Hoppa till huvudinnehåll

Om Jeanne Mammen hade varit en man och tyckt om Hitler skulle hon vara lika berömd som Picasso

K. L. Haenchen. Jeanne Mammen i sin ateljé i Berlin, ca 1946-1947,
K. L. Haenchen. Jeanne Mammen i sin ateljélägenhet i Berlin, ca 1946-1947, K. L. Haenchen. Jeanne Mammen i sin ateljé i Berlin, ca 1946-1947, Bild: Förderverein der Jeanne-Mammen-Stiftung e.V., Berlin Jeanne Mammen

Listan över kvinnliga konstnärer som var hur bra som helst men fick inte den erkänsla de förtjänade är lång: Hilma af Klint, Frida Kahlo, Carmen Herrera, Hannah Höch, Helene Schjerfbeck ...

Nu finns ett nytt namn att lägga till på listan: Jeanne Mammen.

Jag hade aldrig tidigare hört om henne men en stor utställning i Berlin lärde mig att jag verkligen har missat någon av de stora.

Jeanne Mammen. Die Kindsmörderin (Barnmördarska), ca 1908-14
Jeanne Mammen. Die Kindsmörderin (Barnmördarska), ca 1908-14 Jeanne Mammen. Die Kindsmörderin (Barnmördarska), ca 1908-14 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Vilken målare, alltså. Tyvärr råkade hon ut för flera problem under sin livstid. Hon var en kvinna, högst troligen lesbisk och med kommunistsympatier. Och så tyckte Hitler inte om hur hon målade och hon inte om Hitler.

Det här räckte för att hon, efter några framgångsrika år i slutet av 20- och början av 30-talet, föll i nästan total glömska.

Jeanne Mammen,  Die Großstadt (Storstaden), ca 1927
Jeanne Mammen. Die Großstadt (Storstaden), ca 1927 Jeanne Mammen, Die Großstadt (Storstaden), ca 1927 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017, Repro: Kai-Annett Becker Jeanne Mammen

Kvinnor i konstvärlden

Hur kunde det bli så här? Orsakerna är många. Fram till 1800-talet var konst överhuvudtaget ingenting som kvinnor skulle syssla med. De fick inte besöka de kända konstskolorna och skulle sköta om och pyssla i hemmet.

Det blev lite bättre kring slutet av 1800-talet. Konstinstitutionerna öppnade sina dörrar för kvinnor och kvinnliga konstnärer kunde börja tävla mot sina manliga kollegor. Men det var långt ifrån bra.

Ett stort problem var och är inte bara den manliga kritikerkåren utan också kvinnornas manliga kollegor och många gånger äkta hälfter.

Jeanne Mammen. Die Trinkerin (Drickerskan), ca 1934
Jeanne Mammen. Die Trinkerin (Drickerskan), ca 1934 Jeanne Mammen. Die Trinkerin (Drickerskan), ca 1934 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Versammlung auf dem Hinterhof (Samling på bakgåreden), ca 1925-28
Jeanne Mammen. Versammlung auf dem Hinterhof (Samling på bakgården), ca 1925-28 Jeanne Mammen. Versammlung auf dem Hinterhof (Samling på bakgåreden), ca 1925-28 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Det gick kanske bra så länge man gick tillsammans på konstskolorna. Men senast när man flyttade in i gemensamma hem och barn kom till blev konstnärskvinnorna ofta reducerade till hustru, barnuppfostrare, städerska och hemmapyntare.

Medan männen gled runt i gallerierna och salongerna.

Långt in på våra dagar är kvinnliga konstnärer underrepresenterade på många ställen, inte minst i de stora museerna.

Jeanne Mammen. Grossäugige Ponyfrau (Storögd kvinna med pannlugg), ca 1931
Jeanne Mammen. Grossäugige Ponyfrau (Storögd kvinna med pannlugg), ca 1931 Jeanne Mammen. Grossäugige Ponyfrau (Storögd kvinna med pannlugg), ca 1931 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Uppväxt i Paris

Men tillbaka till Jeanne Mammen. Hon växte upp i Paris i en rik tysk köpmannafamilj som understödde hennes önskan att bli konstnär. Redan som ung besökte hon Kungliga konstakademin i Bryssel.

Hon bodde och studerade en tid i Rom och återvände till Paris. Vid krigsutbrottet 1914 blev hon och hennes familj utslängda ur Frankrike och förmögenheten beslagtogs.

Det var slut på sötebrödsdagarna och Jeanne Mammen flydde till Berlin där hon hade fötts 24 år tidigare. Hon fick kämpa för att klara livhanken.

Hennes bristfälliga tyska försvårade det hela avsevärt.

Jeanne Mammen. Die schöne Frau (Den underbara kvinnan), ca 1926
Jeanne Mammen. Die schöne Frau (Den underbara kvinnan), ca 1926 Jeanne Mammen. Die schöne Frau (Den underbara kvinnan), ca 1926 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Glada 20-talet

På 20-talet började Jeanne Mammens prekära situation förbättras avsevärt. Hon blev mer och mer känd som en av Berlins och Tysklands bästa illustratörer.

Veckotidningar som uppstod hade fått upp ögonen för hennes teckningar. Framför allt hennes skarpa blick för kvinnorna och deras förändrade roll i samhället uppmärksammades.

Berlins så kallade gyllene tjugotal, Die goldenen Zwanziger, var en tid av frigörelse för kvinnosläktet. Kvinnorna markerade det här med kortklippt hår och korta kjolar.

Jeanne Mammen. Café Reimann, ca 1931
Jeanne Mammen. Café Reimann, ca 1931. Den här akvarellen ägdes av amerikanen Fred Ebb som skrev manus till musikalen Cabaret som utspelar sig i Berlin i början av 30-talet Jeanne Mammen. Café Reimann, ca 1931 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

De rökte som borstbindare och drack som svampar. De förlustade sig långt in på småtimmarna. De levde ut sin sexualitet.

De dansade öppet med varandra på krogar och kabaréer. De förut stängda skåpen öppnades på vid gavel.

Jeanne Mammen dokumenterade livet i Berlin så som det var. Hon rörde sig på bakgårdar, krogar och bordeller.

Hon var troligen lesbisk men kom aldrig ur sitt skåp.

Jeanne Mammen, Die Rothaarige (Den rödhåriga), ca 1928
Jeanne Mammen, Die Rothaarige (Den rödhåriga), ca 1928 Jeanne Mammen, Die Rothaarige (Den rödhåriga), ca 1928 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017, Repro: Kai-Anett Becker Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Zwei Frauen, tanzend (Två kvinnor, dansande) ca 1928
Jeanne Mammen. Zwei Frauen, tanzend (Två kvinnor, dansande) ca 1928 Jeanne Mammen. Zwei Frauen, tanzend (Två kvinnor, dansande) ca 1928 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017, Repro: Volker-H. Schneider, Berlin Jeanne Mammen

Hon målade också mitt i smeten i en ateljélägenhet på Kurfürstendamm. Hon bodde och arbetade där från 1920 fram till sin död 1976.

Den lilla lägenheten finns än i dag i originalskick. Om man vill titta på den måste man kontakta Jeanne Mammen-stiftelsen.

Förläggarna rev teckningarna ur hennes händer och Jeanne Mammen var en av de få kvinnliga konstnärerna på den tiden som kunde leva av sin konst.

Men orosmolnen började hopa sig. Hotet stavades H-I-T-L-E-R.

Hotet började också synas allt mera i hennes konst. Färgerna blev mörkare. Penseldragen allt tyngre.

Jeanne Mammen. Moskauer Droschkenkutscher (Droskkusk i Moskva), ca 1932
Jeanne Mammen. Moskauer Droschkenkutscher (Droskkusk i Moskva), ca 1932 Jeanne Mammen. Moskauer Droschkenkutscher (Droskkusk i Moskva), ca 1932 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Schachspieler (Schackspelare), 1929/30
Jeanne Mammen. Schachspieler (Schackspelare), 1929/30 Jeanne Mammen. Schachspieler (Schackspelare), 1929/30 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Slut på det roliga

1933 var det inte längre enbart ett hot. Hitler hade kommit till makten. Och på en natt hade allt förändrats.

Tidningarna hon jobbade för var tvungna att lägga av eller blev likriktade (gleichgeschaltet).

Hennes gallerist Wolfgang Gurlitt började jobba för nazisterna och sålde konst till Joseph Goebbels propagandaministerium.

Hennes bästa vän, den kommunistiska skulptören Hans Uhlmann, fängslades eftersom han hade spridit antifascistiska flygblad.

Jeanne Mammen i Berlin, ca 1930
Jeanne Mammen i Berlin, ca 1930 Jeanne Mammen i Berlin, ca 1930 Bild: Förderverein der Jeanne-Mammen-Stiftung e.V., Berlin Jeanne Mammen

Jeanne Mammen kände på sig att hon måste göra någonting. Att emigrera var uppenbarligen inte ett alternativ. Även om många av hennes vänner tydde sig till det.

Nej, hon skulle stanna. Hon skulle göra motstånd. Hon gick under jorden.

Eller rättare sagt hon gick hem, stängde dörren vred om nyckeln och började måla så som hon aldrig målat förut.

Jeanne Mammen, Mädchen mit Katze (Flickan med katten), 1943
Jeanne Mammen, Mädchen mit Katze (Flickan med katten), 1943 Jeanne Mammen, Mädchen mit Katze (Flickan med katten), 1943 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017, Repro: Fotostudio Bartsch, Karen Bartsch, Berlin Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Soldat, ca 1940-45
Jeanne Mammen. Soldat, ca 1940-45 Jeanne Mammen. Soldat, ca 1940-45 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Inre emigration

Hon som aldrig tidigare hade målat abstrakt, kubistiskt eller expressionistiskt gjorde nu ingenting annat än det. Hennes konst från Hitlertiden är som ur en lärobok för den av nazisterna så kallade urartade konsten (entartete Kunst).

- När Hitlertiden började förbjöds eller likriktades alla tidningar som jag jobbade för. Slut på min "realistiska" period, övergång till ett aggressivt måleri som bröt upp föremålen (som kontrast mot den officiella konsten), skrev Jeanne Mammen i sin självbiografi Utvändig kortrapport (Äußerlicher Kurzbericht).

Biografin som hon skrev 1974, två år före sin död, är förresten bara en sida lång.

Jeanne Mammen. Selbstporträt (Självporträtt), ca 1932
Jeanne Mammen. Selbstporträt (Självporträtt), ca 1932 Jeanne Mammen. Selbstporträt (Självporträtt), ca 1932 Jeanne Mammen

Vilken kvinna! Hon målade det som nazisterna hatade. Som en personlig protest. Mitt i Berlin, bara ett stenkast från Hitlers rikskansli.

Hon målade med livet som insats.

Hon var inte den enda konstnären som stannade kvar och försökte klara sig undan det tredje riket med livet i behåll. Det som efter kriget kallades för inre emigration (Innere Emigartion).

Emil Dolde, Otto Dix, Max Pechstein, Hannah Höch (som hade ett liknande öde som Jeanne Mammen), Käthe Kollwitz och Ernst Barlach gjorde det också, för att nämna bara några av de mest kända.

Men hon var mig veterligen den enda som först då, 1933, började måla på det sättet som skulle ha renderat henne en biljett till den stora och äckliga propagandautställningen Entartete Kunst som nazisterna organiserade 1937. Om de bara skulle ha vetat.

Jeanne Mammen, Segelschiff (Segelbåt), ca 1935-40
Jeanne Mammen. Segelschiff (Segelbåt), ca 1935-40 Jeanne Mammen, Segelschiff (Segelbåt), ca 1935-40 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Kirche am Winterfeldtplatz (Kyrkan vid Winterfeldttorg i Berlin), 1935-1940
Jeanne Mammen. Kirche am Winterfeldtplatz (Kyrkan vid Winterfeldttorg i Berlin), 1935-1940 Jeanne Mammen. Kirche am Winterfeldtplatz (Kyrkan vid Winterfeldttorg i Berlin), 1935-1940 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017, Repro: Kai-Annett Becker Jeanne Mammen

Efterkrigstiden

Mirakulöst nog överlevde Jeanne Mammen kriget i sin lilla ateljélägenhet. Om man ser bilder från Kurfürstendamm efter kriget fattar man inte hur hon (och lägenheten) kunde ha klarat sig.

Berlin låg i ruiner, konstnärerna återvände från utlandet eller kröp fram ur sina gömmor. Utställningar organiserades med konsten ingen hade fått se under nazitiden. Också Jeanne Mammen fanns med.

Publiken stod med förvåningens finger i häpnadens mun framför hennes bilder. Hade hon målat det här? Här i Berlin? Mitt under nazisternas framfart och bombardemangen?

Jeanne Mammen. Trompetender Hahn (Trumpetande tupp), ca1943-45
Jeanne Mammen. Trompetender Hahn (Trumpetande tupp), ca1943-45 Jeanne Mammen. Trompetender Hahn (Trumpetande tupp), ca1943-45 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Jeanne Mammen fortsatte att skapa konst mot strömmen.

När Efterkrigstyskland suktade efter äkta realistisk konst, som inte skall förväxlas med den våldsförhärligande och pompösa nazistiska konsten, blev Jeanne Mammens konst allt mera abstrakt.

Jeanne Mammen. Aug in Aug (Öga mot öga), ca 1945/46
Jeanne Mammen. Aug in Aug (Öga mot öga), ca 1945/46 Jeanne Mammen. Aug in Aug (Öga mot öga), ca 1945/46 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Pluie au Kurfürstendamm, ca 1951
Jeanne Mammen. Pluie au Kurfürstendamm, ca 1951 Jeanne Mammen. Pluie au Kurfürstendamm, ca 1951 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Hon som hade vant sig att leva och skapa konst i gömman drog sig, efter några år i rampljuset, mer och mer tillbaka.

Efter en tid började hon helt lämna det konkreta i sitt måleri. Hon satt åter hemma, besöktes regelbundet av några fåtaliga vänner, och vände konstnärsvärlden och -livet ryggen till.

Från och med 50-talet slutade hon helt och hållet med det föreställande måleriet. Hon hade blivit en abstrakt målare.

Hennes kännetecken blev stanniolförpackningar, ofta från påsk- och julgodis, som hon applicerade in i sina bilder.

Jeanne Mammen. Palma Kunkel, ca 1967-1969
Jeanne Mammen. Palma Kunkel, ca 1967-1969 Jeanne Mammen. Palma Kunkel, ca 1967-1969 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen
Jeanne Mammen. Palma Kunkel, ca 1967-1969
Jeanne Mammen. Palma Kunkel, ca 1967-1969 (detalj) Jeanne Mammen. Palma Kunkel, ca 1967-1969 Bild: VG Bild-Kunst, Bonn 2017 Jeanne Mammen

Hon förstörde, tyvärr måste man väl säga med facit i handen, en mängd av sin tidigare produktion.

Hon föll så småningom i glömsk och först några år innan hon dog började konstvärlden åter igen upptäcka hennes fantastiska bilder från mellankrigstiden.

Den stora utställningen i Berlin visar nu också den konst hon skapade innan, under och efter de två stora världskrigen.

Bilderna ger för handen att hon var en av de riktigt riktigt stora målarna på 1900-talet.

Dessvärre var hon kvinna, lesbisk, kommunist ... och så tyckte hon inte om Hitler. Och Hitler förmodligen inte heller om henne.

Om han bara skulle ha vetat.

Gerd Ladewig, Jeanne Mammen i sin ateljé i Berlin, ca 1974-75,
Gerd Ladewig, Jeanne Mammen i sin ateljé i Berlin, ca 1974-75, Bild: Förderverein der Jeanne-Mammen-Stiftung e.V., Berlin Jeanne Mammen

Utställningen Jeanne Mammen. Iaktagerskan (1910-1975) pågår i Berlinische Galerie fram till den 15 januari 2018.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje