Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Gränsupplösning

Fredric Portin prarar till juniorer i skogen.
Fredric Portin. Fredric Portin prarar till juniorer i skogen. Bild: Yle/Antti Koivukangas orientering,Pedersöre,Purmo,Fredric Portin

I en lettisk gymnastiksal, i väntan på min start i världscupen slås jag av en fin känsla. Framför mig står två franska orienteringsprofiler, som numera fungerar som tränare, men på deras ryggar står det dock Sverige och Schweiz.

När jag går runt i salen byter jag även några ord med Lettlands tränare på finska samt med en engelsman och en norrman på svenska. Det som jag drabbas av är kanske det som Lila i Elena Ferrantes romansvit kallar för gränsupplösning.

Att verklighetens konturer suddas ut. Att gränser mellan länder och språk för ett ögonblick upphör att existera.

Språkliga gränser

Finlands Svenska Idrotts vision att möjliggöra idrott på svenska är helt klart motiverad. Det behövs en instans som värnar för allas rätt till idrott, oberoende av språk.

Det här ska vi förstås göra utan att vi isolerar oss från det övriga Idrottsfinland. Utbyte av kunskap, idéer och sociala kontakter över språkgränserna bör absolut finnas för att på bästa sätt tjäna våra idrottare.

Enligt mig är det just möten mellan olika kulturer och språk som många gånger ger allra mest. Som när juniorstjärnan Olli Ojanaho för några veckor sedan föreläste om sina målbilder för studerande på idrottslinjen vid Vörå Samgymnasium, på svenska. Ytterligare en stund av gränsupplösning.

Grenöverskridande samarbete

Det finns en enorm kunskap runtom oss bara vi vågar ta den till oss. Samarbete och kontakt över grengränserna är något som absolut kunde satsas mera på, men för att det skall kunna förverkligas bör idrottarna och ledarna på fältet inse möjligheterna i samarbetet.

En verksamhet som på ett mycket lyckat sätt uppmuntrar till grenöverskridande samarbete är SISU-projektet, som nyss kördes igång i ytterligare en upplaga i Finlands Svenska Idrotts regi.

Unga uthållighetsidrottare samlas till regelbundna läger för att förhoppningsvis märka hur mycket de ändå har gemensamt.

För att inte stagnera behöver vi våra stunder av gränsupplösning, men vågar vi aktivt söka upp dem? Vågar vi vara lika modiga som Lila, eller väljer vi den enkla vägen att följa med massan och göra som vi alltid har gjort?

Det är du och jag som bestämmer. Det är vi som skapar framtidens idrottsvärld och det gör vi just nu.

Fredric Portin
Förbundstränare
Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f

Läs också

Nyligen publicerat - Sport