Hoppa till huvudinnehåll

Sömnforskare: En skoldag som alltid börjar tidigast klockan 9 skulle gynna både undervisningen och familjepusslet

Pojke med glasögon äter frukost
Otso och Sara Soini Pojke med glasögon äter frukost skolelever,morgon,Otso Soini

- God morgon, Otso, dags att stiga upp och gå till skolan, säger Sara Soini och slår på taklampan i skolelevens rum.

8-åriga Otso tar sig till köket med sömniga steg. Morgongröten hinner han äta i lugn och ro, men genast därefter är det dags att kila iväg till hållplatsen, där skoltaxin plockar upp honom.

Alla Otsos skoldagar utom onsdag inleds klockan åtta. Väckarklockan ringer alltså vid sextiden så gott som varje dag.

- Nog är ju morgnarna ibland lite jobbiga, men det är väl inget man kan göra åt det. Det är jobbigt att vakna, konstaterar Otso.

En förstaklassare borde somna senast klockan 21

En elev i de lägre grundskoleklasserna behöver mellan nio och elva timmar sömn varje natt. Sömnforskare Markku Partinen menar att åtta timmar bara räcker för en minoritet av barnen.

Med andra ord borde en elev som Otso ha somnat redan vid 21-tiden på kvällen för att hinna få ihop tillräckligt många sömntimmar.

Det är inte helt enkelt.

- Det är ju sällan man somnar med en gång, så i princip borde barnet lägga sig redan strax efter klockan 20.

Markku Partinen har ett förslag. Varför inte inleda skoldagen en timme senare?

Sömnskulden ökar mot slutet av veckan

Otsos mamma Sara Soini oroar sig för att sonen ska få för lite sömn. Vanligtvis stiger Otso tappert upp om morgnarna, men mot slutet av veckan börjar sömnskulden märkas.

- Otso är tröttare när han vaknar och jag får tjata för att få honom att äta och klä på sig. På torsdag och fredag börjar han längta efter veckoslutet så han ska få sova lite längre.

Pojke med ficklampa i vintermörkret
Otso Soini väntar på skolskjutsen Pojke med ficklampa i vintermörkret skolelever,vinter,Skolväg,Otso Soini

Att stiga upp så tidigt på morgonen har också konsekvenser för hela familjens rytm.

Otsos föräldrar understöder sömnforskarens förslag om en skoldag som börjar klockan nio varje dag. En timmes förskjutning skulle påverka hela familjens ork.

- Det skulle inte bli så bråttom att komma i säng om kvällarna och ge oss lite mera flexibilitet i vardagen. Speciellt de kvällar då barnen har hobbyer blir det väldigt jäktigt, konstaterar Sara Soini.

Tonåringar behöver sova längre om morgnarna

Sömnforskare Markku Partinen är väl bekant med barnfamiljernas sömnbekymmer.

- Om man märker av en sömnrest mot slutet av veckan innebär det att den byggs på hela tiden. Barnet skulle behöva sova väldigt länge på veckoslutet för att ta igen sömnskulden, men det är ju inte heller så vettigt.

Enligt Partinen är problemet ännu värre för elever i de övre grundskoleklasserna. Mindre barn har ofta förmågan att vakna tidigt och vara pigga, men i puberteten förskjuts den biologiska rytmen.

Det innebär att en tonåring som lägger sig kl 21 ofta inte kan somna, hur hen än försöker. Om skoldagen börjar klockan åtta landar sömnmängden långt ifrån målet på 9 - 11 timmar.

Att ungdomars inre rytm förskjuts i tonåren har konstaterats i flera undersökningar, menar Partinen.

- Ännu för tjugo år sedan trodde man att det här var en vanesak, att tonåringar inte lydigt ville lägga sig i tid om kvällarna. Men det är inte fråga om lydnad, utan biologi.

Senare skolstart - bättre betyg

Markku Partinen föreslår att skoldagens start skulle skjutas framåt ens med en halv timme. Detta har man testat bland annat i USA och Sverige.

Där kunde man enligt Partinen se klara positiva effekter, elever som fick sova en halv timme längre om morgnarna hade färre frånvarodagar, de var piggare och presterade bättre i skolan.

flickor kastar boll i gymastiksal
Sömn och motion ger barnen energi flickor kastar boll i gymastiksal skolan (fenomen),flickor,skolidrott

Han tror att en förändring skulle innebära tydliga förbättringar på skolelevernas koncentrations- och inlärningsförmåga också i Finland.

- En halv timme låter inte som så mycket, men redan det räcker. Motargumentet har varit att elever som börjar skoldagen senare vakar längre om kvällarna istället, men det har man också motbevisat i flera undersökningar.

Lärarna skeptiska, eftermiddagarna redan nu utmanande

Ifall skoldagen skulle inledas senare skulle den förstås också pågå längre in på eftermiddagen.

Det här bekymrar många lärare, vars elever börjar snegla på klockan och uppträda mera rastlöst under skoldagens sista lektioner.

Marjaana Aapakari, rektor för Kajaanin keskuskolu, intygar att eftermiddagslektionerna i allmänhet är mera utmanande.

- Ur undervisningssynvinkel är lektionerna mellan nio och elva bäst.

Föräldrarna föredrar senare start

Finlands föräldraförbund genomförde år 2015 en undersökning gällande bland annat föräldrars åsikter om skoldagens start.

En skoldag som inleds klockan nio fick störst stöd bland föräldrarna, 41 procent av föräldrar till barn i de lägre årskurserna och 46 procent av föräldrarna till elever i de högre årskurserna understödde det alternativet.

En skoldag som börjar vid 8.30 fick understöd av 30 procent av föräldrarna. Minst röster fick en skoldag som inleds klockan 8.

Förbundets verksamhetsledare Ulla Siimes berättarna att föräldrarna i undersökningen ofta lyfte fram bland annat sociala mediers och hobbyers inverkan på barnens sovrutiner.

Många praktiska saker spelar en roll, till exempel är idrottshallar ofta tillgängliga för hobbyidrott först sent på kvällen och därefter är det svårt att få barnet att somna i tid.

Siimes tycker att barnens och föräldrarnas åsikter borde beaktas när man slår fast skolans tidtabell.

- Det här är beslut som fattas på kommunnivå och det är viktigt att låta eleverna och föräldrarna komma till tals.

Transporterna styr schemat

Det finns förstås också andra faktorer som påverkar skoldagens start. En central sak är transporterna till och från skolan.

Rektor Marjaana Aapakari på Kajaanin keskuskoulu beskriver planeringen av skolskjutsar som ett spindelnät.

- Det är mycket att ta i beaktande. Vi har också hört från föräldrar som tycker det är besvärligt om barnets skoldag börjar senare, eftersom föräldrarna då måste åka i väg till jobbet före barnet.

Tidiga morgnar en tradition

I skolvärlden verkar man inte vara så ivrig på tanken att skjuta skoldagen någon timme framåt. Det är traditioner som styr. Så här har man alltid gjort.

- Det är flera saker som hänger ihop här, gamla vanor, elevernas energinivåer och kollektivtrafiken, motiverar Päivi Rissanen, direktör för grundskoleundervisningen och ungdomstjänsterna i Kajanaland.

Bestämmanderätten gällande skoltiderna ligger i sista hand hos kommunerna. I praktiken får skolorna själva bestämma över schemat så länge vissa lagstadgade kriterier uppfylls.

En förstaklassare ska till exempel ha 19 undervisningstimmar i veckan, en niondeklassare minst 30.

Däremot är det inte fastslaget i lag när en skoldag ska börja och sluta. Undervisningen ska arrangeras med hänsyn till elevernas ålder och förutsättningar på ett sätt som gynnar elevernas utveckling.

Det enda som hjälper mot sömnbrist är sömn

Enligt en färsk undersökning från Institutet för hälsa och välfärd sover en tredjedel av åttonde- och niondeklassarna mindre än åtta timmar om nätterna under skolveckan.

Ifall en sömnskuld uppstår finns det inga patentlösningar för att åtgärda saken. Några tips kan sömnforskare Markku Partinen ändå ge.

- Motion förbättrar sömnkvaliteten. Men det gäller att inte motionera allt för sent på kvällen, utan helst före klockan 19.

En flicka sover på en soffa.
En flicka sover på en soffa. sömn,dagssömn,trötthet,soffor,vila

Partinen rekommenderar också att man varvar ner i minst en halvtimme före läggdags.

- Det kan till exempel vara en gemensam stund för familjen, då man äter ett litet kvällsmål och dricker te. Men faktum är att det enda sättet att åtgärda sömnbrist är att sova.

Partinen tycker att skolor ens kunde testa att skjuta fram skoldagen under en period, exempelvis en termin.

- Man kunde ju prova hur det är att inleda undervisningen först vid nio ett tag och därefter utvärdera om detta var en bra eller dålig idé. Om det fungerade bra kunde man väl fortsätta. Om inte skulle man återgå till det gamla systemet.

Rektor Marjaana Aaparaki är inte enbart negativt inställd till tanken.

- Jag vill inte skjuta ner idén, men givetvis skulle det förutsätta en större diskussion också med andra instanser än skolan. Eleverna har mycket annat på gång också, till exempel hobbyer.

Texten baserar sig på artikeln Kouluun vasta yhdeksäksi? Unitutkija: "Parantaisi kaikkien elämänlaatua ja koulusuorituksia"

Läs också