjen ska klara sig.

- Det finns noggrant stipulerat vad som anses vara extra vägande skäl, vi måste göra ett skilt beslut om det och kunna motivera det. Man måste försöka hålla sig till de riktlinjer som finns, säger Micaela Nykvist som ansvarar för flyktingförläggningarna i Vörå och Jakobstad.

Ansvaret för dem som blir papperslösa finns i systemet, det kan inte ligga på en enskild person vid flyktingförläggningen― Timo Nyholm

- Det är aldrig lätt att säga åt någon att det är slut på tjänsterna. Å andra sidan har de asylsökande gått igenom hela processen som erbjuds i Finland, säger Timo Nyholm, som är biträdande förläggningschef vid flyktingförläggningen i Hangö.

"Migri fattar beslut, förläggningen följer dem"

Det är migrationsmyndigheterna som fattar besluten om vem som får stanna, förläggningschefernas uppgift att verkställa besluten, resonerar Nyholm.

- Ansvaret för dem som blir papperslösa finns i systemet, det kan inte ligga på en enskild person vid flyktingförläggningen, säger Nyholm.

Också vid Siikajärvi flyktingförläggning i Esbo gäller en strikt linje.

Anna-Kaisa Harju säger att en eventuell förlängning av mottagningstjänsterna bara skulle vara en tillfällig tidsfrist, som inte löser själva problemet.

- Om man vet att det inte kommer att bli ändring i familjens asylstatus så är förlängning av tjänsterna bara som konstgjord andning, säger Harju.

Vid flyktingförläggningen i Esbo har man i stället gått in för att slussa vidare familjer till kommunens social- och krisjour.

- Då får familjen nödinkvartering och lämnas inte vind för våg. Vi har gett över ansvaret till kommunen, säger Harju.

Flyktingrådgivningen: Barnets bästa ska avgöra

Vid flyktingrådgivningen säger jurist Jasmiina Jokinen att cheferna för asylenheter tolkar regelverket olika.

- Vid en del av flyktingförläggningarna kanske man inte alls vräker barnfamiljer, medan man vid andra förläggningar inte nödvändigtvis tar hänsyn till barnfamiljernas situation.

Flyktingförläggningen kan inte bara två händerna― Jasmiina Jokinen, Flyktingrådgivningen

Jokinen anser att de som har befogenheter att fatta den här sortens beslut borde bli modigare.

- Flyktingförläggningen kan inte bara två händerna och säga att kommunen sköter servicen, ifall man inte är helt säker på att familjerna får den hjälp de behöver.

Läs mera:

Paperiton isä ja tytär

Minst 52 barn lever som papperslösa i Finland - Unicef bestört över Svenska Yles uppgifter

Det senaste året har 24 familjer avlägsnats från flyktingförläggningar. Det har lett till att det finns minst 52 papperslösa barn i Finland, visar uppgifter som Svenska Yle har fått ta del av. Vid Unicef är man bestört.

Trettio dagar tid att lämna flyktingförläggning

Efter att polisen meddelar flyktingförläggningen om att det finns ett avvisningsbelsut har asylsökande i regel 30 dagar på sig att flytta ut från flyktingboendet.

Också de ekonomiska stöd som asylsökande är berättigade till upphör.

Undantag kan göras om det av olika orsaker kan anses vara oskäligt att köra ut folk.

Speciella orsaker är till exempel sjukdom, hög ålder och nära förestående förlossning.

I princip anses barn vara mera sårbara än vuxna, men eftersom man inte vill skilja barnen från sina föräldrar ses familjerna som helhet.

Asylsökande som fått avslag uppmanas att resa hem frivilligt.

  • Ibrahimovic gör comeback på bänken

    Svensken ingår i truppen mot Newcastle.

    Zlatan Ibrahimovic är uttagen till truppen i Manchester Uniteds hemmamatch mot Newcastle i dag. Men enligt tränaren José Mourinho är det mest troligt att anfallsstjärnan tillbringar matchen på bänken.

  • Harry Lahti älskar speedway

    Köpte sin första speedwayhoj som 50-åring.

    Att gasa runt med en 85 kilo tung motorcykel utan bromsar - vore det något? För Harry Lahti i Korsholm är det här en njutning av högsta rang.

  • Mari är polisens nyaste förstärkning – och bara sju veckor gammal

    Valpen ska skolas till narkotika- och spårhund.

    Polisinrättningen i Sydvästra Finland har fått en hundvalp som en donation av en privatperson. Valpen ska skolas till narkotika- och spårhund. Inrikesminister Paula Risikko tog i Åbo emot den en sju veckor gamla labradorvalpen.

  • Energiexpert: Trump och Brexit–politiken kan förstöra jordens klimat

    Handelshinder ökar energiproduktionens utsläpp.

    En nationalistisk protektionism är det största hotet mot klimatet. Endast en klok balans mellan statsstyrning och fria marknader kan stoppa uppvärmningen. Två tredjedelar av alla kända fossila bränsleresurser måste lämnas outnyttjade, konstaterar energiexpert.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes