Hoppa till huvudinnehåll

Soptippen förvandlades till gröna kullar och biogas - men Käringmossen vill fortfarande ha dina bananskal

Käringmossens gamla soptipp är täckt med grön gräsmatta.
Gröna gräsmattor täcker nu soptippen som tagits ur bruk. Käringmossens gamla soptipp är täckt med grön gräsmatta. Bild: Marianne Sundholm / Yle avstjälpningsplatser,Käringmossen

Nordens största soptipp Käringmossen i Esbo stängde när hushållsavfallet började brännas upp i stället. Nu producerar Käringmossen i stället både biogas och mull - men det kunde göras i betydligt större utsträckning om fler invånare i huvudstadsregionen lärde sig sortera.

Käringmossen ser knappt alls ut som en avstjälpningsplats längre. Den gamla soptippen har fått lock och täckts med gräsmattor, så att den i dagens läge mera liknar en golfbana med gröna, släta kullar.

Men under kullarna ligger de gamla soporna, och de kommer att producera deponigas ännu i årtionden framåt.

Gasproduktionen där motsvarar elbehovet för 5 000 egnahemshus. I dag består största delen av gasproduktionen av just deponigasen från de gamla soporna. Växthusgasen metan måste tas tillvara, den får inte släppas ut i luften.

Gröna rör går tiotals meter ner i den gamla soptippen för att samla upp deponigas.
Gröna rör går tiotals meter ner i den gamla soptippen för att samla upp deponigas, till stor del bestående av växthusgasen metan. Gröna rör går tiotals meter ner i den gamla soptippen för att samla upp deponigas. Bild: Marianne Sundholm / Yle Käringmossen,avstjälpningsplatser

En allt växande mängd gas utvinns också från bioavfallet som Helsingforsregionens miljötjänster HRM samlar in från hushållen.

- Från deponierna kommer cirka 4 000 kubik deponigas per timme, biogasanläggningen för biogasavfall producerar 600-700 kubik biogas per timme, berättar Christoph Gareis, driftsansvariga vid Helsingforsregionens miljötjänster HRM.

Den biogas som tas till vara i komposterings- och rötningsprocessen är renare än deponigasen som kommer från de gamla soporna.

Biogasanläggningen med pipor och gasbehållare.
Mängden biogas som produceras på Käringmossen i dag är bara en tiondel av mängden deponigas man får från den gamla soptippen. Biogasanläggningen med pipor och gasbehållare. Bild: Marianne Sundholm / Yle Käringmossen,avstjälpningsplatser

Den mull och biogas som din kökskompost ger upphov till kunde ändå produceras i mycket större mängder - om folk bara lärde sig kompostera.

Över en tredjedel av blandavfallet i dag består av bioavfall som kunde brytas ner i stället för att brännas upp.

Vi kan inte vara nöjda ännu, insamlingsgraden är ganska låg

Christoph Gareis är aningen frustrerad.

- Det finns ännu mycket potential, vi jobbar med att övertyga folk mer och mer att bioavfall är en viktig sak. Vi kan inte vara nöjda ännu, insamlingsgraden är ganska låg, säger han.

- Men vi tror att med mer miljömedvetenhet och med mera information så kommer det att stiga betydligt i framtiden.

Men visst är det många som hört någon vara trött på sorteringsfack och läckande biopåsar fråga: Vad är det för poäng med sortering om man nu gått in för att bränna blandavfallet i Vanda och utvinna energi i stället?

- Man vill ta i bruk materialet som finns i avfallet. I bioavfallet finns den största potentialen, förklarar Gareis.

Finländarna är bättre på att sortera papper, kartong, glas och metall än bioavfall. Också plaståtervinningen börjar komma igång i huvudstadsregionen. Men när blandavfallet till tio procent består av plast så består det till över 30 procent av bioavfall. Där finns det alltså mycket material som kunde tas tillvara.

Långa rader av jord ligger utanför bioavfallsanläggningen.
Efter rötningsprocessen i bioavfallsanläggningen läggs jorden i långa rader. Efter några månader är myllan färdig att användas. Långa rader av jord ligger utanför bioavfallsanläggningen. Bild: Marianne Sundholm / Yle Käringmossen,avstjälpningsplatser

Men är problemet då att folk inte vet hur stor nytta deras bananskal kunde göra?

- Det verkar så. Vi gör avfallsanalyser vart femte år och det är en stor del bioavfall i blandavfallet som vi kunde få bort därifrån. Vi jobbar med att informera om det här och med att göra det så enkelt som möjligt för folk att sortera, säger Gareis.

En påse med bioavfall.
En påse med bioavfall. Bild: Marianne Sundholm / Yle bioavfall,kompostering

Bland annat därför lägger HRM sig inte längre i när det gäller frågan om papperspåse eller nedbrytbar plastpåse: använd vad du vill, säger Gareis.

- Huvudsaken är att du sorterar så vi får biomaterialet hit, så vi kan producera biogas och kompost med det.

Från avstjälpningsplats till gasproducent

Käringmossen, 30 år gammal i år, kommer att producera gas länge ännu - trots att avstjälpningsplatsen inte längre tar emot sopor.

Deponigas kallas den gas som produceras av sopor, medan biogas produceras av organiskt material från till exempel jordbruk och vattenreningsverk.

På Käringmossen började gasen från soporna tas tillvara redan på 90-talet, men då så att den brändes i facklor.

2004 leddes gasen till ett fjärrvärmekraftverket i Stensvik, och 2010 öppnade HRM ett eget kraftverk för gasen - gasverket är ett av Europas största för deponigas.

Biogasanläggningen har funnits sedan 2015 och tar emot 50 000 ton bioavfall från regionen varje år.

Käringmossen blev Nordens största avstjälpningsplats för att i Finland kom igång med avfallsförbränningen senare än grannländerna. Förutom bioavfallshanteringen sköter Käringmossen också om de gamla soptipparna samt om slaggen och askan som kommer från avfallsförbränningen i Vanda.

Läs mera:

Vanskötta soptippar är miljöfarliga och lockar kriminella - Ukraina har ett enormt skräpproblem

Bara några procent av allt avfall i landet sorteras och återanvänds. En av de mest problematiska soptipparna finns i medeltidsstaden Lviv.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen