Hoppa till huvudinnehåll

EU-direktiv ska ge utländsk arbetskraft lika lön, men påverkar det Finland? ”Vi måste redan ge samma lön till ester och finländare"

Byggarbetare
Byggarbetare Bild: EPA/HOW HWEE YOUNG byggbranschen

EU:s arbetsministrar har kommit överens om att arbetare som skickas från ett EU-land till ett annat ska ha rätt till en lön som motsvarar lönenivån där. I Finland borde direktivet inte ha någon större inverkan, men det kan sänka lönen för finländare i utlandet.

Beslutet som EU:s arbetsministrar har förhandlat fram ska göra arbetarna inom EU mera jämställda, och också ge mera jämlik konkurrens inom EU.

– Det samförstånd som nåtts i dag är ett viktigt steg i främjandet av likabehandling av utstationerade arbetstagare och lika konkurrensförutsättningar mellan företag i EU, säger arbetsminister Jari Lindström (blå) högtidligt.

Så ser det nya EU-direktivet ut

  • Direktivet reglerar anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare.
  • Utstationerade arbetstagare ska bland annat ha rätt till lika lön för samma arbete som en arbetstagare i stationeringslandet.
  • Arbetsgivaren blir skyldig att betala kostnader för resande, logi och måltider för den utstationerade arbetstagaren.
  • Direktivet gäller arbetstagare som är utstationerade i över tolv månader.
  • För transportbranschen gäller en kompromiss: direktivet börjar tillämpas först när man kommit överens om speociallagstiftningen för transportsektorn.
  • De nya bestämmelserna ska tillämpas efter en övergångstid på fyra år.
  • Många östeuropeiska länder med mycket utstationerad arbetskraft motsatte sig direktivet. Bland annat Polen, Ungern, Lettland och Litauen röstade emot det.
  • Direktivet ska ännu behandlas i Europaparlamentet och Europarådet.

Hur påverkar det nya direktivet Finland?

I Finland finns till exempel många baltiska byggarbetare, men i praktiken har den nya bestämmelsen liten inverkan på Finland. Det säger Liisa Heinonen, regeringsråd på Arbets- och näringsministeriet.

Förklaringen är de finländska kollektivavtalen.

- Direktivet kommer kanske inte att påverka så väldigt mycket eftersom vi har allmängiltiga kollektivavtal som tillämpas.

De allmängiltiga kollektivavtalen täcker ungefär 90 procent av arbetskraften i Finland, och gäller också arbetstagare från utlandet.

Jari Lindström, arbetsminister.
Arbetsminister Jari Lindström förhandlade om direktivet för Finlands del. Jari Lindström, arbetsminister. Bild: Lehtikuva Jari Lindström

Byggbranschen påverkas mest

De flesta utländska arbetstagare, som är utsända från ett annat EU-land för att jobba i Finland - och därigenom påverkas av direktivet - arbetar inom byggbranschen. De kommer främst från Baltikum och Polen.

Sammanlagt finns det ungefär 100 000 byggarbetare i Finland och ungefär 22 procent av dem är utländska.

Det handlar om mellan 20 000 och 30 000 utländska byggarbetare, säger Tapio Kari, arbetsmarknadsdirektör på Byggindustrins intresseförening.

Byggställningar kring ett höghus i Borgå.
Byggställningar kring ett höghus i Borgå. Bild: Yle / Hanna Othman ställningar

Hur många av de utländska arbetstagarna som är utstationerade av utländska företag, och således påverkas av direktivet, vet Kari inte.

Han är ändå inne på samma linje som Liisa Heinonen, vad gäller direktivets inverkan på hans bransch.

- Det påverkar ingenting, därför att vi har ett kollektivavtal som är allmänt bindande och det säger redan nu att man måste ge samma lön till estniska som till finska arbetstagare, eller vem som helst som kommer till Finland för att arbeta.

Följs de här avtalen?

- Det är en annan sak, alltid finns det företag som inte följer avtal.

Byggföretagare tror på konkurrenslyft

Tom Bäckström driver byggföretaget Byggcraft Ingå, och han hoppas att det nya EU-direktivet ska hjälpa finländska byggföretag som anställer inhemskt.

- Absolut, det är ju betydligt bättre för konkurrensen. Då har vi enklare att konkurrera. De företag som har utlänningar på jobb är också de som får många projekt, säger Bäckström, som ändå påpekar att tiderna är goda inom byggbranschen.

Jobb har vi nog gudinog.

Bäckström säger ändå samtidigt att det redan finns brist på finländska arbetstagare inom byggbranschen.

- Jag har inte sett någon statistik men så påstås det, och jag vet ju själv att det inte är lätt att hitta inhemsk arbetskraft, åtminstone inte sådan som är arbetslös.

Arbetstagare som flyttar till länder med lägre löner kan få problem

Det nya direktivet som EU:s arbetsministrar har förhandlat fram låter alltså väldigt positivt för både arbetstagare och företag.

Arbetstagare ska få en lön som motsvarar lönenivån i landet där de jobbar och västeuropeiska företag ska få det lättare att konkurrera med öst.

Men Rita Asplund, som är forskningschef vid näringslivets forskningsinstitut Etla, ser ändå vissa problem med direktivet.

Asplund har följt förhandlingarna av direktivet vid sidan om. Också överlag har det forskats väldigt lite i sådana här frågor i Finland, säger hon.

Problemet som Asplund lyfter fram handlar om att direktivet kan fungera åt båda hållen.

Om en arbetstagare skickas från Finland till ett land med sämre löner och sociala förmåner, kan lönen sjunka.

Om den här sociala nivån sen kan gå åt båda hållen, att den kan stiga men den kan också sjunka, så då är det ju lite problematiskt.

- Då finns det ju ett stort behov av att harmonisera de här reglerna och det är väl nästa steg EU försöker komma fram till, att det inte ska bli sådana här gap, säger Rita Asplund.

Kan EU-direktivet alltså sänka lönen för finländare som skickats utomlands för att jobba?

Jodå, säger Jyrki Halvari som är avtalssekreterare på transportfacket AKT, och bekräftar Rita Aspholms farhågor.

Halvaris transportbransch är en annan bransch som påverkas av EU-direktivet om lika löner. Arbetskraften inom branschen rör sig mycket över gränserna.

Det finns en del finländska bilar som kör ute i Europa, som kan påverkas av EU-direktivet, säger Jyrki Halvari.

De är ganska få, eftersom östeuropeiska företag har tagit över mycket av trafiken i till exempel Tyskland. Sammanlagt handlar det om ett femtiotal bilar.

Lastbiler i kö på Autobahn i Tyskland
Lastbilstrafik på Autobahn i Tyskland. Lastbiler i kö på Autobahn i Tyskland Bild: EPA/Patrick Pleul trafikkö

Och en finländsk förare som är stationerad i till exempel Polen eller Tyskland kan till och med få sänkt lön i och med direktivet, säger Jyrki Halvari.

- Allmängiltiga arbetsavtal finns ju nästan bara i Finland.

Utländska långtradarchaufförer i Finland kan få höjd lön

Direktivet påverkar också en del utländska långtradarchaufförer i Finland, men inte alla, säger Jyrki Halvari på transportfacket.

Utländska förare som hämtar varor till Finland från ett annat land och för varor från Finland tillbaka till utlandet, räknas inte som utsänd arbetskraft.

Men arbetskraft som hyrs in från utlandet för att köra långtradare i Finland har rätt till finländsk avtalslön.

Dessutom finns det så kallad cabotagetrafik, där inhemsk transport körs med utländska krafter. Dem kan det nya direktivet också påverka.

Också de har redan i dag rätt till lön enligt finländsk nivå då de kör i Finland. Det finns ändå ett men.

- Vi kan säga så att de borde få samma lön som finländare i cabotagetrafiken, men får det inte i praktiken för det övervakas inte alls.

Enligt Halvari handlar det om några hundra förare.

Halvari säger att EU-direktivet kommer att ha en positiv inverkan på transportbranschen i Finland.

- Jo, om en cabotageförare är en utsänd arbetstagare förbättrar det förarens ställning, absolut.

Läs mera:

Estniska företag tvingas betala sina arbetare i Finland mer: "EU-direktivet är en helt ok kompromiss"

EUs nya direktiv som tvingar östeuropeiska företag att betala sina arbetstagare högre ersättningar när de jobbar i väst har inte väckt det ramaskri i Östeuropa som många hade varnat för.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes