Hoppa till huvudinnehåll

Vem bestämmer vad du får i lön? Förstå arbetsmarknaden bättre

Grafisk bild kollektivavtal
Grafisk bild kollektivavtal Bild: Yle/Miro Johansson kollektivavtal

Den här hösten är arbetsmarknadsförhandlingarnas tid. Nyheterna handlar om inkomstpolitiska helhetslösningar och centrala uppgörelser - men vad betyder de och hur fungerar de? Det här läspaketet ger dig en bättre förståelse för nyheter från arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsförhandlingar går ut på att löntagarnas och arbetsgivarnas organisationer förhandlar med varandra. Det kan också hända att regeringen deltar i förhandlingarna som en part.

Under arbetsmarknadsförhandlingarna gör man upp kollektivavtal som slår fast lönen, men också andra saker, som arbetstid, semestrar och övriga förmåner. I kollektivavtalet fastställer man en lägsta nivå för lönen, arbetstiden och förmånerna - alltså en minimigräns för de här sakerna inom en viss bransch, till exempel för all vårdpersonal.

På enskilda arbetsplatser kan man sedan komma överens om förmåner som är bättre än de som kollektivavtalet slår fast. Kollektivavtal har en viss avtalsperiod, som till exempel kan vara två år.

Om parterna som ska ingå ett avtal inte lyckas komma överens rycker riksförlikningsmannen in för att medla. Om man ändå inte lyckas få till stånd ett avtal, råder så kallat avtalslöst läge. Ett sådant läge kan leda till konflikter och arbetstvister, som strejker eller lockouter.

Arbetstagare och arbetsgivare har separata organisationer

Parterna på arbetsmarknaden, det vill säga arbetstagarna och arbetsgivarna, har egna organisationer som har som uppgift att företräda den egna partens intressen. Arbetstagarnas organisationer kallas för fackförbund, medan arbetsgivarnas organisationer kallas för arbetsgivarförbund.

Fackförbunden och arbetsgivarförbunden hör i sin tur till större centralorganisationer, som representerar sina medlemmar i arbetsmarknadsförhandlingarna.

Löntagarnas centralorganisationer:

FFC (Finlands Fackförbunds Centralorganisation)
Akava (Centralorganisationen för högutbildade i Finland)
STTK (Tjänstemannacentralen)

Arbetsgivarnas centralorganisationer:

EK (Finlands näringsliv), representerar näringslivets alla branscher
KT (Kommunarbetsgivarna)
SAMV (Statens arbetsmarknadsverk)
KiT (Kyrkans arbetsmarknadsverk)

Typiskt med en central löneuppgörelse

I Finland har det länge varit de stora centralorganisationerna som tillsammans med landets regering har gjort upp avtal om löneförhöjningar och arbetsvillkor. Det här kallas för en inkomstpolitisk helhetslösning, som man har använt för att styra arbetsmarknaden.

Tre parter deltar alltså i förhandlingarna och de kallas därför trepartsförhandlingar. Regeringens linjedragningar i skatte- och socialfrågor påverkar ofta de här förhandlingarna.

Om regeringen däremot inte deltar, talar man om en central löneuppgörelse. Då ingår arbetsmarknadscentralerna sinsemellan avtal, som innehåller ramen för löneförhöjningarnas storlek.

I dagsläget försöker man ändå ofta komma bort från centrala löneuppgörelser. Finlands näringsliv EK bestämde i december 2016 att organisationen inte längre deltar i centrala inkomstpolitiska uppgörelser. I stället vill EK sträva efter lokala förhandlingar på företagsnivå.

För arbetsgivarna känns centrala uppgörelser och inkomstpolitiska helhetslösningar ofta alltför stela. Den mekaniska skogsindustrins kollektivavtal omfattar till exempel tiotals olika branscher, från pappersarbetare till servicepersonal, som alla har samma arbetsvillkor.

En bra sak med helhetslösningarna är att de innefattar plikt om arbetsfred, det vill säga att arbetsgivare slipper strejker så länge avtalet är i kraft. För arbetstagarens del är det bra att veta vad man ska få för sitt arbete. De inkomstpolitiska helhetslösningarna har också gjort nationalekonomin lättare att förutspå.

Arkivklippet nedan beskriver när det är lagligt att strejka och när en strejk är olaglig.

Förbundsrunda betyder förhandlingar på förbundsnivå

Alternativet till centrala löneuppgörelser är uppgörelser på förbundsnivå, det vill säga att fackförbund och arbetsgivarförbund förhandlar direkt med varandra om löner och arbetsvillkor, utan att centralförbunden är med.

Risken här är att bägge branscher optimerar sin egen fördel och att lösningen därför blir negativ för nationalekonomin. Så gick det till exempel åren 2007-2009, när det gick bra för den finländska ekonomin och man inte ville störa den rådande harmonin med tvister.

Det ledde till att lönerna fortsatte att stiga, trots att det började gå allt sämre för Finlands ekonomi i och med finanskrisen år 2008. Det gick utför för ekonomin, men inom vissa branscher gav man ändå ännu år 2009 löneförhöjningar på över fem procent.

Statsminister Juha Sipiläs regering har haft den så kallade Finlandsmodellen som sitt mål. Den innebär att man inte längre kommer överens om lönenivån centralt, utan i stället förhandlar exportindustrins arbetsgivare och arbetstagare om en nivå för lönerna som också andra branscher ska följa. Meningen är bland annat att förstärka sådana branscher som är utsatta för internationell konkurrens och öka produktiviteten.

Men flera parter har dragit sig ur processen och det är oklart om Finlandsmodellen alls kommer att bli gällande.

Januariförlovningen inledde arbetsmarknadsförhandlingarna

Arbetsmarknadsförhandlingarnas historia börjar redan vid vinterkriget, då parterna på arbetsmarknaden kom överens om att de i fortsättningen i första hand försöker lösa konflikter förhandlingsvägen.

Det här skedde den 23.1.1940 då arbetsgivarnas centralorganisation deklarerade att de godkänner facket och Fackcentralen FFC som förhandlingspart i frågor som gäller arbetsmarknaden.

Januariförlovningen kom att utgöra grunden för det finländska arbetsmarknadssystemet.

Arbetsmarknadsvokabulär:

Inkomstpolitisk helhetslösning/totaluppgörelse (på finska ofta tupo)

Ett avtal mellan tre parter (arbetstagare, arbetsgivare och regeringen) som innehåller löneförhöjnings- samt skatte- och socialvillkor.

"Samhällsfördraget handlar om en rent inkomstpolitisk lösning, säger Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne."
Vasabladet

Central löneuppgörelse

Ett avtal om löner och andra arbetsvillkor, som arbetstagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer tar fram och som utgör ramen för förbundens egna kollektivavtal.

"Konkurrenskraftsavtalet var en exceptionell lösning i Finlands arbetsmarknadshistoria. Avtalet kombinerar sänkta enhetsarbetskostnader med en central löneuppgörelse."
Kommunarbetsgivarna

Förbundsomgång

En löneuppgörelse mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet. Förbundsomgången blir aktuell när centralorganisationerna kommer fram till att det inte lönar sig att sträva efter en central löneuppgörelse.

"Finansminister Petteri Orpo (Saml) tar inte ställning till om löneförhandlingarna nästa höst ska föras i en förbundsomgång eller enligt Finlandsmodellen."
Vasabladet

Lokala avtal

Kollektivavtalen ger allt större möjligheter till lokala avtal, det vill säga egna avtal i företag, ämbetsverk och institutioner. Det är allmänt att bland annnat arbetstider och lönedelar förhandlas på arbetsplatserna.

"Äkta lokala överenskommelser förutsätter att det är parterna på arbetsplatsen som säger sista ordet."
Svenska Yle

Allmän förhöjning

En gemensam löneförhöjning som avtalet slår fast, som anges antingen i euro eller procent, och som gäller alla som omfattas av avtalet.

"Om löneförhöjningarna under det första året kan sägas att i de flesta fallen utbetalas en allmän förhöjning om 20 euro"
Läraren

Procentlinje (procentuellt lönepåslag)

En riktlinje för procentuella förhöjningar av löner, där alla arbetstagare får en lika stor procentuell löneförhöjning. Det betyder att mängden pengar varierar efter lönen. Motsatsen till procentlinjen är eurolinjen, som innebär att löntagarna får samma summa i löneförhöjning.

"För Juristförbundet var det viktigt att kollektiv- och tjänstekollektivavtalen skulle följa procentlinjen. Så blev det. Detta tryggar löneutvecklingen även för dem som tjänar bättre än genomsnittet."
Lakimiesuutiset

Löneglidning

Höjd lön utöver det som fastställs i centrala eller förbundsvisa avtal. Om ett kollektivavtal slår fast att lönerna ska stiga med två procent, men de i själva verket stiger tre procent, kallas skillnaden mellan dessa löneglidning.

"Många har förvånats över att löneökningarna och löneglidningen inte är högre, givet läget i ekonomin. Låga löneökningar är dock ett globalt fenomen och det finns flera orsaker till varför det ser ut som det gör i Sverige."
Dagens Industri

Solidarisk lönepolitik

Strävan efter att höja de lägsta lönerna mer än andra löner.

"Siffror i centrala avtal skyndar bara på utflyttning av jobb från Sverige. Det är därför dags att begrava siffersatta centrala avtal och den solidariska lönepolitiken"
Arbetsvärlden

Index

Ett relationstal som anger förändringen i till exempel löner eller priser under en viss tidsperiod.

"Kiljunen föreslår att pensionerna binds enbart till löneindex, alltså att löner och pensioner ökar i samma takt."
Svenska Yle

Arbetstvist

Konflikter på arbetsmarknaden kan leda till arbetstvister. Både arbetstagar- och arbetsgivarsidan har sina egna stridsåtgärder: arbetstagare kan strejka eller utlysa ansökningsblockad, medan arbetsgivare kan svara med lockout och stänga ut arbetstagarna från sina jobb eller frysa löneutbetalningar.

En strejk är laglig i avtalslöst läge, det vill säga när ett kollektivavtal har löpt ut och det inte ännu finns ett nytt avtal. Den som deltar i en olaglig strejk kan få betala böter.

"Ett förlikningsförlag i arbetstvisten, som hotar semesterflygen under det kommande veckoslutet, lämnades tidigt tisdag morgon."
Riksförlikningsmannens byrå

Allmängiltigt kollektivavtal

Ett allmängiltigt kollektivavtal är ett avtal som gäller nationellt för en viss bransch. Avtalet gäller också arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarförbund.

Allmängiltiga kollektivavtal fungerar så att den finska riksdagen fattar beslut om att ett riksavtal ska gälla för en hel bransch, även för de företag som saknar kollektivavtal.

"Innan Norge röstade om medlemskap i EU 1994 utarbetades ett förslag på allmängiltigförklarade kollektivavtal för vissa branscher."
Arbetsvärlden

Hängavtal

Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att för den skull vara medlem i arbetsgivarorganisationen.

"Här beskrivs det andra sättet: hur man tecknar ett hängavtal genom ett fackförbund. Det är nämligen ett alternativ om företaget inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation. Då "hänger ni på" det avtal som fackförbundet har tecknat med arbetsgivarorganisationen."
Förhandlings- och samverkansrådet PTK i Sverige

Ursprungstexten av Seppo Heikkinen på Yle.fi/oppiminen.

Läs också

Vetamix

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Tio skäl att sova tillräckligt

    Prioritera sömn - det är livsviktigt.

    Känner du dig trött? Slut? Totalt utmattad? Trötthet är det första tecknet på dålig eller otillräcklig sömn. Här är tio orsaker att prioritera sömn - det är inte bara tillåtet, utan direkt önskvärt.

  • Vet du hur man shoppar säkert på nätet?

    Testa dina kunskaper om nätshopping.

    Vi köper ett och annat på nätet: resor, kläder, konsertbiljetter, böcker, sportutrustning ... Gör vårt test och ta reda på om du shoppar smart på nätet!

Nyligen publicerat - Vetamix