Hoppa till huvudinnehåll

Estniska företag tvingas betala sina arbetare i Finland mer: "EU-direktivet är en helt ok kompromiss"

Byggarbetare.
Utländska företag måste börja betala sina anställda samma löner och sociala avgifter som finska företag betalar sina anställda. Byggarbetare. Bild: YLE/Rolf Granqvist bostadsproduktion

EUs nya direktiv tvingar östeuropeiska företag att betala sina arbetstagare högre ersättningar när de jobbar i väst. Ändå har det inte väckt det ramaskri i Östeuropa som många hade varnat för.

I synnerhet i EUs ordförandeland Estland har direktivet snarare tagits emot som en framgång.

- Men rent generellt stöder inte estniska företagare det nya direktivet, säger Marko Udras genast när jag tar fram mikrofonen, så att jag inte i misstag ska tro något annat.

Udras är chef för avdelningen för policymaking på den estniska Handels- och industrikammaren.

Jag låter honom uttrycka sin kritik innan vi går vidare till de positiva nyanserna av EUs direktiv för så kallade utstationerade arbetare, som godkändes av EUs social- och arbetsministrar i Luxemburg natten till igår.

- De estniska företagen är rädda för att det ska bli svårare att få uppdrag i väst när deras utgifter ökar. De är rädda för att konkurrenskraften lider.

Utgifterna ökar, inkomsterna blir ungefär desamma

Att utgifterna ökar för företag som sänder egen arbetskraft till andra EU-länder ser troligt ut.

Det är delvis det som är idén med det nya direktivet, att skydda inhemska företag mot så kallad prisdumpning av utländska företag.

Enligt de nya reglerna ska företag, vanligtvis öst- och sydeuropeiska, som sänder arbetstagare till andra EU-länder, vanligen i Västeuropa, betala samma löner, sociala avgifter, bonus och traktamenten som betalas i det mottagande landet.

Hittills har det, förenklat sagt, räckt med att en estnisk byggarbetare får finsk minimilön när han jobbar i Finland, men nu ska han också få till exempel dagtraktamente enligt finländska taxor.

Marko Udras är chef för avdelningen för policymaking på den estniska Handels- och industrikammaren.
Marko Udras är chef för avdelningen för policymaking på den estniska Handels- och industrikammaren. Marko Udras är chef för avdelningen för policymaking på den estniska Handels- och industrikammaren. Bild: Yle/Gustaf Antell företag,Estland,migration,utsända arbetare,direktiv,Östeuropa,Marko Udras

Det finns två anledningar till att estniska företagare ändå inte är upprörda av att deras egen regering har jobbat hårt för att ro direktivet i hamn.

1) De flesta estniska företag skickar arbetstagare till närbelägna Finland. Redan nu har finländska myndigheter varit ganska stränga med att övervaka att utländska företag följer finska regler.

Kostnaderna kommer alltså knappast att stiga väldigt mycket.

Däremot kan ägarnas vinst minska något, när en lite större del av inkomsterna går åt till att betala lönerna.

2) Den estniska regeringen lyckades hålla landsvägstransporterna utanför direktivet. Än så länge berörs alltså inte transportföretagens chaufförer av de nya reglerna.

Den segern blir ändå bara tillfällig eftersom EUs trafikministrar nu ska börja jobba fram ett eget direktiv för chaufförerna.

Lastbil med släp på landsväg
Trafikministrarna har fått i uppdrag att förhandla fram ett eget direktiv för vägtransportföretag. Lastbil med släp på landsväg Bild: YLE/Rolf Granqvist landsvägstrafik

Estland lyckades alltså förhandla fram något som kan kallas en bra kompromiss.

- Skulle Estland inte ha varit EU-ordförandeland hade vi bättre kunnat kämpa för våra egna företags intressen, säger Udras. Men så får man inte göra som ordförare.

Sedan tillägger han:

- Vi är det tredje ordförandelandet som försöker få igenom det här direktivet. Skulle vi ha lämnat förhandlingarna åt kommande ordföranden skulle resultatet antagligen bli sämre.

Jan Kaljura . Jan Kaljura virolainen maalari pk
En av många estniska arbetstagare i Finland. Jan Kaljura . Jan Kaljura virolainen maalari pk Bild: Jaani Lampinen / Yle Estland,Työmies

Estlands hälso- och arbetsminister Jevgeni Ossinovski säger åt det estniska rundradiobolaget ERR att det här var de hårdaste förhandlingarna under EU-ordförandeperioden.

Det hårdaste motståndet kom från Polen och Ungern, som båda beskyller de andra länderna i Centraleuropa för protektionism.

Också Lettland och Litauen röstade emot mot direktivet. Det berodde till stor del på att Frankrike så envist drev sin egen linje som var tuffare än alla andras, skriver ERR.

Resten av de östeuropeiska länderna var mindre kritiska och i synnerhet Tjeckien och Slovakien drev en linje som var närmare grannarna i väst än grannlandet Polens.

EU-länders flaggor i Bryssel i februari 2014
Östeuropa uppträdde inte som en enhetlig grupp under förhandlingarna. EU-länders flaggor i Bryssel i februari 2014 Bild: EPA/OLIVIER HOSLET Europeiska unionen,Europa,Bryssel,eu-flaggor

Förutom Frankrike ville Tyskland, Österrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg ha en hårdare villkor.

Ossinovski anser att den slutliga kompromissen är bra för Estland.

- Utvecklingen är den att låga löner inte mer är en konkurrensfördel för Estland. Våra företag kan erbjuda kvalitet och redan nu köps deras tjänster till ett bra pris.

Dessutom stiger inte utgifterna riktigt så mycket som många företagare säger:

- Skatterna betalas fortfarande i hemlandet enligt hemlandets skattesystem. I de länder dit våra företag brukar sända sina arbetstagare är skattetrycket högre, påpekar Ossinovski.

Den slutliga kompromissen är bra för Estland.― Jevgeni Ossinovski, Estlands hälso- och arbetsminister

Direktivet träder i kraft om fyra år. Ungefär en procent av arbetskraften i EU består av så kallade utstationerade arbetare.

Läs mera:

EU-direktiv ska ge utländsk arbetskraft lika lön, men påverkar det Finland? ”Vi måste redan ge samma lön till ester och finländare"

EU:s arbetsministrar har kommit överens om att arbetare som skickas från ett EU-land till ett annat ska ha rätt till en lön som motsvarar lönenivån där. I Finland borde direktivet inte ha någon större inverkan, men det kan sänka lönen för finländare i utlandet.

Läs också