Hoppa till huvudinnehåll

Straffrabatt för unga förbrytare – knivmannen i Vasa friges

Rättsal, taget bakifrån de åtalade
Arkivbild från tingsrättsförhandlingen. Rättsal, taget bakifrån de åtalade Bild: Yle/Marcus Lillkvist knivhuggning

Den unga man som högg ihjäl en äldre man med kniv i Vasa för tre år sen släpps fri den här veckan skriver Vasabladet. Då har han avtjänat en tredjedel av sitt straff. Unikt fall, säger professor i rättsvetenskaper.

Det var i oktober 2014 som 16-åringen knivhögg en 60-årig utanför HS-center i centrala Vasa. Den äldre mannen dog av sina skador och gärningsmannen dömdes i tingsrätten till tolv års fängelse för mord.

Mannen överklagade domen och hovrätten mildrade både straffet och brottsrubriceringen. Mannen dömdes till nio års fängelse för dråp.

Nu släpps han ut efter att ha avtjänat en tredjedel av sitt straff skriver Vasabladet.

På grund av att gärningsmannen är minderårig och tidigare ostraffad kortades hans straff ner till tre år.

Ingen strafflindring

Kimmo Nuotio som är professor i rättsvetenskaper säger att det inte handlar om en strafflindring. Frågan är om det var ett mord eller ett dråp.

- När hovrätten slog fast att det är fråga om dråp och gärningsmannen är en ung person då är straffet nio år, säger Nuotio.

Villkorlig frigivning sker efter att en tredjedel av straffet är avtjänat när det handlar om en ung person. Nuotio säger att man haft de här reglerna i säkert 100 år och att det inte är något unikt.

Kan man alltså på måfå knivhugga en främmande person och bli frisläppt efter tre år?

- Det kan vara svårt att uppfatta vad som hänt och varför. Men det beror främst på att det här fallet är unikt, jag har inte hört om något liknande, säger Nuotio.

Kimmo Nuotio työhuoneellaan Helsingin yliopistolla 29.12.2016
Kimmo Nuotio Kimmo Nuotio työhuoneellaan Helsingin yliopistolla 29.12.2016 Bild: Samu Takala / Yle

Unikt fall

Nuotio säger att mycket få ungdomar i Finland straffas för så här grova brott. Ofta finns det psykiska orsaker i bakgrunder och alkoholen är inblandad. I det här faller var 16-åringen nykter, tillräknelig och kände inte sitt offer.

- Att en ung människa utan påverkan och utan skäl dödar någon är helt unikt, det vill jag påstå, säger Nuotio.

Gärningsmannen hade innan gärningen skrivit på sociala medier att han skulle "döda en viting". Ändå dömdes han för dråp.

- Domstolarna är mycket erfarna, skillnaden mellan mord och dråp är ett vanligt tema. Det har helt enkelt inte kunnat bevisas att han planerat dådet, det var en oplanerad handling.

Fallet har kallats för Finlands genom tiderna första rasistiska mord. Men det rasistiska inslaget och om brottet var planerat är två olika saker, säger Nuotio som påpekar att mannen kommer att övervakas även efter frigivningen.

Övervakad frihet

Sari Somppi är kriminolog och har tidigare jobbat som psykologisk handledare i Vasa fängelse. Somppi påpekar också att övervakningen fortgår efter frigivningen.

- Men när en ung människa släpps fri efter en tredjedel av sitt straff så är det inte så att personen inte skulle övervakas alls, säger Somppi.

Sari Somppi säger att när det gäller unga personer tar man i beaktande att de inte är helt vuxna och kanske inte helt förstått konsekvensen av sitt dåd.

Frigivningen sker alltid i samarbete med samhällstjänstbyrå. Under högst tre års tid övervakar samhällstjänstbyrån den frigivna personen.

- Man träffas regelbundet och vad man gör är olika från fall till fall. Man utarbetar alltid en individuell plan för att förebygga kriminalitet, säger Somppi.

Sari Somppi, regiondirektör på Brottsofferjouren.
Sari Somppi Sari Somppi, regiondirektör på Brottsofferjouren. Bild: Yle/Anna Ruda brottsofferjouren

Chanserna blir sämre

Enligt statistiken återfaller 60 procent av förstagångsförbrytarna inte i kriminalitet. För varje fängelsedom blir risken större.

- Därför försöker vi verkligen hjälpa och satsa på förstagångsförbrytarna. De har en större chans att klara sig i framtiden, säger Somppi.

En del fångar på öppna sidan kan gå till skola eller jobb på dagen, Man lotsar dem stegvis till friheten och rehabiliteringen av fångar i Finland bygger på kognitivbeteendeterapi.

Då ändrar man sina tankar för att där igenom förändra ett beteende.

- Om man exempelvis börjar inser skadeverkningarna av droger, att droger gjort att man sitter inne så förändrar man sina tankar och även sitt beteende, säger Somppi.

En dom hjälper inte

Hur en person upplever att bli frihetsberövad varierar och beror också på vilken avdelning man sitter på.

- På vissa avdelningar får internerna inte träffa andra fångar, bara gå ut en timme i dygnet. Det kan vara mycket ångestfyllt och ensamt, säger Somppi.

På en vanlig avdelning träffar internen andra fångar, men risken är att man får nya kriminella bekantskaper.

Somppi säger att målet är att fångarna inte ska återfalla i brottslighet.

- En dom är inte något bra som i sig skulle hjälpa en person att bli kvitt sin kriminalitet, säger Somppi.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten